Månad: februari 2016

Nu ska det sys gardiner

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Nu ska det bli nya gardiner till Almelund, å ena sidan känns det som ett helgerån att klippa sönder vackra lakan men samtidigt är det ju ett sätt att faktiskt skapa användning för alla dessa underbara textilier där kvinnor suttit och sytt, virkar och knypplat – och fina gardiner blir det!

Ska bara leta ut de som påminner mest om varandra eftersom det går åt 4 lakan, ett som delas till varje fönster. Gör inget att de inte är likadana men det blir ju finare om de åtminstone påminner om varandra.

Har en annan idé jag ska testa när jag sytt alla gardinerna till Almelund (har nog att göra ett tag eftersom jag inte kan sitta så länge i taget) och det är att sy påslakan. Ta ett annat, färgat tyg, ev ett befintligt påslakan som börjar se lite trött ut, och ha som undersida och låta det vackra överlakanet bli ovansida. Och så bara sy ihop dem med öppningar precis som  vilket påslakan som helst.

Dagens loppisfynd

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Idag blev det en liten loppisrunda igen och jag kom hem med lite ”godsaker”.

Halsbandet, örhängen och två av broscherna ska in i min samling och undersökas – vet inte alls vad det är för material, skulle kunna vara plastmaterial, eller ålder för den delen. Ser ju att de är gamla (ser jag på baksidan) men inget mer. Alltid spännande!2016-02-27 11.16.10.jpg

De övriga broscherna ska också undersökas men troligtvis säljas vidare. Den blå fjärilen är emaljerad och väldigt gammal, lövet är troligen silver och eventuellt ska jag behålla den med stenar och använda till mina egna smycken.

Allt som allt, en bra tur!

Ett glutenfritt recept till…

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Texten försvann mystiskt… Så då försöker jag igen.

Sticker emellan med ytterligare ett glutenfritt recept, denna gång världens lättaste knäckebröd som kan ätas av alla, du behöver inte vara glutenintolerant.

2 dl ersättningsmjöl, jag använder Finax röda men det går att använda vilket ersättningsmjöl som helst, även tex majsmjöl.

1 dl solrosfrö/kärnor, 1 dl sesamfrön, 0,5 dl linfrö och 2 tsk flingsalt. Även här går att byta ut mot andra fröer bara man håller sig till mängderna.

Blanda ihop de torra ingredienserna i en bunke, tillsätt sedan 0,5 dl rapsolja och 2 dl kokande vatten.

Rör ihop till en kladdig men rätt fast smet. Täck en plåt med bakplåtspapper och lägg ”klumpen” på. Täck med ytterligare ett bakplåtspapper, tryck ut degen lite för hand. Ta sedan en kavel, fortfarande ovanpå bakplåtspappret,  och kavla ut så att det täcker i stort sett hela plåten.

Ta en kniv eller något liknande och gör rutor, gör man inte det i förväg får man bryta knäckebrödet, det går det med.

Baka i 150 g tills det fått fin färg. Stäng av ugnen och låt knäckebrödet torka på eftervärmen.

Dagens fynd

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Idag har jag nog gjort ett riktigt fynd – tror jag… Jag hittade ett halsband som jag misstänker är av bakelit-pärlor för 15 kr! Och även om det nu inte skulle vara det så är det i vilket fall som helst ett halsband av äldre plast av något slag.

Dessutom rätt fint!

Förvirrad för mindre…

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Igår nämndes ebonit på tv och då slog det mig att det finns det ju också ett äldre plastmaterial som heter. Så jag letade fram lite information (Wikipedia);

Ebonit är en sorts plast, tillverkad av hårdvulkaniserat gummi genom tillsats av schellack. Det är en av de första plastsorterna som tillverkades, och fick sitt namn av att den genom sin hårdhet liknar ebenholts, på engelska ebony.

Ebonit framställdes första gången av T. Hancock 1840, och blev under 1800-talet populärt i bijouterier, fotografietuier och andra prydnadföremål. Det blev även flitigt använt i kirurgiska instrument, i knappar, linjaler, reservoarpennor med mera.[1]

I början och mitten av 1900-talet användes ebonit i stor utsträckning i elektrisk utrustning, inklusive radioapparater, på grund av sin goda elektriska isolationsförmåga och lämplighet för mekanisk bearbetning. Till exempel går det utmärkt att skära både utvändiga och invändiga gängor i ebonit.

Nu för tiden är ebonit ett av de två dominerande materialen för tillverkning av skaft till rökpipor.

Klorblekt ebonit, med iblandad vit fyllnadsmassa kallades Eburit, och har använts som ersättning för elfenben vid biljardbollstillverkning.

Så nu när jag tyckte jag började få lite överblick inser jag att det finns mycket, mycket mer… Ebonit är väldigt likt både bakelit och jet/stenkol och hur ser man skillnad på dem??!! Dessutom finns det uppenbarligen också Eburit som kan se ut som elfenben… suck!

 

 

Börjat fotografera min samling

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Som ett led i att börja katalogisera min alltmer växande samling av äldre plastsmycken har jag börjat fotografera dem. Tanken är att sedan ta ett i taget och ta reda på om;

  1. Har det överhuvudtaget rätt ålder och i så fall vilken? 60-tal och tidigare ska det vara, annars hamnar smycket i ”sälja-högen”.
  2. Material?
  3. Går det att utröna varifrån det kommer, land, tillverkare?

Investerade i ett fint arkivskåp som fungerar som hem för samlingen så jag fotograferar en låda i taget. Detektivarbetet får komma lite i taget.

arkivskåp

Undersökta, katalogiserade smycken med information kommer att ligga under rubriken Min samling. Tills det finns något att skriva finns där en länk till min anslagstavla My collection på Pinterest där jag lägger upp en bild av varje smycke under tiden.

 

Plastic fantastic…

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Igår blev det ett halsband, allt i plast. Väldigt osäker på vad något av de ingående delarna har varit – eller ålder på dem för den delen.

Den stora blomman mitt fram hade ingen baksida så det går inte att sluta sig till vad det varit, för stort för att ha varit ett clips,  även om det som är kvar av baksidan gör att jag spontant hade gissat det, utan mer troligt en brosch även om jag aldrig har sett någon liknande.

De små hängena i blå och ofärgad plast hittade jag bland gardingrejer på Erikshjälpen, de satt i tre klasar och varje klase hade en typ av gardinupphängning.  Om det har varit det ursprungliga användningsområdet eller om någon varit kreativ vet jag inte.

Det jag däremot vet är att jag tyckte de passade ihop, samma typ av ”färg” på plasten och i samma stil. Kräver ju sin bärare men jag tycker det blev rätt häftigt!2016-02-20 08.34.10

Olika typer av plast i äldre smycken

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Har börjat nysta i det här med olika plastmaterial i äldre smycken, knappar, hårklämmor, hattpinnar och spännen. Tack vare Karima Perrys Plasticfantastic, har jag hittat en väldigt bra sammanställning. Enkelt uttryckt kan man dela in äldre plastsmycken material i tre huvudområden;

Den allra tidigaste plasten man gjorde smycken av var celluloid och den kom redan i slutet på 1800-talet. Oftast var det som imitation av sköldpadd, elfenben, korall och bärnsten och liknande. Generellt kan man säga att ”plastsmycken” från 1900-1930 är tillverkade av celluloid. Celluloid är oftast tunt, ljust och lite skört, dessutom känsligt för värme (kan även vara rätt brandfarligt). Som material kan det böjas, snurras och gjutas. Om man snabbt stoppar ner smycket i hett vatten luktar det kamfer. Ömtåligt.

Nästa utveckling av plastmaterial som används i smycken är bakelit. Bakelit har blivit ett samlingsnamn för ett antal liknande plastmaterial, från början var bakelit ett varumärke för ett material som uppfanns 1907. Bakelitens karaktäristika är att när den väl blivit upphettad och formad kan den aldrig smältas och formas igen. Den kan bli laminerad, andra färger kan läggas i och den kan färgas/tonas i stort sett i vilken färg som helst. Bakelitens färg kan dock ändras av ålder. Bakelit kan vara allt från helt genomskinlig till helt tät och i stort sett alla varianter däremellan. Bakelit är tyngre än sina sentida varianter och har en väldigt distinkt klang jämfört med senare plaster. Bakelit får patina över tid, färgen djupnar (vitt blir tex cremefärgat) får en viss ytbeläggning och skrapmärken och liknande. Om man stoppar ner smycket i hett vatten kan bakeliten ha (ibland, dock inte alltid) en distinkt doft av karbolsyra eller formaldehyd (hur något av det egentligen luktar…). Även bakelit är ömtåligt.

I slutet på 30-talet kom sedan ett material som går under namnet lucite som uppfanns av du Pont 1937 och började användas i smycken runt 1940. Lucite påminner på många sätt om bakeliten men betydligt billigare att producera. Populärast var lucite under perioden 1940-1950 men användes även senare. Lucite luktar inte om man stoppar ner det i hett vatten.

 

Har blivit ett par armband

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Har så smått kommit igång igen efter en period av avsaknad av lust och inspiration…

Armbandet på bilden ovan gjorde jag innan jul, då med pärlor istället för måttband men jag tyckte inte att det blev riktigt bra så jag lät det ligga för att mogna fram vad jag skulle göra istället. Sedan fick jag helt plötsligt en ingivelse till att mixa med måttband och det blev, i alla fall i mitt tycke,  mycket bättre.

2016-02-17 08.01.47

Nästa armband är inte speciellt avancerat… Hade ett armband som behövde träs om och som dessutom förlorat några av sina delar. Tog helt enkelt några, lite flata, svarta pärlor och fyllde ut emellan och trädde det med elastisk tråd.

Gårdagens fynd

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Gårdagens loppis-raid resulterade i några äldre (som jag tror vid ett första påseende) plastsmycken, 3 stela armband och två clips.

De här två plastarmbanden skulle absolut kunna vara äldre i bakelit, båda har både utseende, tyngd och yta.

2016-02-17 07.54.41Det här känner jag mig osäkrare på men för 5 kr kan man ju chansa… I alla fall tills jag lärt mig mer och kan sortera bort det som nog inte är gammalt eller ”äkta”.

Och till slut, örhängen/clips.  Min spontana gissning är att detta är 60-tal men känner mig väldigt osäker. Särskilt de svart/vita, de skulle lika gärna kunna vara 80-tal… Men precis som med armbanden, de här kostade 10 kr/par så det kändes som om jag kunde kosta på mig att chansa!