smycken

Göra hobbyrum

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Nu ska jag ”få” något jag drömt om länge – ett ordentligt hobbyrum där jag får massor med plats och där jag kan ha allt framme, inklusive min symaskin. Ja, nu får jag ju inte det precis… det ska bara flyttas en sisådär 3-3500 böcker, bokhyllor och en hel massa annat (som ska göras plats åt på andra ställen i huset!) för att göra plats till hobbyrummet. När allt väl är flyttat, då som först kan jag börja inreda.

20190127_102741

Jag ska ha plats till min smyckesverkstad, för mina egna smycken, det jag lagar och när jag undersöker smycken till samlingen, men också allt annat jag grejar med. Lagar grejer, syr, papper osv, osv.

Jag har alltid gillat att sy men eftersom det är rätt bökigt att ta fram maskinen från garderoben och allt runt ikring som ska fram så jag syr knappt de enklaste saker längre. Tänk bara att kunna ha den framme hela tiden! Finns mycket roligt man kan sy/sy om av plagg och textilier man hittar på loppisar och second hand.

Men eftersom jag är vän av ordning (vissa skulle nog säga att jag är rätt pedantisk!) så kommer det att kräva bra och snygg förvaring, klarar inte att gå omkring och titta på röran. Så jag ägnar just nu mycket tid på att surfa runt och bli inspirerad.

20190127_080620

Eftersom jag flyttat in samlingen i mitt gigantiska skåp har det också blivit ett antal fina arkivskåp och trådrulleskåp lediga, de blir bra och användbara nu. Kanske jag ska sälja någon av dem, det betalar nog i princip det jag behöver köpa, de har blivit larvigt dyra sedan jag köpte ihop de här.

 

Nu spirar det igen!

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Ja, alltså kreativiteten… När höstvinden viner utanför så kände jag verkligen, för första gången på lääänge, suget efter att sätta mig i ”verkstan”. Att jag sedan inte kan sitta så länge är iofs trist men nu är det ju så mitt liv ser ut så det är bara att gilla läget.

Går och drömmer om när jag på riktigt ska göra om verkstan till hobbyrum/verkstad men det kommer nog att ta ett tag, får mängder med följdverkningar som jag måste hantera. Alla mina, flera tusen, böcker ska flytta in i ett annat rum – bara en sån sak.

2018-10-29 14.04.02

Nu gick jag i alla fall igång på en massa saker samtidigt, på gott och ont. På gott eftersom det visar att jag verkligen är igång igen, på ont eftersom alltihop blir en enda röra på den relativt lilla plats jag har. Men något ska väl lyckas komma ut därifrån!

 

Var på loppis för några veckor sedan och köpte lite prismor som jag gjort lite halsband av. De brukar ofta vara ganska tunga och därför lite svåra men de här var lätta och fina.

Jag har inte gjort några armband på länge, har inte riktigt hittat ett sätt att göra kul och ändå enkelt bärbara. Köpte ett parti klockarmband för ett tag sedan med tanken att det kanske skulle kunna gå att använda dem på något sätt så just nu håller jag på och testar den idén. Här är ett lackarmband som fått ett äldre spänne och ett par glittrande stenar. Rätt nöjd, enkelt men effektfullt. Fortsätter att testa mig fram. Har också en tanke på att använda knäppen från klockarmbanden och sätta på måttband och på så sätt skapa ett armband med knäppe. Gillar måttbanden, tycker själv att det är en rätt kul ide, bara svårt att få till ett enkelt och smidigt sätt att stänga dem på.

Vintern räddad!

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Nu har jag – äntligen – fått hem mitt stora skåp som är tänkt att hysa samlingen. Det är ett gammalt skolskåp men jag vet inte riktigt vad man förvarat i det. Det stora problemet blir nog att få in det, det huserar just nu i garaget, det är tungt även utan lådorna. Trodde inte det skulle vara så tungt, det är i furu, men det var betydligt tyngre än jag trodde.

Men hösten, vintern och kanske våren är nog räddad innan detta blir klart. Min tanke är att, istället för att ”bara” plocka in allt i skåpet, passa på att sortera om samlingen och lägga den i tidsordning istället för, som nu, i ”sak”-ordning. Men, ett stort men, innebär också att jag faktiskt måste katalogisera hela samlingen. En del av den är hyfsat kategoriserad men där är massor kvar.

Vådan av att ropa in något på distans (som jag gjorde med detta) är att man måste kunna lita på beskrivningen. Tyvärr kunde man inte riktigt det, det skulle vara 40 lådor men flera av dem är fusk, ser ut som två men när man drar ut den är den bara en. Som tur är var det inte så många, fortfarande många lådor ändå. Men nu står skåpet här och jag får hantera det. Att det sedan var mycket djupare än jag trodde är ju bara mitt eget fel, koncentrerade mig på mängden lådor, bredd och höjd. I värsta fall får jag väl sälja det igen om det inte funkar…

Jag behöver i alla fall inte vara arbetslös i vinter! Även om fokus just nu behöver vara på att göra lite nytt till julmarknaden som närmar sig fortare än man tror, det är ju bara 2,5 månad dit.

 

Förbereder julmarknad

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Förbereder julmarknaden i början av december genom att, mellan alla hostningar, nysningar och vila, försöka bygga upp bordet. Det går extremt långsamt, tagit mig en hel vecka, eftersom jag åkt på en riktig superdunderförkylning och orkar bara göra ytterst lite…

Jag bygger upp det så här hemma av flera skäl, ett skäl är att det ska vara enkelt att bygga när jag kommer till museet där julmarknaden ska vara, har man en klar bild innan är det både snabbt och enkelt på plats. Dessutom, eftersom bära saker inte precis är min bästa gren, och trots att jag har bärare med mig (TACK Kristine), så tar jag inte med mig mer än det som faktiskt krävs och får plats på bordet.

Ett annat skäl är att gå igenom hur mycket smycken jag ska ta med mig, eller som jag har, i de olika ”kategorierna”. Detta både för att inte släpa med mig för mycket men också för att se om det är något jag kanske borde göra fler av innan marknaden.

Det tredje skälet är rent praktiskt. Jag plockar nämligen fram allt annat jag också ska ha med mig, allt från förlängningssladdar, sax, tejp till silkesapper och påsar. Då har jag fortfarande tid att skaffa det som eventuellt saknas.

Allt måste också på något sätt prissättas, särskilt eftersom jag inte kan stå så mycket själv utan har hjälp av Susanne (TACK Susanne) stor del av tiden och det gör det enklare för henne om det är klart och tydligt vad allting kostar. Så i samband med att jag plockar bort smycken och ner i transportlådor ska det på en prislapp alternativt blir det enhetspris, alla ringar kostar x, alla halsband kostar y. Har inte riktigt bestämt mig för hur jag ska göra. Enhetspris är enkelt, enkelt att förstå för kunden, enkelt att hålla reda på för Susanne och mig, men det innebär också att en del blir för billigt medan annat blir för dyrt…

20171111_141319

Måste ha fram min ”betalmaskin” från iZettle också och se så den fungerar. Visserligen har många swish nu för tiden men att kunna ta betalt med kort känns ändå viktigt. Men eftersom det ofta går rätt lång tid mellan varven jag använder ”betalmaskinen” så behöver den kollas – och jag behöver öva med den 😊!

Börjar komma igång så smått…

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Nu när det är riktigt höstväder med regn och rusk har jag, äntligen, fått lite ro att börja på med lite nytt.

2017-09-04 16.12.30.jpg

Bilden i rubriken är ett halsband/hänge gjort av två olika broscher. Har inte bestämt mig än om jag ”bara” ska ha en kedja till eller om jag ska göra det till ett helt halsband. Det får ligga till sig lite eftersom jag naturligtvis upptäckte att själva hänganordningen som ska limmas dit var slut i guld – så det fick jag beställa nya. Provade med mässingsfärgat men det blev inte bra.

2017-09-04 16.13.34

En liten tavla med en bukett blå blommor är också på gång, gamla ramar blir så fina med något gammalt i!

Ytterligare två blivande hängen, den guldfärgade blir jag inte riktigt klok på vad detta har varit från början. Har spår efter något som ser ut som att det suttit ett clips där men det är alldeles för tungt för det, kanske har det varit ett skoclips eller ett ”dressclip” som man satte i urringningen. Vackert är det, vad det än har varit. Det silverfärgade är en brosch. Har inte bestämt mig med de här heller om det bara ska bli kedja eller något mer ”arbetat”.

Känner mig nöjd med att äntligen fått lite fart på kreativiteten igen, även om inget av ovanstående är särskilt avancerat…

 

Örhängen som inte vill sitta fast

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Fick en fråga för ett tag sedan vad man gör åt clips-örhängen som inte har ordentlig ”kläm” och inte vill sitta kvar ordentligt. Eller för den delen, som klämmer och sitter åt för hårt.

 

 

Själva ”klämmet” styrs av hur hårt eller löst clipset sitter där tungan roterar mot det som sitter fast mot själva örhänget. Tungan sitter som små piggar i hål och det är i den mekanismen man kan styra hur hårt eller löst de klämmer.

2017-07-16 16.38.11

Man får prova sig fram men antingen behöver man trycka ihop eller utvidga den fasta delen som hålen sitter i eller den delen med piggarna. Det bästa är att lära sig tekniken med ett par man inte är så rädd om för att komma på hur det fungerar. Men kommer man bara på tekniken är det inte så svårt. Sedan kan det vara väldigt lite förändring som gör att de sitter för hårt eller löst, man får helt enkelt pröva sig fram.

 

Om man gillar äldre smycken, även om man inte lagar dem mer än just ändrar clipsens tryck så är en liten tång med den här typen av grepp väldigt bra att ha, de kostar ingen förmögenhet. De går att köpa i de flesta pysselbutiker, men även Clas Ohlsons (tror jag köpte min där).

 

 

 

Testa plast i smycken del 3, lucite

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Det tredje, och vanligaste, materialet i äldre plastsmycken är lucite. Lucite ”uppfanns” på 30-talet. Under 30-talet samexisterade celluloid, bakelit och lucite men när vi går in i 40-tal tar luciten över mer och mer, och när vi är framme vid 50/60-tal så är det i stort sett bara lucite. Lucite var både ett billigare och stabilare plastmaterial än celluloid och bakelit så därför slog det i princip ut allt annat.

På 60-talet och framåt kommer mängder med nya plastmaterial i smycken men inom äldre plastsmycken brukar man hålla sig till de här tre. Det är som jag brukar skriva, det är smycken, inte kemi jag sysslar med…

Lucite är i mångt och mycket föregångaren till det som vi idag kallar plexiglas även om det på den tiden fanns i alla upptänkliga färger och former, mjukhet och hårdhet.

Lucite är ett lätt plastmaterial och bakelit och lucite kan tex se väldigt lika ut men det är stor skillnad på vikten (och känslan i plasten). Svårare kan det ibland vara att skilja på celluloid, som också är lätt, och lucite, de kan se väldigt lika ut.

Det är svårt att säga ”så här gör du” för att veta om det är lucite. Lucite luktar inte och har inga andra tydliga kännetecken. Lucite är den enda av dessa tre plaster som kan vara genomskinlig, så är smycket äldre och genomskinligt då är det lucite, det är också den enda plasten som är riktigt vit, bakelit fanns i vitt från början men de har idag blivit beige/benfärgade av ålder och celluloid finns över huvud taget inte i kritvitt. Sedan är det helt enkelt uteslutningsmetoden, är det inte bakelit och inte celluloid och 60-tal och äldre – då är det lucite.

Buch & Deichmann

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Idag läser jag på om en dansk tillverkare av plastsmycken som heter det tysk-klingande namnet Buch & Deichmann. Jag fick i min ägo deras mest kända och spridda brosch, måsen, och vid det tillfället visste jag bara att den var dansk.

Har inte hunnit så långt i katalogisering av samlingen ännu att jag kommit till broscher men en av mina huvudleverantörer Annette har ute ett par örhängen till salu av samma tillverkare som jag är lite sugen på och då kände jag att jag nog får läsa på lite.

Buch & Deichmann startade upp i början av 1970-talet där en formgivare vid namn Ketty Dalsgaard ritade smycken i plast. Smycken som sedan utökades med hårprydnader, spännen, kammar etc. Under 80-talet valde företaget att helt koncentrera sig på hårprydnader som såldes över hela världen. Företaget finns fortfarande och ägnar sig idag främst åt läsglasögon.

Deras smycken tillverkades alltså bara under 70-talet och är oftast märkta B&D Denmark.

Så vad gäller min egen samling är alltså deras plastsmycken en aning för ”nya” – men fina ändå!

Hittade en SÅ smart idé

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Ni vet de där smyckena man har liggande hemma som har varit farmors/mormors/mammas eller vem det nu kan vara men som man inte vill använda? Som man kanske inte gillar, för sköra, för omoderna eller för värdefulla? Men som man ändå inte vill göra sig av med eftersom de ändå är ett minne från personen ifråga?

Hittade en så väldigt snygg och smart lösning på Pinterest, Framing Art Centre, tänk vad fint man skulle kunna göra detta. Då sparar man ändå smycket som ett minne men man behöver inte ha dåligt samvete för att det bara ligger i en låda…

Jag tänker att man kan göra det som tavla enligt bilden eller kanske som ett tittskåp om smycket är lite större.

Sedan tänker jag att man kan använda samma ide till massor av olika minnessmycken, det där halsbandet man fick när man tog studenten tillsammans med en studentbild eller vad det nu kan vara. Idén är på inget sätt ny men jag tyckte att just detta var väldigt snyggt gjort.

Referensbibliotek

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Året börjar med färdigstädad blogg, pust, länkar på plats och bilder klara. Nu när städningen var klar har jag lagt upp en ny sida, mitt referensbibliotek. Tanken är att de böcker jag använder som referenslitteratur plus bra länkar ska ligga under den sidan.

Jag hittar naturligtvis mängder med information på nätet men bland de enorma mängder information som finns där ute i cyberrymden så måste man veta vad man letar efter. Som ”bokmänniska”, älskar böcker, så måste jag ändå få bläddra lite, titta på bilder, läsa lite här och där – det är så kunskapen kommer!

Jag använder mig av både böcker om plastsmycken, vintagesmycken generellt och lite böcker om material. På svenska finns i stort sett bara böcker om ”fina” smycken, alltså allt från kungliga till äkta smycken och stenar. Vill man lära sig mer om bijouterier, och det är ju det jag ägnar mig åt, då måste man söka sig utomlands, främst USA där detta är ett stort samlarområde.

Är man road av smycken har man ändå glädje av även böcker om ”fina” smycken, de ger en bild av modet och hur smycken såg ut i olika perioder. Jag bläddrar också en hel del i böcker om mode och design/formgivning, de ger också en hjälp när man försöker få en bild av ålder på smycken. Och så antikböcker så klart, även om smycken är rätt styvmoderligt behandlat…