I min samling ingår några hattnålar men framför allt har jag ett antal som i England kallas för ”hatflash”, har letat i gamla svenska tidningar efter någon annons men inte lyckats hitta vad de kallades i Sverige så jag kallar dem helt sonika hattbroscher. Precis som med clips-broscher fanns dessa en relativt kort period, kopplade till hattmodet. Tidigt 1900-tal så var hattarna gigantiska med mängder av utsmyckning, dessutom hade kvinnor stora håruppsättningar under den stora hatten så då krävdes det hattnålar för att hålla hatten på plats och dessa finns i mängder av olika varianter, långa och korta, mer eller mindre utsmyckade.

Sen kom 1920-talet och allt ändrade sig, kvinnor klippte håret och hattarna blev istället små och smet nära in på huvudet, klockhatten, turbaner och liknande gjorde entré. Och då kom även hattbroscher, specifikt gjorda för att fungera på en hatt. De har nål utan lås, ibland helt raka eller ibland med en slags ”krok” och själva broschen är rundad för att sitta fint och sitta tätt intill på en hatt. Dessutom är de rätt ofta, dock inte alltid, lite ojämna på baksidan som jag antar är till för att den ska hålla sig på plats.

Jag har aldrig hittat någon hattbrosch i något annat material i celluloid, oftast med glittrande stenar. Materialet beror nog både på att celluloid är den vanligaste plasten i smycken vid den här tiden och att det var en lätt plast som gjorde det enkelt att få den att sitta fint på en hatt tänker jag. Absolut vanligast är svart med stenar men finns i flera varianter.

Jag tror att de flesta som ser dessa idag tror att det bara är en brosch med annan typ av nål… Idag kan de definitivt användas som broscher men eftersom de oftast är ”skålade” så måste man hitta ett bra ställe, att tänka på är ju också att eftersom de inte har något lås kan de också vara lätta att tappa. De jag har tillhör samlingen så de används inte.

I samlingen har jag också några som har skruv och en ”stopp” i änden, är osäker på om även dessa är hattbroscher eller om de är korta hattnålar… Två av dem är rundade men de andra två är platta i formen, lite mer letande kring de här återstår.

Nu har jag fått fram min samling av siluettbroscher i celluloid, dessutom köpt ytterligare en. Siluettbroscherna är alla i celluloid och från 20- och 30-talet. Otroligt när man tänker på att dessa broscher är tillverkade i en relativt skör plast och har massor av små detaljer har överlevt i bortåt 100 år!

Många av dem kommer från Frankrike, i alla fall den här typen här ovan. De flesta är märkta med Depose France men Depose är inte tillverkaren (som många tror) utan det betyder ungefär ”patent för något som är handtillverkat i Frankrike”. Tillverkare av dessa var ett företag som hette Maloupa i Paris. Förutom märkningen har alla dessa broscher trombonlås som är väldigt vanligt vid den här tiden när smycket kommer från Frankrike.

Som ni kan se på bilderna kom de både målade och omålade och med ett antal olika varianter på ram. En ”undergrupp” är kända byggnader, kan bara gissa att dessa såldes som souvenirer. Några har en täckt botten, jag tror att dessa kan vara något nyare, alltså lite längre fram på 30-talet.

Man behöver både syna dem noga och kanske försöka hitta en bild på hur den ska se ut annars kan det ibland vara väldigt svårt att se om det saknas någon liten detalj. Tyvärr säljs de ofta på tex Tradera utan kommentarer om skador som gör att det ibland kan vara väldigt svårt att se om broschen är komplett eller inte, det handlar ju både om att veta vad man köper men också en prisfråga. Jag tror att de allra flesta av mina broscher är kompletta men dessa två är det inte. Den vänstra är ju lätt att se med blotta ögat men den högra är inte lika lätt att upptäcka men den större björnen saknar en liten del av sin tass.

Även om jag har många, dessutom redan en variant av Sacré Coeur så kunde jag inte låta bli att köpa den här broschen, välaktad med väldigt fina detaljer.