Hittat en ny kärlek…

Har hittat en ny kärlek… Jakob Bengel heter han, var tysk och var verksam på 1920-30-talet. Upptäckte denne formgivare tack vare min passion för äldre plastsmycken, han jobbade nämligen mycket med kombinationen krom och galalith (fransk version av bakelit).

Om jag har förstått rätt är detta en tysk firma i Idar-Oberstain som tillverkade klock-kedjor, som under 20- och 30-talet gjorde en utflykt till smyckemarknaden. De är helt enkelt underbara och absolut egna i sitt slag! Tyvärr gör ju det också att priserna ligger lite utanför vad jag lägger på mina smycken men man kan ju drömma om att hitta ett Bengel-smycke på en loppis eller i ett smyckeskrin 😊

Jag har samlat bilder på Pinterest-anslagstavla om Bengel men här är ett litet smakprov;e467733f78dc3f50f48a78f545113a34ee16b48d9fa7aedc35832a3acb3d4b86e0dfad0d8a7e1222a6107ce66827d747909b1a6cdc696cd2d4471fc127e37a48c573ea2c2e0ba2a869c8d469ba3c7340d851a29ab9a5cb6f50aac9f29323438eded0914d72d14f9c75901e9f4cbc64a6

 

En goodiebag

Nu – äntligen – är städvecka och andra oviktiga saker gjorda och man kan ägna sig åt det viktiga igen… som min samling av äldre plastsmycken, mina andra vintagesmycken och mitt skapande. Nu när hösten kommer blir det ju mer innesittande så då blir det mer tid till min hobby.

Idag har jag inhandlat en ”goodiebag” på Erikshjälpen och på Kupan. Har också plockat fram och börjat fotografera det som blivit inhandlat i sommar. Det roliga – och samtidigt mindre bra för plånboken – är att plastsmycken, särskilt 50/60-tal, finns det gott om… och eftersom jag inte bestämt mig för någon särskild inriktning så blir det just nu allt möjligt. Får nog så småningom skaffa mig någon slags struktur på samlingen. Men samtidigt är det mycket som också är billigt eftersom det inte är gigantiskt många som samlar ju st inom detta område.

Väldigt nöjd med dagens påse, för 150 kr fick jag ihop en rejäl godispåse. Sen gäller det att sortera ut agnarna från vetet vilket inte alltid är helt enkelt. Särskilt armband kan vara väldigt svårt att reda ut vad som är gammalt och vad som är nytt – men jag blir bättre och bättre!

Dagens fynd, eller inte…

Detta kan vara dagens fynd, eller är det ”bara” en ring av ben… Tog min vanliga runda till Erikshjälpen  (varje tisdagseftermiddag – om jag inte gör något annat) och hittade den här ringen.

Det kan vara ben men det kan också vara plast. Skulle kunna vara något i stil med det som i USA benämns folk art och/eller prisonrings. Jag har samlat ihop lite bilder och även om jag inte hittat någon snarlik så är stilen densamma (tycker i alla fall jag).

Så nu får de bli fram med varma nålar, testpasta och annat som kan hjälpa mig i jakten på material. Fortsättning följer…

 

Lite nya ”fynd”

Jag har inte varit på Kupan så många gånger i sommar men idag behövde jag lite tyg att ha i botten på några lådor som jag ska ha delar av min samling i. Kupan brukar vara hyfsat bra på tyger så jag tog en runda dit.

Man kan ju naturligtvis inte gå in på Kupan och bara leta tyger utan då måste man ju gå om det lite också… Och ”fyndade” både örhängen och brosch som är i äldre plast.

”Fyndade” är väl inte helt sant, de var inte särskilt billiga. Kupan är tyvärr oftast, med loppis-mått mätt, ganska dyra när det gäller smycken.

Däremot fyndade jag en äldre fick/väskspegel 2016-08-04 13.57.21och några skoblock men det är ju en annan historia!

Isolit del 2…

Lite mer om Isolit och Skånska Ättiksfabriken (senare Perstorp). En bit in på 1900-talet anställdes en indier, Innanendra das Gupts, som utbildat sig i Berlin. Han utvecklade den första plasten av ”bakelit-typ” i Skandinavien som sedan döptes till Isolit.

Grundaren av Skånska Ättiksfabriken hade en dotter, Titti Wendt, som var utbildad designer på Konstfack. Hon startade företaget Silversmedjan 1935 som ett dotterbolag till Skånska Ättiksfabriken, där hon gjorde smycken av silver och isolit. Och som har designat smycket på bilden. Men det innebär att det borde rimligtvis finnas fler smycken därute att hitta!

Silversmedjan såldes av när Perstorp AB kom in i bilden, finns dock fortfarande som tillverkare av smycken men ”bara” i silver och guld.

Isolit

Idag har jag – äntligen – hittat en första ingång till svenska tillverkare av äldre plastsmycken. Har lärt mig att det fins något som heter Isolit och som ska vara en svensk version av bakelit.

Isolit tillverkades av Skånska ättiksfabriken i Perstorp. Hittills har jag enbart sett ett enda smycke (se bild hämtad från Tradera – tyvärr förlorade jag auktionen…) men däremot en del fat och liknande av detta material från Perstorp men det är definitivt en ledtråd att spinna vidare på.fat isolit

 

 

Kan bara inte låta bli…

Just när jag bestämt mig för att jag måste ligga lågt ett tag med att ropa in fler smyckeskrin och faktiskt få lite ordning på det jag har dyker detta upp!

Just ett sådant armband har jag letat efter, de är i celluloid och troligen från 30-talet – och i mitt tycke väldigt vackra. Att det sedan fanns åtminstone två halsband som jag tror skulle kunna vara bakelit och lite annat smått och gott så var det värt pengarna många gånger om.

Samma dag dyker ett riktigt ”Helen-halsband” upp i posten. Ett svartvitt halsband, äkta 60-tal som dessutom varit rekvisita i en film, kunde jag ju bara inte avstå!2016-07-08 16.05.55

Ett riktigt kap?

Var ute ett ärende och på vägen hem fick jag för mig att gå in på Kupan. Jag är inte där så ofta, de brukar inte ha särskilt mycket smycken och de de har brukar vara rätt dyra… men idag kanske, kanske jag gjorde ett riktigt fynd – ett fynd för mig, jag är inte så säker på att så många andra hade gått igång på det här.

2016-07-06 11.21.46

Köpte i alla fall dessa två par örhängen för 13 kr. Det gula paret skulle kunna vara ett par i bakelit, och gamla, de svartgrå vet jag inte riktigt vad det är för material men de är mer troligen 60-tal. Oavsett vilket egentligen så tycker jag nog att 13 kr är ett kap!

Båda paren är tyvärr lite fula på baksidan av att någon har klistrat clipsen och kladdat. Det är väl möjligen det jag kan undra lite över, själva clipsen är av gammalt datum men är de så gamla som clipsen eller är de utbytta?

Väldigt nöjd med dagens lilla utflykt 😊

Undersöker en gammal brosch

Idag har jag gått igång med att försöka utröna vad det är för material och hur gammal denna brosch kan vara.  Min teori är att det är bakelit och att den är från 20/30-tal men jag får se om jag kan hitta några ledtrådar till om jag har rätt…

Först gäller det att syna både material och nål,

Jag börjar med ålder, det ”lättaste”(inte alltid enkelt det heller men lättare än material) och börjar med att leta ledtrådar. Först synar jag nålen och plockar fram den bästa bok jag, i alla fall hittills, har hittat när det gäller åldersbestämning med hjälp av komponenter på smycken; Warman’s Costume Jewelry. 2016-06-15 12.13.35

Där hittar jag en bild på det som kallas ”tube hinge and the C catch”, alltså när nålbasen sitter som i en liten rulle och själva låset till nålen är format som ett C, detta började användas i slutet på 1800-talet och i lite olika utföranden i alla fall fram till 30-talet. Så det stämmer ju rätt bra med min gissning.

Nästa är att titta på modell och utförande. Broschen är geometrisk och har utskuret mönster vilket också är typiskt för Art Deco-perioden. Så ja, jag är nog faktiskt hyfsat säker på perioden 20/30-tal.

 

Sedan är det ju det där med material… Vid den tiden hade bakeliten kommit (”uppfanns” någon gång mellan 1907-1909) men även celluloid hade börjat användas vid den tiden. Jag börjar med att leta bilder på nätet/Pinterest efter liknande material;

Det här är bilder på det som kallas applejuice eller marbled (marmorerad) bakelit. Rätt likt tycker nog jag. Min brosch är lite mattare på ytan men är den från 30-talet så är kanske inte det så lustigt. Men, här kommer lite bilder på äldre celluloid, inte helt olikt det heller…

Så, fram med alla böckerna för att se om jag kan hitta något liknande i dem. 2016-06-15 10.30.47

Det jag hittar bland alla foton som liknar min brosch är av bakelit men har inte bevis nog så det får bli ett par fysiska test också. Det ena är lukt efter att jag värmt upp den med varmt vatten, den andra är att testa med simichrome. Simichrome är ungefär samma sak som Autosol, dvs egentligen ett medel för att putsa upp krom. Skälet till att man använder detta är att det på något sätt reagerar med materialet och blir gult/brunt (oavsett färg på bakeliten) om det är bakelit. Lukt och simichrome-testen tillsammans borde ge ett bra svar.

Först Simichrome-testet;

Jadå, det blir brunt/gult!  Sedan spolar jag varmvatten på broschen för att värma upp den för att få fram lukten, och ja den luktar rätt illa… Det ska lukta karbolsyra, hur det nu luktar, men det luktar i alla fall inte malmedel (celluloid luktar kamfer) så jag tror nog att detta är bakelit.

Så, i min samling har jag en brosch från 20-talet av marmorerad ”applejuice” bakelit. Det var ett fynd, köpte det på en baklucke-loppis för 15 kr!

 

Mera fynd…

Idag är det tisdag och då besöker jag allt som oftast Erikshjälpen. Idag fyndade jag både det ena och det andra, bland annat det blev fyra smycken, två halsband, ett par örhängen och en brosch.

De här två är jag väldigt säker på, både att materialet är någon form av plast och att de är äldre. Ålder och vilken typ av plast får jag undersöka närmare vad det lider.

De här två däremot är jag betydligt mer osäker på, det kan vara förvånansvärt svårt att skilja på glas och äldre plast (äldre plast är ofta mycket tyngre än dagens). Men jag får väl fram med den varma nålen och testa…