Plast och bärnsten

Jag är väldigt svag för brittiska tv-program och särskilt deras ”antik-program”. I tv 8 går ett program som heter Antique Road trip som jag ständigt bänkar mig framför. Tidigare gick det också, på någon av BBC-kanalerna, Bargain hunt som också var väldigt bra. Tyvärr slog man ihop lite kanaler och då försvann det, jag hoppas fortfarande att tv 8 ska köpa in det.

I alla fall såg jag ett avsnitt igår och lärde mig ett nytt sätt att skilja på plast och bärnsten, vilket kan vara VÄLDIGT svårt. Jag har redan lärt mig att bärnsten faktiskt luktar kåda (det är ju gammal kåda) om man värmer den men igår lärde jag mig att man också/eller kan testa med Coca-Cola!

Plast sjunker och bärnsten flyter i Coca-Cola. Allt går ju inte att stoppa ner i Coca-Cola men där det fungerar och man kan skölja av det efteråt så ska det vara ett mer eller mindre bombsäker sätt. Detta var en antikexpert som är duktig på smycken som sa det så jag bestämde mig för att tro på det. Har dock inte testat min nyvunna kunskap ännu…

Lite nytillskott till samlingarna

Så här mitt ibland julstökandet fotograferar jag lite nytillskott. Även om jag inte kategoriserar dem ser jag i alla fall att fotografera dem innan jag lägger dem till samlingen. Min samling börjar bli så stor att jag behöver bilder som stöd för minnet när jag är ute och letar efter mer.

Även om jag inte kategoriserar dem än kan jag nog ändå konstatera att det blev celluloid för hela slanten den här gången, de flesta äldre, 20-tal och framåt, de två högra broscherna är franska och från 20/30-talet och jag gissar att de små charmiga amorinerna ligger på ungefär samma tidsperiod. Även örhängena på den övre bilden ligger nog där, kanske 40-talet, övriga två broscherna är senare men kan ändå vara 40/50-tal.

 

 

Blivit med krubba

Har letat länge efter en äldre krubba. Jag ville ha en med keramik-figurer och insåg att väldigt många, även lite äldre, har plastfigurer.  Förutom att de ska vara i keramik så ska krubban vara komplett och figurerna fina, kanske därför jag har fått leta länge, vad vet jag.

Hittade i alla fall äntligen en jag ville ha, kanske inte supergammal men väldigt fin, och fick buda rätt rejält för att få den men glad i hågen betalar jag – och börjar vänta på att den ska komma. Och jag väntar och väntar, jagar på personen jag köpt den av och då visar det sig att hon blivit allvarligt sjuk och det hade blivit något fel som gjort att den kommit tillbaka till henne. Svärdotter blir inkopplad och löser detta. Sedan händer inget igen, jag vet att den är skickad och veckorna går… Igår – äntligen – dyker den upp, jag hade nästan gett upp om att få den innan jul. Och den var precis så fin som jag ville ha den!

Nu hoppas jag bara att kvinnan som sålde den till mig piggar på sig igen så är allt som det ska!

 

Städar…

Idag städar jag… men inte hemmet utan bloggen! Hemmet har jag kostat på mig att köpa julstädning, en riktig storstädning. Känns helt lyxigt att bara kunna ägna sig åt det roliga, pynta och pyssla.

Nej, jag ägnar mig istället åt att försöka få lite ordning på olika sökvägar på bloggen. Trodde jag skulle behöva sitta och kopiera texter men insåg, när jag väl började läsa på ordentligt, att jag kan lägga länkar under varje rubrik istället. Tänk om jag för en gångs skull kunde läst på först. Men jag gör alltid likadant, ska jag bygga ihop något från Ikea börjar jag glatt tills jag inser att jag inte får ihop det – då börjar jag läsa instruktionerna…

Men inget som inte kan rättas upp i efterhand, blir bara lite mer jobb än om jag gjort så från början. Men så småningom ska man kunna hitta det jag skrivit om om olika saker lite lättare är tanken.

Insats för framtiden…

Idag har jag gjort en insats för framtiden… Jag har köpt en knyppeldyna!

Det har stått en knyppeldyna till salu på Erikshjälpen rätt länge, den har hamnat längre och längre in i ett hörn. Jag har tänkt flera gånger att jag kanske skulle köpa den? Jag vurmar för textila hantverk, särskilt de lite bortglömda. Jag har faktiskt kunnat knyppla, var till och med rätt duktig, och tänkte kanske, kanske. Men varje gång har jag ändå gått därifrån och tänkt, jag kommer aldrig att knyppla ändå. Den var fin, komplett med extragrejer, plasthuva och allt.

2016-12-07-11-16-35

Men nu hade de väl nästan gett upp på Erikshjälpen så de hade sänkt priset till 50 kr och då kände jag bara – nu får den faktiskt följa med hem. Kanske jag aldrig knypplar men jag räddar i alla fall ett gammalt fint textilt hantverk till eftervärlden. Nu ska jag leta upp en knyppeldyna och komplettera den med.

Känner mig rätt nöjd med denna insats!

Använda smyckedetaljer för ålder på smycket, del 1

En viktig del i pusslet kring att bedöma ålder på ett smycke är att titta på smyckedetaljer, sånt som lås och liknande. Finns ju tyvärr inga absoluta sanningar när det gäller äldre smycken men när fler detaljer pekar på en viss ålder har man kommit så långt man kan komma…

Del 1; Broscher

Den äldsta varianten på stängningsmekanism på broscher är den sk C-låset/haken, helt enkelt för att den ser ut som ett C.

Denna variant användes ända in på 30-talet (varianter på det här här låset hittar man ända fram till dagens datum).

Är nålen dessutom längre än broschen, alltså spetsen går en bit utanför, då är man nere före och kring sekelskiftet.

”Trombon-låset” togs det patent på redan i mitten av 1850-talet men användes inte mer allmänt förrän efter sekelskiftet. Denna användes sedan ungefär fram till 50-talet. Särskilt vanlig i franska smycken.

2016-12-05-14-25-32

Säkerhetslåset utvecklades med början på 1920-talet och har sedan förfinats allt eftersom. Används fortfarande, skulle gissa att det är den absolut, ut vanligaste lås mekanismen på modernare broscher.

2016-12-05-14-25-13

De här tre, och varianter på dem, är de absolut vanligaste låsen, finns naturligtvis mängder av varianter. En variant man kan hitta ibland är den typ av lås som ser ut som en säkerhetsnål. Populärast var denna variant runt sekelskiftet men det går att hitta den här typen även på moderna smycken, framför allt används den på handgjorda smycken, allt från att den är gjuten ner i materialet till, som den här på bilden, helt enkelt är fastsurrad.

På riktigt gamla broscher kan man också titta på själva ”upphängningen”, där finns i princip bara två varianter. Den första, den högra på bilden som ser ut som en tub, hittar man på broscher från före 1890. Efter 1890, eller snarare från sekelskiftet, kom den variant som i förfinad form används än idag.