Testa plast i smycken del 2, celluloid

Den näst största äldre plasten är celluloid, eller som det är med bakelit,  en mängd olika plaster som alla uppträder ungefär likadant och som jag buntar samman under rubriken celluloid. Det är ju smycken jag ägnar mig åt, inte kemi, så jag fördjupar mig inte bland molekylerna…

Celluloid är den äldsta plasten (finns en del andra tidiga material som upplevs som plast men som har sitt ursprung i växtriket, därför räknas de inte fullt ut som plaster) och räknar sitt ursprung till 1860-talet. Det uppfanns för att skapa ett alternativ till biljardbollar i elfenben. Det är också under 1800-tal och tidigt 1900-tal celluloid hade sin storhetstid som ersättningsmaterial för elfenben, sköldpadsskal, bärnsten, korall och liknande dyra och exklusiva material.

Smycken i celluloid kan man hitta under perioden slutet 1800-tal fram till 50-talet, även om lucite tog över mer och mer under 1940-talet. Men det man ska tänka på är att den tidiga celluloiden och den senare kan skiljs sig en hel del åt.  Den tidiga är relativt skör, och dessutom brandfarlig, medan materialet utvecklades till mer hållbara varianter senare.

Det är mycket ovanligt att hitta celluloid-smycken från 1800-talet men naturligtvis kan det gå… från den här tiden är det i stort sett bara ”kopior” på smycken i dyrare material, alltså styrt av modet vid den här tiden.

Den stora mängden smycken jag som samlare hittar är framför allt gjorda de tre första årtionden på 1900-talet. Broscher, hårkammar av olika slag,  hattpinnar, armband och halsband. Men Japan gjorde mängder med lite roliga smycken i celluloid efter kriget som exporterades i rätt stora mängder både till Europa och USA.

Hur vet man då om det är celluloid?

1. Titta, titta och titta… är det ett smycke som är gjort för att likna något exklusivare material? Då är det rätt stor chans att det är celluloid.

2. Titta, titta och titta igen, håller du upp smycket mot ljuset så ska du kunna se igenom det – även om det är helt färgat.

3. Känn på vikten och titta på tjocklek, celluloid är väldigt lätt och oftast relativt tunt.

4.. Värmetest, värm materialet med dina händer (genom att gno rätt intensivt) eller med hjälp av varmt vatten så ska det lukta kamfer – tänk malkulor! Eller går du till apoteket och köper kamfer så du vet hur det luktar. Men, men – lukten säger egentligen ”bara” att om det luktar kamfer är det tillverkat tidigare än slutet på 20-talet när kamfer ersattes med annat, kan alltså vara celluloid ändå även om det inte luktar.

5. Lär dig känna igen smycken från tiden tidigt 1900-tal fram till slutet 30-tal, plus de japanska från 50-talet, genom att läsa och titta på mängder av bilder så är det också en mycket god hjälp. Särskilt eftersom det faktiskt inte finns något hundraprocentigt sätt att säga – detta är celluloid!

Senaste tillskotten

Blivit lite nytt till samlingen  (undrar när jag ska få någon ordning på den…).

2017-02-22-09-15-00

Det här fina halsbandet har silverlås och det gjorde mig lite förvirrad. Spontant hade jag sagt ett halsband i lucite från 40/50-talet men de brukar aldrig ha silverlås… Så en teori skulle kunna vara bärnsten. Det är bundet med textiltråd så Coca-Cola-testet fungerar inte så det är ögon och näsa som får jobba lite. Men jag kan varken se eller lukta bärnsten (luktar kåda) så det är nog trots allt plast. Och eftersom jag inte kan känna någon direkt lukt är det ändå med största sannolikhet lucite.

Tyvärr har inte silverstämpling någon årsstämpel utan ”bara” 830, kattfot och S, så någon hjälp där får jag inte. Min teori är att det är äldre, snarare från 30/40-tal när plast fortfarande var lite dyrare material än vad det är idag så det var värt ett silverlås.

 

Detta fina ”dressclip” som du sätter i ringningen är i celluloid och från 20/30-tal. Det finns en utsmetad stämpel och jag tror att detta är gjort i Japan. Många i den här stilen är gjorda där och såldes till Europa, främst under mellankrigstiden, dvs 20/30-tal. De ska vara skurna och inte gjutna, med vetskap om Japans kultur på det här området stämmer säkert det – fina är de oavsett!

 

From overthere…

Kunde inte riktigt hålla mig så jag ropade in några smycken från Ebay, utbudet är betydligt större än vad jag hittar i Sverige – men också betydligt dyrare.

I USA är det dyrast och där finns också sedan länge en stor skara samlare och det märks, både på utbud och priser. I England finns det också ett hyfsat utbud, inte lika dyrt men framför allt blir inte frakten därifrån lika dyr.

Tre halsband som jag tror är 50/60-tal men kräver en del efterforskning.Möjligtvis är det orange halsbandet äldre. Material är troligen celluloid, både färger och utformning tyder på det, men även det kräver lite mer efterforskningar.

2017-01-24-11-23-24

Ett riktigt gammalt set, armband och brosch, i svart celluloid.  Jag tror (och det trodde säljaren också) att det här är från 20-talet – riktigt, riktigt fint. Armbandet behöver träs om men jag ska ju inte använda det så jag får väl fundera hur jag ska göra.

Lite nytillskott till samlingarna

Så här mitt ibland julstökandet fotograferar jag lite nytillskott. Även om jag inte kategoriserar dem ser jag i alla fall att fotografera dem innan jag lägger dem till samlingen. Min samling börjar bli så stor att jag behöver bilder som stöd för minnet när jag är ute och letar efter mer.

Även om jag inte kategoriserar dem än kan jag nog ändå konstatera att det blev celluloid för hela slanten den här gången, de flesta äldre, 20-tal och framåt, de två högra broscherna är franska och från 20/30-talet och jag gissar att de små charmiga amorinerna ligger på ungefär samma tidsperiod. Även örhängena på den övre bilden ligger nog där, kanske 40-talet, övriga två broscherna är senare men kan ändå vara 40/50-tal.

 

 

Lite nytt till samlingen

Har städvecka så här inför advent så det blir inte så mycket av något annat då men det har i alla fall ramlat in lite nytt till samlingen. Skulle ju ha köpstopp ett tag men det dyker ju hela tiden upp nya smycken…

Har i alla fall beslutat mig för hur jag ska lägga upp samlingen. Jag har bland annat tre liknande arkivskåp och har bestämt mig för att lägga upp dem efter ålder, skåp 1: sekelskiftet fram till ca 1920-talet,  skåp 2: 1930-1940-talet och i skåp 3: 1950-1960-talet. Gränserna är naturligtvis rätt flytande men jag tror att det går hyfsat att kategorisera dem efter det.

Mina senaste tillskott är några enkla och några svåra…

Först tre par örhängen som alla med största sannolikhet hör hemma i kategorin 1950-1960 och i lucite.

Två broscher som hör hemma i någon av de tidigare kategorierna, kan vara 20-tal men också 30-tal. Broschen med ros är i lucite och den benfärgade är med största sannolikhet celluloid som ska se ut som elfenben.

Och så till sist några som skulle kunna vara gamla men också precis lika gärna mer eller mindre sprillans nya…

Renoir

Ibland hittar man spännande saker, hittade det här häftiga halsbandet i koppar märkt Renoir i ett osorterat smyckeskrin. Smycken i koppar är rätt ovanligt så jag blev naturligtvis nyfiken, så jag kunde inte bara låta det passera utan att försöka ta reda på mer…

Renoir startades 1946 i Kalifornien av Jerry Fels och gjorde just kopparsmycken. Han hade sitt ursprung i Arts and Crafts-rörelsen och det kan man se, både i val av material men också i motiv – rätt mycket art deco över stilen.

Företaget la ner 1964 så dels gör det dessa smycken hyfsat ovanliga men också relativt enkla att datera, 50-tal så är man ju rätt på det!

Påfyllning

Idag blir det lite sorterande och fotograferande för att lägga ut lite nytt på Tradera. Inviger min gamla fina docka också, föll för den på en auktion. Den är från slutet av 1800-talet och behöver lite TLC som de säger i England  (tender love and care) men ack så charmig. Behövde inte en docka till egentligen men kunde bara inte låta bli att ropa in den…2016-10-30-14-14-44

Det blir som vanligt en mix av lite allt möjligt,riktigt gammalt, vintage och retro och ett och annat lite nyare. Sortimentet styrs ju av vad jag hittar i de osorterade smyckeskrin jag ropar in för att där fanns något/några smycken till min samling. Och som för de flesta av oss så består våra smyckeskrin av allsköns blandning.

Bland annat kommer jag att lägga ut detta underbart vackra set med armband och ring med svarta kameer. Har studerat dessa både avigt och rätt och letat som en tokig på nätet och i böcker men hittar inget liknande. Har dessutom själv försökt utröna vad det är för material men jag vet helt enkelt inte, glas? jet? korall? För blankt för att vara lava eller något av den typen. Men jag går bet, vackert är det ju ändå även om man inte nödvändigtvis vet materialet – eller kanske den presumtiva köparen vet?

Swingin London

Funderar ständigt över hur jag ska organisera min samling, i ålder, material eller någon form av undersamlingar?

Jag har ju redan två olika undersamlingar, dels de franska celluloid-broscherna, dels de små ”reseminnen”-broscherna.

Igår kom de här i posten och då började jag fundera färg. De här är ju väldigt 60-tal och Swingin London, kanske alla i vitt, svart och svartvitt i en undersamling? Eller kanske ålder, alltså tidsålder, ändå?

Någon form av organisation måste man ju ändå ha, frågan är bara hur…

Detektivarbetet fortsätter

Detektivarbetet fortsätter, idag med den här fina, ovanliga broschen.

Har sett något lite liknande men den hade en figur på. Den  2ab41c2bcb0560db29d146d6bf64c29b

broschen är i bakelit och från 30-talet. Tiden stämmer nog rätt bra med min brosch också, låset kan vara från den tiden, det är en ganska typiskt tidigt C-lås.

Hela stilen är art deco, fyrkantig med ”trappor” är typiska för 30-tal och art deco. Återstår att klura ut vad det är för material, så fram med testgrejerna…

Den bruna, bärnstensfärgade delen (amber eller rootbeer kallas den i USA) är i alla fall inte bakelit (inte det vita heller för den delen) eftersom jag inte fått någon som helst reaktion när jag testar med Simichrome. Den vita delen har jag hela tiden trott var annat material, hade det varit bakelit hade den inte varit så vit. Bakelit som var vit är numera mer elfenbensfärgad har jag lärt mig.

Så bakelit var det inte, då är det frågan om celluloid eller lucite, eller kanske en kombination av båda. Både celluloid och lucite hade kommit vid den här tiden. Spontant så tror jag på lucite beroende på, återigen, den vita delen. Jag har aldrig sett något celluloid-smycke som har haft den vita färgen och eftersom det vita nästa säkert är lucite så är nog de bärnstensfärgade delarna det också. Jag får inte fram någon lukt så jag bestämmer mig för lucite…

Idag är jag detektiv igen

Idag leker jag smycke-detektiv igen, försöker klura ut ålder och material på några av mina senaste inköp/tillägg till samlingen.

 

Den här broschen, eller egentligen är det en ”klämma”, vet jag är i celluloid. På engelska kallas dessa typer av broscher/klämmor för dress-clip. Har inte hittat något bra svenskt ord för det, men jag tror att man satte dem i ringningen på klänningen eller blusen. Men ålder? De flesta liknande jag hittar bilder på är ”art deco”, alltså 30-tal.

Den ser ju modern ut men synar jag sånt som klämman och material så är jag rätt övertygad, det här är celluloid från 30-talet.

Det här fina vita halsbandet med matchande örhängen är ett annat fynd jag är extremt nöjd med.

Det här är lite knepigare men det är ju längre fram än 30-tal… snarare 50-tal eller möjligtvis 60-tal. Material är troligen även här celluloid men gjuten. Skulle kunna vara någon annan typ av plast också. Ser väldigt nytt ut men plast kan verkligen se helt nytt ut även om det är riktigt gammalt. Synar jag detaljer som lås, clips och annat så tror jag fortfarande på 50/60-tal. Snarare 60-tal eftersom det mesta jag sett från 50-talet oftast haft plastlöv en fastsatta på metall och de från 60-talet är oftare enbart plast som här. Skulle också kunna vara senare, 70-tal, men jag bestämmer mig för att det är 60-tal – så länge jag inte hittar något riktigt liknande.

Jag är lite fundersam över den här typen av smycken, har fler i lite samma stil, som i stort sett är omöjliga att hitta bilder på. Jag tänker att de kanske är svensktillverkade, eller åtminstone från norra Europa? Detta eftersom väldigt mycket av bildmaterial jag hittar på nätet och i böcker kommer från USA eftersom där är plastsmycken ett samlarområde på ett annat sätt än här. Men, för att härma Triss-reklamen, plötsligt händer det! Man ramlar på en bild eller någon annan information när man letar efter något helt annat…