Och vad är en hattbrosch?

Ser då och då en typ av smycken som säljs som broscher – och de är de ju – men som en gång i tiden var avsedda att sitta som utsmyckning på hatten.

99af5d55f41ea827ee96fe5437294cc1

Det är utseendemässigt broscher, oftast från art deco-tid, men de har inget lås för nålen, dvs det är ”bara” nål. Ofta med stenar och ofta i plasten celluloid (eller är det bara de jag ser!). Det är alltså inte hattnålar, som var en kombination mellan att hålla hatten på plats och vara utsmyckning, de här har ingen funktion – de är bara till ”lyst”.

 

Jag har tidigare funderat lite på varför vissa broscher bara har en nål och funderat på om det varit någon form av kvinnlig motsvarighet till kravattnål. Det var när jag fick kontakt med Naomi och den engelska FB-sidan med plastsmycken som jag upptäckte att de där kallades för ”hat flash”.  Då började jag leta efter en svensk beteckning, dessa har ju funnits även här och det var långt före den ”svengelska” tid vi lever i nu så de borde ha ett svenskt namn. Det jag hittar efter idogt letande är att det heter vad det är, dvs hattbrosch, enkelt och koncist.

Förbereder för sämre väder

Ägnat några några dagar med lite sämre väder (och bilen inlämnad på verkstaden) till att städa ”lekrummet” och få till ett rent bord för att inte vara så omgiven av mängder med saker som gör att jag har svårt att vara kreativ. Hittills har inte våren/sommaren direkt bjudit på väder för att sitta inne men jag förbereder mig för sämre tider…

2018-06-17 11.45.30

Ordning och reda låter inte så himla kreativt men mig ger det ro att skapa. Vi är ju alla olika, andra vill säkert ha ett ”kreativt kaos” omkring sig men det gör mig bara stressad. För att kunna tänka fritt vill jag inte ha så mycket som stör.

 

Efter en tuff vinter och vår på det personliga planet har mitt skapande helt lyst med sin frånvaro, jag hoppas att jag kan locka fram det igen framåt hösten. Det enda jag lyckats göra i vår är några tavlor jag gjorde gör att visa min tacksamhet. Saknar tillfredsställelsen och ”flowet” när man inte tänker en enda tanke.

Clips-brosch eller vad det nu heter?!

En typ av smycke jag då och då stöter på är det som i England och USA kallas för dress clips – men vad heter de i Sverige?

Det är alltså ett smycke som har en speciell sorts ”clips” som fästanordning men som ser ut som en brosch. Dessa smycken användes som utsmyckning på klänningen, ofta i dekolletaget och nästan alltid i par. Förutom i klänningens urringning kunde de sitta på andra detaljer på klänningen, även bak se ovan, i en djupare urringning.

acb88befd81246114a359c26efc8b92c

Jag har sett någon som kallar det dekolletage-clips, vilket jag tycker är ett bra ord, men när jag googlar på det så får jag inga träffar – på 30/40-talet när detta var stort måste de väl ändå haft någon slags namn?!

Satte mig och letade igenom alla böcker jag har om smycken och mode, tänkte att någonstans måste de väl ändå vara omnämnda? Men jag fick leta länge, svenska smycke-böcker handlar ju nästan uteslutande om ”fina”, äkta smycken och de här var nog mest bijouterier. Men till slut hittade jag det omnämnt och då under namnet clips-brosch. Sökte vidare och insåg att auktionshuset kallar dem just det så det borde vara det ”rätta” namnet.

Nu är det jul igen…

Känns onekligen lite märkligt, särskilt mitt i värmeböljan, att anmäla och få bekräftelse på julmarknaden på Smålands museum/Kulrutparken Småland i Växjö. Det blir nog 5:e gången jag är med, i år blir det lite nytt eftersom jag och Kristine ska stå tillsammans – ska bli väldigt roligt!

IMG_70491

Kristine skriver böcker (och en del annat) och vi tänker att vi ska kunna hjälpa och stötta varandra med säljandet. Hon är väldigt duktig på att sälja mina smycken, vi får se om jag kan ”bjuda tillbaka” lite i år. Kristine ryckte in när jag inte klarade av att stå på marknaden förra året och sålde mer än jag någonsin gjort!

Det är roligt att en gång om året få sälja mina smycken, se och höra vad människor säger om det jag gör. Men det är också kul att ha ett mål att göra smycken till, även om det inte är det som är det viktiga. Men det är väldigt bekräftande när jag träffar människor som tycker att mina smycken är fina och är villiga att betala för dem.

Nu ska jag bara försöka få i ordning i hobbyrummet också så jag kan börja på igen när vädret och tiden gör det möjligt.

 

 

Lite nytt, trots allt

Detta är otroligt – solen bara fortsätter att gassa! Det är alldeles underbart men gynnar inte inomhusaktiviteter precis…

Har i alla fall hittat lite på nätet, i de här fallen via Tradera och en grupp på FB för äldre smycken.

 

Tre örhängen, alla i vit plast och från 50/60-tal. Bland det roligaste med att samla just plastsmycken är den enorma variationen, både i utformning och färg. En samling med plastsmycken kan helt omöjligt bli komplett. Särskilt gäller detta när smycken i plast ”exploderade” på 50/60-talet och kanske ännu mer just med dessa underbart roliga plast-clips.

 

Den här broschen blev jag lite förvirrad av, den ser väldigt 50-tal ut, väldigt typisk i sitt uttryck, men när jag vänder på den och tittar på nålen blir jag tveksam. Den kan vara äldre, kräver nog lite mer grävande känner jag.

Så till sist, två mycket fina ”broscher” i celluloid. Broscher inom citationstecken eftersom de bara har nål och inget lås och då misstänker jag att de egentligen är gjorda för att sitta på hatten för att göra den lite piffigare. Och det talar om för mig att de dessutom nog är lite äldre, snarare 30/40-tal än 50-tal. Oavsett vilket, vackra och i mycket fint skick.

Några tavlor?

Vädret i maj har varit helt ljuvligt men har inte på något sätt inbjudit till att vistas inomhus… Både för att det varit så varmt och fint men också för att det då blir olidligt varmt inomhus, i alla fall hos mig.

Eftersom alla inneaktiviteter går bort så blir det inte mycket skapat men heller inte mycket gjort åt samlingen, tyvärr blir det därför inte mycket bloggat heller. Men idag regnar det och är betydligt svalare så jag gav mig ut på en liten loppis-runda. Jag var på en loppis i Skruv som jag besöker några gånger per sommar, de har ofta något jag vill ha, dock inte idag. Sedan körde jag till en loppis och 60-tals butik i Strömbergshyttan som jag inte har varit på sedan de flyttade. Där hittade jag de här gamla fina små ramarna, se ovan, och blev lite sugen på att göra fler tavlor. Har en hel del ovala plast/bakelit-ramar men just väldigt små äldre vackra ramar är inte alltid helt enkla att hitta.

Gillar du 60-talets teak-möbler och den stilen och är i Småland i sommar ska du absolut göra ett besök där. Över huvud taget finns det gott om bra loppisar i området sommartid.

 

Allt är inte guld som glimmar…

… och allt som är brunt och lite äldre är inte bakelit. Så fort något är lite äldre, smycken men också mindre prylar, och är brunt eller brunsvart så tror de flesta att det är bakelit. Beror nog på en mix av okunskap och att bakelit känner alla till och då blir det oftast lite dyrare.

Idag stötte jag på fenomenet igen när jag slösurfade på Tradera och kom på att jag skulle plocka fram de tidiga smycken, oftast typen av sorgesmycke, som är av andra material.

2018-04-15 10.03.25

Först lite kort bakgrund, många av dessa smycken är tidigare än bakelit. Bakelit togs det patent på 1907 men det tog några år, egentligen till 20/30-tal, innan det slog igenom ordentligt som smyckematerial. Många sorgesmycken eller den stilen av smycken är från sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal. Nålens längd och utseende ger oftast en indikation, nålen är lika lång eller längre än broschen och ”låser” i en c-formad krok. För att göra allting svårare, varför göra det för lätt, så görs det dock sorgesmycken i bakelit och man hittar också sådana från bakelitens barndom, dvs från tidigt 1900-tal. Så inget är självklart och enkelt i äldre smyckens värld!

Det finns det ytterligare en feluppfattning om bakelit som brun och brunsvart (beror det på telefoner och bestick tro?). Bakelit kan ha regnbågens alla färger, dessutom med detaljer i, alltså tex likna bärnsten. När det gäller smycken i bakelit skulle jag säga att svart och brun nästan är de minst förekommande färgerna, i alla fall inte alls dominerande när man kommer till den stora ”massan” (är egentligen inte så stor, andra plastmaterial dominerar) av bakelitsmycken från 30-talet.

20180415_120610

För att visa hur otroligt svårt det kan vara så är här tre sorgesmycken men bara ett av dem är i bakelit, den högra i övre raden. De andra två är i tidiga material som ebonit, guttaperka eller annat i den stilen. En del kan också vara i horn, som kan se förvånansvärt plastigt och/eller träaktigt ut.

Tyvärr, särskilt när man handlar på nätet, så handlar det mycket om en känsla när man tar i den. Men något man titta på är baksidan och hur den ser ut/känns.

Bakelit är ofta, inte alltid men oftast, lite blankare och lite slätare medan många av de andra tidiga materialen som just den här typen av smycken är gjorda i, mer ”trä-aktiga”, har lite tydligare linjer.

Ett exempel till där skillnaderna syns tydligare. Den övre är i bakelit och där ser man att även om den är skuren får man en helt annan struktur på det.

Den här sammanblandningen förstår jag, det kan verkligen vara otroligt svårt att se skillnad. Det jag vänder mig mot är att man regelmässigt beskriver det som bakelit utan att egentligen ha en aning. Kalla det hellre äldre plastmaterial eller äldre plastliknande material – eller ta reda på vad det är för något. Vi kallar ju inte alla vita/ofärgade stenar för diamanter!

Märkligt nog har många också svårt att skilja på bakelit och andra mycket hårdare material som glas, stenkol/jet eller andra svarta stenar. Finns ju även sorgesmycken i dessa material men de är ju hårda, kalla och blanka på ett sätt som man både ser med blotta ögat att det måste vara glas eller sten. Men framför allt känns det när man tar i dem, den enkla tumregeln kallt = glas eller sten, varmt (kroppstemp) = plast eller något annat tidigt plastliknande material.

Lite nytt – igen…

Lite svårt att få ordning på saker, inkl mitt bloggande, efter en tuff händelse i mitt liv men förhoppningsvis blir det bättre.

Har i alla fall samlat ihop mig och fotograferat en del i lådan med införskaffat men inte fotograferat och sorterat, lite auktionsköp, lite fynd på Erikshjälpen och inte minst en del från Naomi.

Fått kontakt, via en FB-sida, med en jättehärlig engelsk tjej som köper & säljer vintage-smycken med tonvikt på plast. Hon har också skrivit några böcker om vintage, böcker.

Naomi

Hon och en kollega till henne är superbra att kunna fråga när jag kör fast men hon hittar också otroligt mycket fint. Nackdelen är pengarna, när man hittar riktigt gamla fina plastsmycken från säljare som kan sin sak så kostar det ju också. Men det är svårt att låta bli…

I alla fall, här kommer lite nytt;

Ytterligare ett celluloid-armband från 30/40-talet, tycker de här är så fina. Armbsndet nere till höger är ett lucite-armband från 50-talet men tyvärr i rätt risigt skick. De andra två kräver lite grävande, kan ev vara för ”nya”.

Några roliga 50/60-talare…

Lite blandade broscher, en ny siloutte-brosch med elefanter, ljuvlig, en rad med blommor i celluloid från 30/40-tal. Två olika ”randiga” broscher som åtminstone den blågrå nog är lucite och så en svart blomma i lite ”nyare” celluloid, 50/60-tal.

Och till sist några svåra, den helt underbara katten och kvinnan kommer att kräva en hel del detektivarbete. Hjorten vacklar jag mellan plast och ben, känns plast i handen…

Lite nytt

Var ett tag sedan jag fotograferade så det har blivit en hög i lådan… Nu har jag i alla fall kommit ikapp.

Några armband, ett nytt i celluloid från 30/40-tal med det ovanliga att det har en märkning i med två bokstäver – är det någon som varit inblandad i skapandet eller är det en tidigare ägare tro? Två stela armband som jag är lite tveksam till om de är tillräckligt gamla för mig och slutligen ett brunmelerat med guldfärgade detaljer som enligt uppgift är från 60-talet.

Broscher, först de som jag har ett hyfsat hum om. Den blå är en 60-talare, tuppen och hundarna 40/50-tal och blomman 50-tal.

Sedan kommer ett gäng svårare att åldersbestämma, kräver lite detektivarbete. De två översta plus den rödvita är jag hyfsat säker på är gamla nog, både utseende och nålar tyder på det. De andra tre är svårare, de kan vara gamla men också 70/80-tal.

Och till sist bland broscherna, tre som jag behöver grubbla lite mer över både material och ålder. De två högra är jag osäker på om det är plast eller ben, ibland kan det verkligen vara otroligt svårt att bedöma vilket, och den vänstra funderar jag både på vad det faktiskt är för något och ålder.

Så ett helt gäng örhängen, alla 50/60-tal utom de söta med små blommor längst upp till vänster som är i celluloid och med största sannolikhet från 30-talet.

Och så fyra som är lite mer frågetecken kring, två är jag osäker på material (vänster och högst upp till höger, ev trä och glas) och två funderar jag på om de verkligen sett ut sådana från början? Ser ut som någon varit och målat på dem…

Så till sist ett gäng halsband, de två vänstra är jag osäker på material (den ”vanliga” frågan, ben eller celluloid?) och det nedre till höger kan jag inte bestämma mig för om det är 60-tal eller nyare, det svarta är mer frågan om det är riktigt gammalt eller 50/60-tal medan de andra två är 50/60-talare.

 

 

 

 

Alla dessa hundar…

Som hundägare har jag så klart en större mängd hundar i min samling av äldre plastsmycken. Hundar som broscher är rätt vanliga och har gjorts nästan lika länge som det gjorts smycken i plast, dvs från tidigt 1900-tal.

De äldsta, tror jag, i samlingen är de här sötnosarna. Alla från tidigt 1900-tal, troligen 20/30-tal.

Bara hundar skulle kunna vara ett eget samlingsområde, finns hur många varianter som helst på det temat. Allt från ”fina” till roliga.

 

Min favorit på ”söthetsskalan” är nog, förutom hunden på översta bilden, denna. Den är väldigt liten men väl så charmig. 40/50-tal.

2018-03-20 10.34.41

Igår anlände dessutom två nya hundar till samlingen. Den högra är snarlik några jag har innan, trol 60-tal, men den vänstra är med rörligt huvud, det hade jag inte innan… den är lite äldre, 40/50-tal.

Och till sist är jag också stolt ägare till ett hundarmband, det är nog också 50-tal.

2018-03-20 10.32.39