Mode och smycken kring sekelskiftet

Smycken följer så klart modet och vilka smycken som varit populära när har väldigt mycket att göra med hur kläderna sett ut. Snitt, typ av tillbehör och inte minst frisyrer skapar olika förutsättningar för att bära smycken. Men även vilka material som stod till buds. Ni som brukar läsa min blogg vet att jag inte är särskilt intresserad av fina, dyrbara smycken som bars av de rika utan av de smycken som de vanliga kvinnorna bär, de smycken du och jag hade burit om vi levt på den tiden.

In på 1900-talet var detta jugend-tid som gör att utformningen av smycken, särskilt då en bit in på 1900-talet, har mycket natur i olika former som förebild, blommor och blad.

Om man vill se hur modet såg ut kring sekelskiftet och det tidiga 1900-talet så kan jag rekommendera att titta på Fröken Friman, i den serien bär de både väldigt tidstypiska kläder, smycken och inte minst dessa ständiga, oftast enorma, hattar som var poppis då.

Det var knäppt högt upp i halsen och det gjorde att du bar smycken i halsen, det kunde vara band av olika slag och knutna på olika vis, det kunde vara ett bredare band du knöt bak som hade ett smycke mitt fram, en brosch oftast, eller var halsbanden relativt långa. Och du kunde bära båda samtidigt, alltså både det korta och det långa halsbandet. Även till ”galaklädsel” med urringning så bars det halsnära halsband, gärna pärlor i många, många rader.

Armband fanns men var kanske inte det allra vanligaste smycket. Hade man armband var det vanligt med två armband, ett på var arm. Ibland var det två likadana, ibland olika. Tyvärr hittar man i stort sett aldrig äldre/antika armband i par som fortfarande är tillsammans…

Eftersom alla hade långt hår som alltid var uppsatt så kunde du bära både långa och korta örhängen. Det var tiden på dagen, frisyren och hatten som bestämde det. De stora håruppsättningarna gjorde att olika former av hårsmycken/hårkammar var populära. Sen skulle du sätta på en hatt ovanpå vilket gjorde att hårnålar krävdes för att hatten skulle sitta på plats.

aa4046f49211fb0e5d35eaa7aa9df034

Vid den här tiden hade en del kvinnor hål i öronen men lite längre in på 1900-talet ansågs det att det bara var ”lätta” damer som hade hål i öronen och försvann nästan helt ur modet för ”oss vanliga” för att inte komma tillbaka förrän 60/70-tal. Örhängen för dig som inte hade hål hade skruv eller andra ”knäpp-lösningar”, clipset var inte uppfunnet än.

 

Sorgesmycken var populära vid den här tiden, precis som de rådande idealen sa, man skulle bära svart när man hade sorg och även smycken skulle vara svarta och dessutom gärna med en bild eller en hårlock från den avlidne.

Mycket smycken vid den här tiden var ju sådant som vi idag kallar äkta, guld, silver, äkta stenar av olika slag, helt enkelt för att det inte fanns särskilt mycket konstmaterial. Men den första plasten har dock kommit, celluloid hade utvecklats för att ersätta elfenben, sköldpaddsskal och andra svårtillgängliga material. Rent allmänt experimenteras det rätt friskt med nya material vid den här tiden. När det gäller metaller så är mässing ett väldigt vanligt material för att efterlikna guld, men det fanns en hel del andra typer av guldliknande legeringar, tex tombak. Silver har ju aldrig varit lika dyrbart men nysilver fanns för att göra billigare smycken. Och så klart att gjorde man kopior av slipade stenar i glas.

 

Lycka kan också vara…

… att hämta ett parti tidningar (Husmodern mest) från 50-talet på Auktionskammaren. Håller på att gå igenom några av dem och fotar smycken och sparar för att ha i något slags ”kartotek” för att lära mig mer. Men det är också otroligt roligt bara att bläddra, titta på gamla annonser, läsa husmorstips och mode. Många timmars kul!

20200108_17030020200108_17232720200108_17411920200108_18075420200108_19024420200108_190431

 

Så blev det jul igen…

Varit och hämtat det senaste paketet från min engelska kontakt Naomi, lika roligt varje gång! Känns som en liten julafton att packa upp alla fina smycken som är väl inslagna i massor med bubbelplast. Många äldre plastsmycken är ju väldigt sköra.

Fint armband i celluloid och blå stenar, några stenar ersatta men i väldigt fint skick eftersom det är från 20/30-tal! Två halsband som också är i celluloid men av senare datum, nu är vi framme vid 40/50-tal.

Ett helt parti med örhängen med skruv, alla i celluloid och från 30/40-tal.

20200106_102920

En litet dyrare halsband, hänge i bakelit och kedja i celluloid från 30-talet.

Tre smycken i lucite, broscherna sk ”reversed carved”, dvs skurna och målade från baksidan. Broscherna 40-tal, armbandet är nog mer 50/60-tal.

Och så till sist, charmig elefantbrosch i bakelit, art deco, i behov av viss lagning (ett av läderbanden har släppt). En glittrig, tidig brosch i celluloid från 20/30-tal – tänk en ”flapper-girl”. Så till slut en sk spagetti-brosch, ser ju faktiskt ut som den är gjord av spagetti, i celluloid. Den är också relativt tidig, 20/30-tal.

God fortsättning!

Så, ett år till som lagts till handlingarna och ett nytt som vi ännu inte vet vad det har i beredskap åt oss. Efter att ha drabbats av egna och andras sjukdomar under senare år har jag lärt mig den hårda vägen hur snabbt livet kan förändras. Du kan inte leva som var dag är den sista, det blir helt orimligt, men du kan se till att det du gör är roligt och att du prioriterar bra och klokt!

Själv ska jag detta år prioritera att skriva och sortera… Skriva om ”vardagssmyckens” historia i allmänhet, plastsmyckens historia i synnerhet, både för bloggen och den där boken jag så gärna skulle vilja skriva.

Sortera, och fortsätta sortera min tämligen osorterade samling äldre plastsmycken men jag har också, efter vårens stora ommöblering, både bokhyllor och skivsamling som behöver sorteras om.

För min samling smycken har jag fortfarande inte riktigt hittat modellen för hur jag ska katalogisera men jag är fortfarande inne på att använda Pinterest på något sätt men också att varje smycke ska ha en rent fysisk märkning där det står vad det är och vad jag vet om det. Har påbörjat så många olika varianter men tycker fortfarande inte att jag riktigt fått till det. Men nu när det fortfarande är tre lååånga tråkiga vintermånader kvar så ska jag väl komma en bit på väg i alla fall.

20200101_095502

Bokhyllorna kom jag så långt att böckerna är insorterade under rätt bokstav (författarens efternamn) men de är inte sorterade inom bokstaven. Dessutom passade jag på att rensa ut så jag måste också gå igenom mina sådär 2500 böcker och plocka bort de jag skänkt bort ur ”kartoteket”. Jag använder en tjänst på nätet som heter librarything, den tycker jag fungerar bra. Lärde mig av försäkringsbolaget att om man inte kan visa vilka böcker man har är de värda 50 kr per löpmeter ifall något händer. Kan man däremot uppvisa en sammanställning får man ersättning för att försöka skaffa dem igen. Så tänk på det om du har mycket böcker!

20200101_095519

När det gäller skivor vet jag däremot inte riktigt vad som gäller. Funderar på att se om jag kan hitta någon liknande tjänst på nätet som för böckerna, Vore bra att ha dem noterade någonstans. Nu är inte skivsamlingen inte i närheten av boksamlingen i storlek men mycket är vinyl från 60/70/80-tal som vore svåra att ersätta om något hände. Men, de är i dagsläget helt osorterade, tryckte bara in dem i de hyllor de skulle vara när jag flyttade dem så sortera dem i någon slags bokstavsordning vore en god början. Efter artistnamn/grupp antar jag är det vettigaste sättet.

Så särskilt arbetslös behöver jag nog inte vara, inte det här året heller… särskilt eftersom jag bara kan göra lite i taget pga mina fysiska begränsningar, vilket gör att allting tar väldigt lååång tid.

Veckans fynd

Blir mycket julförberedelser och annar just nu men några smycken har jag hittat de senaste veckorna, framför allt har jag gjort ett fynd framför alla andra;

20191221_134609.jpg

Hittade detta underbara halsband på Tradera, ibland lönar det sig att leta… Halsbandet är i celluloid och från 20/30-talet med typisk ”kedja” till. Med tanke på att celluloid från den här tiden är väldigt skört så är skicket helt otroligt – nästan som nytt! Däremot var det mer tur än skicklighet att det överlevde posthanteringen, visserligen var det skickat i en bubbelpåse men inget hårt runt om, suck. Ibland är det väldigt svårt att få folk att förstå att den här typen av smycken kräver ”silkesvantar”.

På Erikshjälpen hittade jag det vita halsbandet i termoplast som är från 50/60-talet. Broschen i celluloid från 40-talet och örhängen från 50/60-talet hittade jag på Tradera.

Jag har skrivit om det förut men det har blivit väldigt mycket svårare att hitta fina äldre plastsmycken, och de man hittar är dyra. Men är man idog så finns det fortfarande fynd att göra!

Och mitt i alltihop…

… blev det mat och bak, det är ju trots allt jul snart. Jag har lagt ner massor av måsten inför julen men två saker avstår jag INTE, min brynost och mina struvor.

20191219_111606

Brynost vet i stort sett ingen vad det är, förutom om du kommer från mina hemtrakter i södra Småland. Det är en väldigt lokal produkt och varifrån den kommer från början är dolt i historiens dunkel. Brynost är en slags ost men till skillnad från ost, som lagras innan det blir ost så att säga, äter du denna färsk. Men du gör den som en ost, du kokar upp mjölk och använder sedan fil, ägg och ättika för att få den att ysta sig, dvs koagulera och ge ostmassa. Till skillnad från vanlig ost så varvar du med lite socker när du gör själva osten och sedan får den stå och rinna av och forma sig, tex över natten, för att till sist penslas med ägg och brynas. De riktigt rättrogna gör detta i stekpanna, jag gör det i ugnen. Jag får kanske inte riktigt lika fin färg på sidorna men där tar bekvämligheten över. Sedan äter du denna skapelse på julbordet tillsammans med julmaten eller på smörgås, vörtbröd eller ett gott stenugnsbakat bröd. Själv tar jag fram ”farmors bröd” som numera är bakat av min mamma och min syster i systerns stenugn i källaren, på med brynost och toppa med lite rödbetssallad.

20191218_102036

Mitt andra ”måste” till jul är struvor. Klarar mig rätt bra utan alla andra typer av julbullar/kakor, även pepparkakor klarar jag mig fint utan, men struvor är ett absolut måste. Struvor är inte speciellt svårt utan det är mest att det kräver, så klart, ett struvjärn, tid och tålamod. Det är en enkel smet och receptet jag använder är egentligen ett glutenfritt recept, det går det väldigt bra att göra dem med antingen med vanligt vetemjöl eller något ersättningsmjöl, och det känns ingen egentlig skillnad. Dessa är dock gjorda på vanligt mjöl. Det som tar tid är att stå och doppa dem i oljan, jag som inte kan stå så långa stunder i taget får ta det i omgångar men det är helt ok, gäller bara att stänga av oljan mellan varven så den inte blir överhettad. Vill man inte att de ska vara så söta kan man utesluta sockret i smeten, märks inte heller det någon direkt skillnad.

Finns massor med olika recept på struvor men mitt ser ut så här;

20191219_114321

När det gäller brynost finns det nog lika många recept som familjer som gör dem men ett recept finns i boken Jul i Glasriket från Kosta Förlag (som jag var med och startade!);

Receptet jag gör efter (familjens) är en handskriven lapp på kylskåpet;

20191219_114628

Nya tider

Så var detta årets julmarknad lagd till handlingarna. Tyvärr sämsta hittills så jag har bestämt mig för att hoppa över ett år. Eftersom det är en sån ansträngning för mig att vara med vill man ju känna att det ger något tillbaka. Möjligt att jag försöker hitta något annat men det är inte så lätt när jag måste kunna åka hem och vila… Men jag får se hur & vad jag gör, något vore kul.

Så nu är jag tillbaka till min samling och min omändring av bloggen som fick stå tillbaka lite eftersom jag var tvungen att prioritera julmarknaden.

Tillsammans med mitt senaste tillskott till samlingen fick jag ovanstående nålmärke som jag tyckte passade strålande bra till mig! Köpte nedanstående armband från UK men inte från min ”vanliga” leverantör utan en av de andra samlarna. Tror jag ska höra med henne om hon kan skaffa fler.

Mitt absolut senaste tillskott (hämtat det idag) till samlingen är ett helt underbart armband i mässing och bakelit från 30-talet, art deco. Svårt bara att fotografera detta fina armband och göra det rättvisa denna gråa, gråa dag, men gjort vad jag kunnat för att ni ska se hur fint det är.