Ett steg framåt och två tillbaka…

Det här börjar bli tjatigt, så fort jag tycker det gått framåt så händer något nytt… Efter handledsfrakturen (tyvärr bröt jag bägge benen i handleden) i höger handled i våras har det varit en snårig väg framåt. Som följd av frakturen drabbades jag av något som så tjusigt heter De Quervains syndrom, enklare uttryckt senskideinflammation. Har haft väldigt ont och har hela våren och sommaren behövt använda handledsstöd. Både smärtan och stödet har begränsat min rörlighet och möjligheten till belastning av hand och handled. Till slut konstaterade läkaren att det inte fanns annat att göra än att gå in och snitta upp senskidorna för att få bort inflammationen. Fick besked att jag skulle få det gjort relativt raskt eftersom jag gått med det hela våren men, som med allt annat med denna förbaskade handled så blev det så klart inte så snabbt… Först tog det nästan en månad innan jag över huvud taget blev uppsatt för operation och då hamnade jag mitt i semestern och då görs inga såna ingrepp. Den 23 augusti skulle jag då äntligen få göra det, det är ett mindre ingrepp som görs med typ tandläkarbedövning på mottagningen. Började bli lite misstänksam eftersom det verkade ta för lång tid när jag fick be om extra bedövning. Till slut gick de och hämtade ”min” ortoped (han gjorde inte ingreppet) och visade honom någonting och hör honom säga ”den är helt av”. Sen blev det fullt pådrag – jag hade fått en nerv avskuren och det måste sys ihop inom tre dagar om man ska ha någon chans att få den hopväxt igen. När bedövningen släppte insåg jag att jag helt förlorat känseln i höger tumme, från snittet i handleden och upp. Så två dagar senare ligger jag på akutoperation och då visar det sig att ytterligare en nerv var halvt av, två andra var så hopklämda av en pincett att de fick säras. Dessutom var bara en senskida öppnad (av två) och inte ens den tillräckligt. Så läkaren som gjorde det första ingreppet hade definitivt ingen bra dag på jobbet… Så det blev gips igen några veckor, enorma nervsmärtor och hyperkänslig hud = huden gör ont att beröra. Om jag någonsin blir helt återställd eller hur lång tid läkningsprocessen tar är det ingen som vet. Håller på med beröringsövningar för att minska hyperkänsligheten i väntan på att kunna belasta hand och handled och träna rörligheten igen. De allra värsta anfallen av smärta kommer mer och mer sällan och jag har fått tillbaka känseln i en del av tummen så jag har ett vettigt grepp, jag får vara glad för det!

Har kunnat börjat fotografera så sakteliga så snart kommer det en uppdatering, eller flera, av ”fynden” jag gjort i sommar 🙂

Lite ljus i tunneln eller det kommer att ta tid…

Min brutna handled som borde vara läkt och klar sedan länge är det inte… Jag ska göra ett mindre ingrepp i augusti (av en krånglande tum-sena) men att handleden hamnat på ”sniskan” gör man inget åt förrän tidigast till våren – om jag fortfarande har besvär då. Så det är bara att gilla läget och försöka återgå, så gott det nu går, till det vanliga livet. Får jag bara tummen fixad hoppas jag det mesta av finmotoriken återvänder, värken och att vissa rörelser är svåra får jag bara leva med tills vidare.

Så lite loppisar och annat har det trots besvären blivit så det kommer lite uppdateringar de närmaste dagarna 😁

Bärnsten eller plast, testar ett nytt knep

Jag älskar alla former av tv-program om antikviteter och en serie jag alltid följer är från BBC och heter Antiques Road Trip och kan bla ses på 8:an. Jag tycker det ofta är väldigt svårt att skilja på bärnsten och plast men i ett av programmen lärde jag mig ett knep som jag nu ska testa på några smycken.

Bärnsten har tydligen naturlig statisk elektricitet, du tar tex en pappersnäsduk och river av små bitar, gnuggar smycket mot dina kläder/byxorna på något lättåtkomligt ställe och sen provar du om den lilla biten från din pappersnäsduk fastnar – gör den det så är det med största sannolikhet bärnsten. Fördelen med detta lilla knep är att du kan testa i butik eller på en loppis, bara du har några pappersnäsdukar i fickan.

En annan sak att tänka på är att om det är infattat i silver (eller guld gör den delen) så är det med största sannolikhet bärnsten, väldigt sällsynt att plast sitter på/i någon form av ädel metall.

Nu ska jag i alla fall försöka testa detta i praktiken, har några smycken jag är väldigt osäker på, tror de alla är i bärnsten men har hittills inte hittat något enkelt sätt att kolla.

Den ensamma manschettknappar är jag rätt säker på är bärnsten så jag börjar med den. Gnuggar på byxbenet en liten stund och så håller jag den mot en av de små lapparna och vips så sitter den på.

Sedan har jag en brosch och ett set med brosch och örhängen som jag misstänker kan vara bärnsten. Samma manöver här;

För säkerhets skull plockar jag fram en brosch av någon ”vanlig” plast och testar men hur mycket jag än gnuggar fastnar det inte någon lapp.

Som allt sånt här är det säkert inte idiotsäkert, misstänker att om plasten är tex lackad kanske själva lacken är statisk men det är bara en gissning från min sida. Men det är i alla fall ett hyfsat säkert och enkelt sätt att testa.

Gott Nytt År!

Med förhoppning om att vi alla får ett bra 2023! Själv ser jag fram emot lite nystart med nytt boende och förhoppningsvis mer ork och inspiration till det jag tycker är roligt. Det är trots allt en viktig ingrediens i livet – ha kul!

Och hur än livet gestaltat sig 2022 så kom ihåg;

Så blev de som nya…

Med diskmedel och Svinto blev de som nya. Efter att ha legat i en burk med tättslutande lock (delvis för luktens skull, har du möjlighet att vara utomhus så var det) med färgborttagningsmedlet plockade jag fram dem, la dem i varmt vatten med diskmedel. Tillsammans med en svamp och Svinto fick jag bort de sista färgresterna.

Nu är det bara att använda dem, det är väl inte regelrätt återbruk men jag har i alla fall räddat något som annars hade kastats eftersom det verkligen inte såg ut som man skulle kunna använda dem igen…

Har man inget annat för sig…

… kan man alltid ägna sig åt att få bort några hängare från en bräda. Brädan med hängarna skruvades ner i samband med renoveringen av källaren och jag har hela tiden tänkt att spara de äldre hängarna som sitter på. Men när jag skulle börja skruva insåg jag att skruvarna var övermålade med flera lager tjock (plast-) färg så jag kom inte ner i spåret med skruvmejseln. Dessutom en massa kladdig färg på själva hängarna. Rotade i ”bra att ha-skåpet” och hittade en burk med färgborttagning.

Färgborttagning är en underbar produkt förutom att det är svindyrt och luktar fruktansvärt starkt. Men oftast tycker jag ändå att det är värt det. Men jag rekommenderar att du håller på med det utomhus eller i ett garage eller så, tar evigheter att vädra ut – säger jag som höll på i källaren och konstaterade att det inte var en särskilt bra idé.

I alla fall så var det på med färgborttagning, lät det verka ett tag – och ta da! skruvarnas spår blev rena och kunde skruvas av. På köpet fick jag dessutom bort nästan all färg även på hängarna.

Nu återstår att få bort färgen från alla hängarna, ner med dem i en burk med lock (för luktens skull) och låter dem ligga där ett tag och verka och hoppas jag får bort det mesta. Det lilla som sen ev blir kvar är enkelt att skrapa bort.

Har nog hittat en lösning

Tror jag hittat en vettig lösning, som jag inte blir utfattig av, på hur jag ska packa ner min samling när jag ska flytta. Har hittat två bra mindre kartonger, en lite större för det som inte tillhör det allra sköraste och en mindre för det som är skört och behöver lite extra skydd. Och sen packa ner dem i mindre flyttkartonger (eller vanliga, har inte testat än).

Men det blir MÅNGA kartonger så det gäller att märka dem ordentligt annars får jag aldrig ordning på samlingen igen. Eftersom det har gått lite sådär (!) med katalogiseringen så är planen att katalogisera dem när jag plockar upp dem igen. Blir dock lite automatisk genomgång när jag packar upptäckte jag när jag började så smått. Har börjat i slutet, börjat med halsband från 50/60-talet som inte gåtts igenom ordentligt sedan jag köpte skåpet för ett antal år sedan. Innebär att jag ”fyndar” ett och annat från mina tidiga samlardagar när jag kunde mindre och kan passa på att sortera ut redan nu. Plockar också undan en del som behöver undersökas, de får nog några egna lådor på slutet. Har mycket tid på mig eftersom jag varken sålt huset än eller hittat drömlägenheten än så jag kanske till och med kommer att hinna undersöka en del av det jag lägger åt sidan. Men jag tänker att när flytten väl närmar sig behöver jag nog fokusera på en del annat så jag tänker packa lite då och då så samlingen, åtminstone nästan, är nerpackad innan det blir skarpt läge.

Lite nytt…

Trots allt har det smugit sig in lite nytt i samlingen även om jag medvetet legat lite lågt, både för ekonomin men också med vetskapen om att min enorma samling måste packas ner inför flytten även om jag inte hittat mitt drömboende än.

Hittat ytterligare några änglar i celluloid för att fylla på min ängla-orkester. Jag hoppas att jag någon gång ska hitta mer information om de här och hur många varianter det finns. Tack vare att jag också har några som inte är broscher, utan står på en liten sockel, har jag i alla fall kommit så långt att de är äldre än man skulle kunna tro. De är tillverkade i Tyskland före delningen vilket innebär före andra världskriget, alltså 30-tal eller möjligen tidigt 40-tal. Känns dock lite märkligt om de skulle ha tillverkats under kriget men vad vet man…

Några 50/60-talsset har jag också lyckats hitta, halsband med armband alternativt med örhängen. Det gula och det rosa är i vad som brukar kallas thermoplast, det vita är jag mer osäker på vilken typ av plast det är. De exakta plastmaterialen är inte så viktiga när man kommer så här långt fram i tiden, finns hur många varianter plast som helst. Set är alltid roligt att hitta, de har en tendens att ha blivit skilda åt under årens lopp.

En cool ring frå, troligen i lucite eller plexiglas. Ingen märkning men den har lite känsla av Siv Lagerström och de lite senare märktes med etikett och stämplades inte i plasten så omöjligt är det inte. Snygg är den oavsett!

Några broscher, de två vänstra är souvenir-broscher i celluloid, en från Karlskrona och en från Paris och Notre Dame, 40/50-tal, ev skulle den från Paris kunna vara från före kriget. Den högra är en sorgebrosch i ebonit från tidigt 1900.

Till slut ett helt galet armband i form av en krokodil, vet varken ålder eller material men tyckte den bara var så udda så jag kunde inte låta bli!

Senaste nytt

Hela den här situationen med alla problem med mitt hem har alldeles fått mig att tappa styrfart, all energi har gått åt. På grund av mina fysiska förutsättningar har jag inte den ork och stresstålighet jag brukade ha utan tar helt slut av sånt här. Det innebär också att det inte finns någon ork kvar till det jag egentligen vill lägga tid på, mina hobbies. Så jag har bestämt mig för att flytta och ha tid och ork till det jag tycker är roligt istället för att sköta ett krånglande hus.

Letar lägenhet för fullt, utmaningen är att hitta en lägenhet med äldre charm där alla mina äldre prylar och möbler passar in och mitt hobbyrum och min samling får plats – och inte minst mitt bibliotek! Eftersom jag dessutom har mina ryggproblem så får det max vara en trappa upp eller måste det finnas hiss… Den finns därute, det vet jag, men kan nog ta lite tid att hitta.

Under tiden ägnar jag mig åt att förbereda huset för försäljning, rensar och plockar undan. Ur mäklar/stylist-synpunkt får man inte ha ett sånt hem som mitt, fullt med gamla prylar, skyltdockor, vintagekläder och smycken överallt, så jag måste plocka undan och packa ner så mycket jag kan och ”tona ner” hela hemmet inför fotografering och visning. Rätt speciellt att få sitt hem utdömt som ”fel” – jag gillar det och det är faktiskt mitt hem! Men jag tittar på Vem bor här och tröstar mig med att sååå mycket prylar har jag inte…

En enorm utmaning inför flytten är hur jag ska packa min samling så den inte blir förstörd. Går och funderar och ska testa mig fram, mindre lådor i en stor? Och så mååånga såna?

Jag får nog tyvärr offra mitt gigantiska skåp där större delen av samlingen finns idag när jag flyttar, det är för skrymmande och tungt som bly, och skaffa mig något mer lätthanterligt men den stora frågan är vad? Vore roligt med något där mer visades upp men kan inte bara ha det, då får samlingen inte plats…