Undersöker ett armband

Köpte ett armband som både säljaren och jag tror är plast, det ser ut som trä men har en väldig tydlig ”plastkänsla” när man tar i det. Jag får också känslan av att det är äldre.

Men nu till 10.000 kr frågan – vad är det? Och är det gammalt? Det första jag gjorde när jag fick hem det var att testa det med Simichrome, ser väldigt mycket ut som bakelit, men det var negativt. Så det är det inte, så det kan genast räknas bort.

Så nästa steg blev att googla alla upptänkliga varianter på armband, plast, skuren dekor osv, osv men hittar absolut ingenting som har minsta likhet med detta armband eller material.

La ut bild i en ”plast-grupp” på Facebook och där fick jag ett förslag på ”pressat” horn. Spännande, det vet jag inte riktigt vad det är så det får bli steg två.

Fortsättning följer…

 

Servettringar bakelit

Jag samlar visserligen på äldre smycken i plast men ibland ramlar jag över något annat i äldre plastsmycken som jag faller för, som de här väldigt fina servettringarna i bakelit – dessutom kvar i sin kartong! Med största sannolikhet är de från 30-talet, det brukar de vara när de ser ut så här.

Ett skäl att jag ibland köper lite annat är, förutom att jag tycker det är fint, är att ha det som referens. Ju mer man ser och hanterar ett material,  ju mer känsla får man. Titta på bilder är nog så nyttigt men att ge händer och öga en känsla är oslagbart.

2017-05-04 08.59.33

För säkerhets skull testade jag dem även om jag var rätt säker på att det var bakelit. Dels hade de på alla sätt rätt färg och ”känsla” och dessutom har jag sett dem sälja sådana på Antique Road Trip.

Det råder verkligen ingen tvekan, mycket tydligt utslag i Simichrome-testet.

Testa plast i smycken, del 1 bakelit

Hur vet man vad det är för plast i ett äldre smycke – och spelar det någon roll? Om du bara tycker ditt smycke är fint och inte bryr dig om ålder, värde eller andra kunskaper så nej, då har det ingen betydelse. Men är du intresserad av att veta mer om ditt smycke är materialet en viktig del.

Som jag skriver under rubriken Plastsmyckens material så brukar äldre plastsmycken vara av någon av följande tre; celluloid, bakelit och lucite. Dessa tre består egentligen av massor av olika plaster men eftersom det är smycken och inte kemi vi sysslar med så håller vi oss till de här tre.

Ett bra sätt att få en känsla för hur de olika materialen ser ut är att titta, titta och titta… I allt från böcker till min favoritplats Pinterest. Här har jag samlat bilder på smycken i de olika materialen för att få en känsla för hur det ser ut, Pinterestlucite, Pinterest celluloid, Pinterest bakelit. Finns i stort sett inga bombsäkra sätt att veta material men ett antal faktorer tillsammans så får man i alla fall till en kvalificerad gissning.

Hur tar man då reda på vilket material mitt smycke har? Jag börjar med bakelit som är det mest missuppfattade materialet. Tyvärr tror många att bara smycket är i plast och lite äldre är det bakelit. Inget kan vara mera fel, bakelit är en av de ovanligare plasterna i smycken som hade en relativt kort storhetstid, 30-tal och en liten bit in på 40-talet. Det är också därför ett äkta bakelitsmycke oftast kostar en del pengar. Men tyvärr också därför många vill att det ska vara bakelit…

Letat runt lite och hittade en blogg VaVoomVintage där det fanns en riktigt bra genomgång hur man gör. Här kommer en sammanfattning;

  1. Titta efter ”sömmar”, ett bakelitarmband eller annat helt i en och samma färg ska inte ha någon söm/kant inuti. Är det fler färger är det en annan sak.
  2. Titta på hur nålar, clips och annat är fäst. I de flesta fall ska de INTE vara limmade utan mer fastgjutna. Naturligtvis finns undantag – det kan ju dessutom vara lagat…
  3. Är bakeliten skuren, alltså någon form av mönster skuren i bakeliten,  ska man kunna se skrapmärken och liknande efter verktygen, kan tom ha gått någon liten flisa (bakelit är rätt ömtåligt), är det helt slätt är det nog en senare reproduktion. Finns det skrapmärken eller små flisor så ska färgen inunder vara samma färg som resten.
  4. Bakelit har en väldigt distinkt färg och yta. Den reflekterar ljuset men inte för ”skarpt”. Ytan ska vara väldigt slät, finns det orenheter etc är det troligen inte äkta vara.
  5. Färgen, bakelit kommer i ett antal ganska tydliga färger röd, grön, svart, smörkola, cremevit, orange, brun. Dessutom i mer marmorerade, ljust brun med mörka inslag (root beer), blekt gul (apple juice) och blå/turkos. Därutöver finns ett antal blandade färger, spenat med mörkare inslag tex.
  6. Vikt, bakelit är oftast tyngre än både modernare plast och annan plast från ”tiden”, tex celluloid eller lucite.
  7. Ljud, när två bakelitsmycken slår ihop uppstår ett speciellt ljud man kan lära sig känna igen, har med vikt och densitet att göra…
  8. Lukt, bakelit ska avge en speciell lukt av formaldehyd när man gjort den varm, gnid den varm med tummen. Inte alla som kan känna den men kan vara värt att försöka lära sig. Går också att spola med varmt vatten på den en stund och sedan lukta.
  9. Till sist kan man använda Simichrome-testet. Simichrome tror jag motsvarar det som, i alla fall förr hette Autosol – ett medel du putsar upp krom med. När du tar en klick på en tops och gnor på plasten ska den bli brun, är lite ljusrosa/skär från början. Ett tips är att tvätta plasten först så det inte bara är smuts…

Sedan finns det fler ”kemiska” sätt att testa men det känns som överkurs när man är intresserad av smycken, inte själva kemin…

.

Vilket fynd!

Hittade de här roliga ljusmanschetterna helt i plast igår när jag var ute på loppistur. Var egentligen på jakt efter ett par helt ”vanliga” ljusmanschetter i mörkblått (så gammalmodig är jag att jag gillar ljusmanschetter) och när jag letade i lådan med ljusmanschetter så hittade jag de här helt underbara!

Jag kunde bara inte låta bli att ta med mig dem hem, att de dessutom i stort sett inte kostade något alls gjorde ju inte saken sämre.

Börjar bli hyfsad på att bedöma ålder på plastsmycken men ljusmanschetter? Bollade frågan lite med Annette som är duktig ”loppare” och hennes bedömning var minst 60-tal, några av dem eventuellt äldre. Det blev gårdagens riktiga fynd!

Lea Stein

Köpte en brosch av Annette, en av dem som hjälper mig att nosa upp roliga plastsmycken, som såg väldigt annorlunda ut. När jag köpte den var jag mest fundersam över åldern, väldigt svårt att säga hur gammal den är.

På en promenad med hunden fick jag helt plötsligt för mig att det skulle kunna vara en Lea Stein, en fransk smyckeartist som är känd för hennes annorlunda, mycket typiska, plastsmycken. Så fort jag kom hem googlade jag på Lea Stein och ”boyshead” och visst hittade jag en likadan fast i lite andra färger.

lea-stein-figural-dark-blue-gavroche-chauffeur-boy-brooch-pin-french-resin-paris-a553279a59ffa7b4d63f65a6d8337b0a

Lea Stein är en fransk smyckeartist som började arbeta i en, för henne, väldigt typisk plastblandning (en slags akryl) på 60-talet. Hennes broscher i plast gjordes under två perioder, dels mellan 1969 och 1981, dels från 1991 och framåt. De görs alltså fortfarande, Lea Stein är still going strong. Hon är väldigt okänd i Sverige men välkänd och samlas framför allt i Frankrike, England och USA. På E’bay ligger tex denna pojke ute för 85 dollar.

Själv hörde jag talas om Lea Stein via min förkärlek för BBC’s olika antikprogram, i detta fall tror jag att det var Bargain hunt.

2017-02-10-08-01-39

Min brosch har fel nål/lås, den ska vara en lite v-formad nål och är nästan alltid signerad. Men jag ser att det är rätt kladdigt av lim runt fästet så jag tror helt enkelt att nålen gått sönder och den blivit bytt.

Så broschen blev ett riktigt fynd! Däremot är jag fortfarande väldigt osäker på åldern, i stort sett alla hennes broscher är gjorda efter 1969 och då är den ju per definition för ”ny” för mig!

 

 

 

Plastsmycken referensbibliotek

Nu har jag kommenterat åtminstone den delen av referensbiblioteket som rör plastsmycken, resten får komma en annan dag… Du hittar allt under rubriken Referensbibliotek.

Det man generellt ska tänka på när man letar efter böcker/läser om äldre plastsmycken är att samlandet av plastsmycken är mycket, mycket större i USA (även Storbritannien) än i Sverige så alla böcker som specifikt handlar om plastsmycken är på engelska. Finns över huvud taget ingenting på svenska. Jag hoppas/drömmer om att jag kanske kan bli så bra att jag kan skriva den boken en dag!

Många av böckerna har några år på nacken, och marknaden är väldigt annorlunda, så prisindikationer bör man bortser från – om man inte tänker sig köpa eller sälja via Ebay. Plastsmycken generellt, och bakelit specifikt, är väldigt mycket dyrare i USA än vad det är här, naturligtvis beroende på mängden samlare.

Jag använder bilder generellt, både från böcker och nätet, till att skapa en ”bank” i huvudet hur dessa smycken ser ut och ge mig en känsla för materialet. Det gör det lättare när jag är ute och letar eftersom väldigt få kan något om detta och därför finns det också väldigt få att fråga. Samtidigt är det ju också det som är det roliga!

Så det kan gå…

Cyklade till Kupan för att se om jag hittade två plastunderlägg till hundens vattenskål och kom hem med lite annat…

Jag hittade plastunderlägg men det blev två halsband och två par örhängen också.

De vinröda örhängena är i en form av lucite som brukar benämnas thermoset. Utformningen brukar kallas confetti och är 50/60-tal.

Metallclipsen gissar jag skulle kunna vara Toledo men skulle lika gärna kunna komma från mellanöstern, kräver lite mer letande.

Det längre halsbandet är i plast, återstår att försöka klura ut vilken sorts plast och ålder.

Det kortare halsbandet, längst ner till höger, är ett sånt där svårt fall – plast eller glas? Får nog fram med en varm nål…

 

Detektivarbetet fortsätter

Detektivarbetet fortsätter, idag med den här fina, ovanliga broschen.

Har sett något lite liknande men den hade en figur på. Den  2ab41c2bcb0560db29d146d6bf64c29b

broschen är i bakelit och från 30-talet. Tiden stämmer nog rätt bra med min brosch också, låset kan vara från den tiden, det är en ganska typiskt tidigt C-lås.

Hela stilen är art deco, fyrkantig med ”trappor” är typiska för 30-tal och art deco. Återstår att klura ut vad det är för material, så fram med testgrejerna…

Den bruna, bärnstensfärgade delen (amber eller rootbeer kallas den i USA) är i alla fall inte bakelit (inte det vita heller för den delen) eftersom jag inte fått någon som helst reaktion när jag testar med Simichrome. Den vita delen har jag hela tiden trott var annat material, hade det varit bakelit hade den inte varit så vit. Bakelit som var vit är numera mer elfenbensfärgad har jag lärt mig.

Så bakelit var det inte, då är det frågan om celluloid eller lucite, eller kanske en kombination av båda. Både celluloid och lucite hade kommit vid den här tiden. Spontant så tror jag på lucite beroende på, återigen, den vita delen. Jag har aldrig sett något celluloid-smycke som har haft den vita färgen och eftersom det vita nästa säkert är lucite så är nog de bärnstensfärgade delarna det också. Jag får inte fram någon lukt så jag bestämmer mig för lucite…

Idag är jag detektiv igen

Idag leker jag smycke-detektiv igen, försöker klura ut ålder och material på några av mina senaste inköp/tillägg till samlingen.

 

Den här broschen, eller egentligen är det en ”klämma”, vet jag är i celluloid. På engelska kallas dessa typer av broscher/klämmor för dress-clip. Har inte hittat något bra svenskt ord för det, men jag tror att man satte dem i ringningen på klänningen eller blusen. Men ålder? De flesta liknande jag hittar bilder på är ”art deco”, alltså 30-tal.

Den ser ju modern ut men synar jag sånt som klämman och material så är jag rätt övertygad, det här är celluloid från 30-talet.

Det här fina vita halsbandet med matchande örhängen är ett annat fynd jag är extremt nöjd med.

Det här är lite knepigare men det är ju längre fram än 30-tal… snarare 50-tal eller möjligtvis 60-tal. Material är troligen även här celluloid men gjuten. Skulle kunna vara någon annan typ av plast också. Ser väldigt nytt ut men plast kan verkligen se helt nytt ut även om det är riktigt gammalt. Synar jag detaljer som lås, clips och annat så tror jag fortfarande på 50/60-tal. Snarare 60-tal eftersom det mesta jag sett från 50-talet oftast haft plastlöv en fastsatta på metall och de från 60-talet är oftare enbart plast som här. Skulle också kunna vara senare, 70-tal, men jag bestämmer mig för att det är 60-tal – så länge jag inte hittar något riktigt liknande.

Jag är lite fundersam över den här typen av smycken, har fler i lite samma stil, som i stort sett är omöjliga att hitta bilder på. Jag tänker att de kanske är svensktillverkade, eller åtminstone från norra Europa? Detta eftersom väldigt mycket av bildmaterial jag hittar på nätet och i böcker kommer från USA eftersom där är plastsmycken ett samlarområde på ett annat sätt än här. Men, för att härma Triss-reklamen, plötsligt händer det! Man ramlar på en bild eller någon annan information när man letar efter något helt annat…

Testar knappar

Hade förmånen att hitta ett mindre parti riktigt gamla knappar på kartor. Jag var helt säker på att de var i bakelit eller möjligen i någon äldre typ av celluloid men när jag la ut dem på Tradera får jag ett meddelande med en fråga ”hur säker är jag på bakelit, utomlands var det vanligt att man gjorde knappar av stennöt/corozo/tagua, särskilt innan plasten”.

Så nu lärde jag mig något nytt igen, det är så otroligt roligt att göra det! Men det innebär också att jag måste fram med knapparna och testa om det verkligen är bakelit som jag trodde.

20160906_10205220160906_102035

Steg 1; lukt. De flesta sitter ju fast på karta men jag kunde peta bort en som går att få dit igen. Men jag vill inte köra hett vatten-testet utan jag försöker gno en knapp varm istället. Resultat – får inte fram någon lukt alls.

20160906_10271820160906_102335

Steg 2; test med kromglansen (går nog lika bra med autosol misstänker jag). Ska bli brungult när man testar mot materialet men nej då, det händer inget.

Då får vi ta nästa teori, en äldre form av celluloid men eftersom jag inte får fram någon lukt så är det alternativet också tveksamt. Sedan finns det ju ebonit och guttaperka som ju är en slags hårt gummi men de borde också lukta…Suck.

1473151361820-2044558474

Efter att ha lusläst test-delen så var det enda jag kom längre med var att corozo-nöten och liknande nötter användes för att efterlikna elfenben så det känns inte heller så troligt. Men – ägnade mig åt att söka på det och får upp knappar som visst påminner om de jag har.

6e33331bf9e934d1703ef8783088404e 9f03df79417927ddf2fbd434e26a6ef9 db500c2a3002556ba9af246e118d48c9 09691290682e5f6da1a29079b868a29a

Får erkänna att jag går bet, min bästa gissning är ändå att detta är någon form av bakelit och/eller celluloid. Men är det något jag har lärt mig sedan jag började samla äldre plast är att jag ständigt möter material jag aldrig hört talas om och att plast verkligen inte bara ät plast…