Alltid lär man sig något nytt!

Nu har jag lärt mig att de här två halsbanden, som jag trodde var 60/70-tal, snarare var 70/80-tal… Det visade sig att dessa såldes, i alla fall bland annat, via Oriflame i början på 80-talet. Det var en kvinna som själv sålde dessa just i början av 80-talet som berättade det för mig. Typexempel på hur svårt det ibland kan vara att skilja årtionden åt…

Lustigt vad man minns och inte minns. Jag har en god vän som sålde Oriflame på 70-talet och kanske in på 80-talet, minns inte riktigt när hon la av, så jag köpte och använde en hel del Oriflame-produkter på den tiden. Men vad jag kan minnas så sålde hon bara smink. Men antingen kom smycken senare, Oriflame hade väl sneglat på Avon som var av samma typ, smink via hemförsäljning,  som också sålde smycken. Vad jag har sett började Avon med den försäljningen på 70-talet om jag inte har helt fel för mig.

Eller kunde man kanske som säljare välja? Om man bara sålde smink eller bådadera? I alla fall så sålde Oriflames säljare tydligen smycken på 80-talet i alla fall.

Testa plast i smycken del 2, celluloid

Den näst största äldre plasten är celluloid, eller som det är med bakelit,  en mängd olika plaster som alla uppträder ungefär likadant och som jag buntar samman under rubriken celluloid. Det är ju smycken jag ägnar mig åt, inte kemi, så jag fördjupar mig inte bland molekylerna…

Celluloid är den äldsta plasten (finns en del andra tidiga material som upplevs som plast men som har sitt ursprung i växtriket, därför räknas de inte fullt ut som plaster) och räknar sitt ursprung till 1860-talet. Det uppfanns för att skapa ett alternativ till biljardbollar i elfenben. Det är också under 1800-tal och tidigt 1900-tal celluloid hade sin storhetstid som ersättningsmaterial för elfenben, sköldpadsskal, bärnsten, korall och liknande dyra och exklusiva material.

Smycken i celluloid kan man hitta under perioden slutet 1800-tal fram till 50-talet, även om lucite tog över mer och mer under 1940-talet. Men det man ska tänka på är att den tidiga celluloiden och den senare kan skiljs sig en hel del åt.  Den tidiga är relativt skör, och dessutom brandfarlig, medan materialet utvecklades till mer hållbara varianter senare.

Det är mycket ovanligt att hitta celluloid-smycken från 1800-talet men naturligtvis kan det gå… från den här tiden är det i stort sett bara ”kopior” på smycken i dyrare material, alltså styrt av modet vid den här tiden.

Den stora mängden smycken jag som samlare hittar är framför allt gjorda de tre första årtionden på 1900-talet. Broscher, hårkammar av olika slag,  hattpinnar, armband och halsband. Men Japan gjorde mängder med lite roliga smycken i celluloid efter kriget som exporterades i rätt stora mängder både till Europa och USA.

Hur vet man då om det är celluloid?

1. Titta, titta och titta… är det ett smycke som är gjort för att likna något exklusivare material? Då är det rätt stor chans att det är celluloid.

2. Titta, titta och titta igen, håller du upp smycket mot ljuset så ska du kunna se igenom det – även om det är helt färgat.

3. Känn på vikten och titta på tjocklek, celluloid är väldigt lätt och oftast relativt tunt.

4.. Värmetest, värm materialet med dina händer (genom att gno rätt intensivt) eller med hjälp av varmt vatten så ska det lukta kamfer – tänk malkulor! Eller går du till apoteket och köper kamfer så du vet hur det luktar. Men, men – lukten säger egentligen ”bara” att om det luktar kamfer är det tillverkat tidigare än slutet på 20-talet när kamfer ersattes med annat, kan alltså vara celluloid ändå även om det inte luktar.

5. Lär dig känna igen smycken från tiden tidigt 1900-tal fram till slutet 30-tal, plus de japanska från 50-talet, genom att läsa och titta på mängder av bilder så är det också en mycket god hjälp. Särskilt eftersom det faktiskt inte finns något hundraprocentigt sätt att säga – detta är celluloid!

En hög blev det…

Men den här gången har jag inte varit ute själv utan de kommer från ett par stycken jag återvänder till på Tradera och från Olga, en av mina ”leverantörer” som håller ögonen öppna efter roliga äldre plastsmycken åt mig.

e78744b88d1cf2a6a51dcbc732b1f051

Bland annat ett armband som Olga själv trodde var bakelit – och ja, det är det! Jag har gjort Simichrome-testet och det gav utslag. Tack Olga!

Tre jättefina halsband,  det blågröna och blå är med största sannolikhet lucite och från 1950-talet, det gulaktiga är troligen äldre och kan vara bakelit eller celluloid, inte testat än.

Två broscher och ett set med brosch och örhängen. De ljuvliga turturduvorna är celluloid och gissar 30/40-talet, den typen var poppis då. Fisken får jag fundera på, vet spontant inte varken material eller ålder. Och setet tror jag är lucite och skulle kunna vara 50-tal men även 40-tal.

Örhängen finns ju hur många roliga som helst, de här fyra är troligen 50/60-tal.

Och så till sist de där som är nästan stört omöjliga att få fram ålder på. Ringar är väldigt svårt, plastringar i lucite var väldigt populärt på 60-talet men de kom tillbaka på 80-talet och såg ungefär likadana ut… Det enda lite säkra är om man råkar hitta en bild eller annons där de dyker upp.

Ibland är det bara svårt att låta bli…

Köpte den här broschen från USA alldeles för dyrt, men jag kunde bara inte låta bli…

Broschen är nog inte väldigt gammal, tillräckligt för min samling tror jag nog iofs. Den är i celluloid och troligen från 50/60-talet.

Men i det här fallet är det inte bara det som är grejen, jag samlar plastsmycken, heter Helen och har en ”skägg-hund” (inte en skotte dock, som detta är, utan en schnauzer) – då gick det ju bara inte att motstå! Trots att den egentligen var dyrare än vad jag för det mesta brukar vara beredd att ge.

Veckans skörd

Efter en period av värk och dessutom en maginfluensa så är jag på väg ovanför vattenytan igen… Tillräckligt för att ta en runda till Erikshjälpen och Kupan igen. Kanske jag kan klara av att börja sortera lite också, vilket jag hoppas varje vecka men har en tendens att skjuta på.

Så det här är vad jag lyckats få ihop den här veckan;

Tre armband av olika modeller men märkligt nog, alla melerade. Den övre, i ”sköldpaddsskal ” är sannolikt lucite men kan vara äldre än man vid en första anblick tror. De fyra likadana kan vara både nya och gamla,  kräver lite mer grävande för att konstatera vilket. Till slut då, det svarta melerade har en härlig tyngd och klang, definitivt äldre, frågan bara om det är lucite eller bakelit?

En sk flapper-brosch, en brosch i celluloid från 20/30-talet med en bild av en ”flapper”, den tidens frigjorda kvinna. De är rätt eftertraktade bland samlare. Ett orange halsband i lucite som skulle kunna vara allt från 60-tal till 80-tal, måste undersökas noggrannare. Och till sist en halsband som skulle kunna vara i skuren celluloid men också i ben… Kräver också en lite mer ordentlig undersökning, men oavsett material borde det också, precis som broschen, vara relativt tidigt, 20-talet eller 30-talet. Det var under den perioden den här typen av skurna pärlor var populärt, när det fortfarande handlade mycket om att imitera elfenben.

Nu har jag ändrat mig!

Nu har jag ändrat mig, tror jag… Letat igenom mina ”plastböcker” i flera omgångar de senaste dagarna och en av dem är upplagd efter tema istället för ålder eller material och det såg så trevligt/kul ut.

Så, jag började fundera. Jag har inte sorterat och/eller organiserat min samling ännu och det blir kanske ett roligare sätt att lägga upp den på? Sedan kan man ju ålderssortera dem inom respektive tema om man vill.

Tänkte mig något i stil med;

Halsband 

 

Set, kan vara halsband med örhängen, armband med matchande ring eller vad som hör ihop

 

Armband 

 

Örhängen 

 

Djur & fåglar

Blommor och frukter

Resesouvenirer 

Franska celluloid-broscher – vad man nu ska döpa det temat till

Diverse, har en ”hög” med lite av varje som hör ihop med smycken, kammar, hattpinnar, smyckeaskar, speglar, borstar etc.

Sedan kommer jag naturligtvis att ställas inför massor med smycken som skulle kunna tillhöra flera teman men jag får väl helt enkelt bestämma mig för ett som känns som det tillhör mer än de andra.

Kommer säkert att dyka upp fler tänkbara teman allt eftersom men det känns som en god start – och ett sätt att kategorisera som ändå blir hanterligt. Jag har ju funderat på olika varianter men det har hela tiden känts oöverstigligt, var börjar man? Men med den här modellen är det ju bara att börja med ett tema och så leta upp alla smycken som passar in i det temat, då gör det ju heller inget att de kanske ännu inte är klart bestämda i ålder och material  (som jag ändå så småningom vill ha på alla).

Känner mig lite inspirerad, undrar vilket tema jag ska börja med?

 

Undersöker en fin brosch

Ropade in den här fina broschen för några veckor sedan. Den är väldigt skör så min spontana idé var att detta är en äldre brosch, troligen i den äldre formen av celluloid. Den första celluloiden var mycket skör så det skulle absolut kunna vara det. Sedan är det pärlemor som är inlagt som mönster.

Hittade två liknande som sålts, en på Etsy som beskrevs som bakelit, och en på Ebay som stod att det var lucite, ingen av dem hade skrivit någon tidsperiod. Dessutom har alla tre plasttyperna gjorts i ”sköldpaddsskal” så där blev jag inte direkt hjälpt.

Problemet med min brosch är att den är så skör att det inte är helt enkelt att testa material, det bästa vore om man hittade någon mer på nätet eller i någon bok. Bläddrat igenom alla mina ”plastböcker” utan resultat, hittade ingenting liknande…

Konstaterar dessutom att min brosch nog är en mandolin och inte en gitarr eller ukulele.

Så då är det bara fram med ”detektivögonen” och se vad jag kan komma fram till;

1. Först tittar jag på nål/lås och konstaterar att det är ett C-lås och en äldre variant vid böjningen, med andra ord är den relativt tidig. Ser handgjort ut, talar också för att det är äldre.

2017-03-14 13.39.07

2. Skörheten i materialet talar också för de två tidigaste plasterna, celluloid eller bakelit. Lucite kom inte förrän i slutet på 30-talet och blev riktigt stor på 50-talet och sedan framåt. Har aldrig sett ett smycke i lucite som kan tappa skärvor eller få sprickor på det sätt som min brosch har fått (några få på baksidan).

2017-03-14 13.39.16

3. Celluloid är lättare än bakelit, visserligen är broschen väldigt liten men den är rätt lätt. Man ska se igenom det, ja det gör jag.

4. Äldre celluloid,  före 1930, ska lukta kamfer när man värmer det men det vågar jag mig inte på att göra med risk att broschen går sönder.

5. Slutligen testar jag för bakelit, för att utesluta det (eller kanske upptäcka att det är det) med simichrome. Men nej, ingen reaktion.

2017-03-14 13.39.46

Så efter alla dessa indicier bestämmer jag mig för att denna brosch är i äldre celluloid, gissningsvis från 20-talet.