Lite blandat…

Nerpackandet av samlingen fortskrider, längtar verkligen till dagen när jag kan börja packa upp den på ny plats! Då, när bruten och felopererad arm, husförsäljning och flytt ligger bakom mig kan jag äntligen fortsätta att skriva på min bok som just nu mest består av blandade spridda anteckningar…

Idag packar jag lite blandat, hittade en låda som diverse hamnat i och lite (väldigt få) nyinköp.

Första fyra fina broscher i lucite, 40/50-tal. Den charmiga hunden är jag särskilt förtjust i men de är fina på var sina sätt.

Älskar de här lite småknäppa hundbroscherna, särskilt när de gör ”människo-aktiviteter”. Alla i celluloid och från 30/40-talet, någon kanske tagit sig över till 50-talet.

De här har jag funderat mycket över, har några olika varianter i samlingen, denna med Shirley Temple bakom luckan. De är i celluloid och från 30- och 40-talet men är de tillverkade av ett smyckesföretag eller gjorde man dem hemma? Jag får känslan av hemmagjort men det kan vara helt fel – kanske kunde man skicka efter en ”byggsats” från en tidning eller något kanske?

Några art deco-smycken från 30-talet, fyra i bakelit, två galalith och en i celluloid. Lite olika i sitt uttryck men från samma tid.

Tre underbara silhuett-smycken, alla i celluloid och från 20-talet. Det är egentligen otroligt att så många av dessa överlevt till våra tider, celluloid, och särskilt de äldre, är ett skört material och just silhuett-smycken har många små sköra detaljer.

Inget är komplett utan att smyga in lite blommor också. Alla i celluloid från 20-talet (den avlånga med små blommor på) fram till 50-talet och allt däremellan.

Så avslutar jag det hela med två underbara skidåkare i celluloid från 40/50-talet 😊

Tänk att få dansa charleston

Jag är väldigt svag för smycken från 20- och 30-talet, tänk bara att få gå på fest med de tjusiga utstyrslar som många kvinnor hade då!

Ja, ja, vad är väl en bal på slottet… Drömmen är att hitta en klänning från tiden i hyfsat skick men så länge får jag väl glädjas åt några fina smycken i celluloid från tiden 😁

Bara att dessa relativt sköra smycken med massor av stenar ens överlevt, de är ju närmare 100 år gamla, är rätt otroligt! Och många av dem fullt bärbara idag.

Bakelit-broscher

Jag har bestämt mig för att hoppas att jag, trots läget på bostadsmarknaden, lyckas sälja mitt hus under våren. Det innebär att jag fortsätter att packa ner samlingen, även om det bär emot…

Det innebär också lite blandade nedslag, idag lite bakelit-broscher som av någon anledning hade hamnat i en låda där de inte skulle vara 😁 Alla broscherna är från 20/30-talet och art deco-perioden.

Först två helt ljuvliga broscher i bakelit med metall och stenar. De här känns verkligen som från en annan tid när även bijouterier gjordes med största hantverksskicklighet. Ingen vet egentligen ursprung men troligen Tjeckoslovakien eller någonstans i det området, där tillverkades många otroligt vackra i smycken med metall och stenar (glas) under den här perioden.

Det här var en form på brosch som var vanlig under art deco-perioden, inte bara i plast utan över huvud taget. När det gäller bakelit var de antingen gjutna i form som skapade mönstret men ofta ”snidade” som den gula här ovan.

Så till sist lite blandat, den vänstra väldigt klassisk art deco med bakelit och krom. Den lilla åsnan har jag aldrig sett förut, den tror jag är rätt ovanlig. Blommor har alltid varit ett vanligt mönster så även i bakelit, och kaméer dyker naturligtvis upp i bakelit också.

Samlat vår/sommar höst – broscher

Livet har ju varit lite motigt så det har inte blivit så mycket skrivet men försöker sakta ta mig tillbaka till sånt som är roligt. Lite broscher har jag ändå hittat…

Broscher i celluloid förutom den märkt bruna sorgebroschen. Allt från perioden tidigt 1900-tal till 20/30-tal. Jag är fortfarande fascinerad av att smycken i plast är i så fint skick och är fullt bärbara idag – de har trots allt runt 100 år på nacken!

Lite art deco, dvs 20/30-tal. Broschen med målade blommor är bakelit på en metallbaksida, ankaret och den gröna är i galalith. I galalith är också den röda clips-broschen, eller dressclip om du nu föredrar det.

Lite blommor och djur från perioden 30/40-tal. Tre är broscher i lucite skurna och målade från undersidan för att få fram en 3D-effekt, resten i celluloid förutom den runda med fjärilar som är i bakelit.

Så till sist några ”udda”… Broschen med sjöhästen är från franska JHP (Jean Hippocampe Painleve) Paris, de dyker upp ibland men är relativt ovanliga. Såldes från 1936 och ett antal år framåt. Den svarta är en hatt-brosch (eng hat-flash) i celluloid som gjordes specifikt för att smycka hatten med under 20- och 30-talet. De följande två är i celluloid men behöver gräva lite mer kring dem. Killen tror jag är från 40-talet och solfjädern från 20-talet. Till slut en ”tavla” I celluloid på metall som jag också tror är relativt tidig men även den kräver lite mer grävande.

Bärnsten eller plast, testar ett nytt knep

Jag älskar alla former av tv-program om antikviteter och en serie jag alltid följer är från BBC och heter Antiques Road Trip och kan bla ses på 8:an. Jag tycker det ofta är väldigt svårt att skilja på bärnsten och plast men i ett av programmen lärde jag mig ett knep som jag nu ska testa på några smycken.

Bärnsten har tydligen naturlig statisk elektricitet, du tar tex en pappersnäsduk och river av små bitar, gnuggar smycket mot dina kläder/byxorna på något lättåtkomligt ställe och sen provar du om den lilla biten från din pappersnäsduk fastnar – gör den det så är det med största sannolikhet bärnsten. Fördelen med detta lilla knep är att du kan testa i butik eller på en loppis, bara du har några pappersnäsdukar i fickan.

En annan sak att tänka på är att om det är infattat i silver (eller guld gör den delen) så är det med största sannolikhet bärnsten, väldigt sällsynt att plast sitter på/i någon form av ädel metall.

Nu ska jag i alla fall försöka testa detta i praktiken, har några smycken jag är väldigt osäker på, tror de alla är i bärnsten men har hittills inte hittat något enkelt sätt att kolla.

Den ensamma manschettknappar är jag rätt säker på är bärnsten så jag börjar med den. Gnuggar på byxbenet en liten stund och så håller jag den mot en av de små lapparna och vips så sitter den på.

Sedan har jag en brosch och ett set med brosch och örhängen som jag misstänker kan vara bärnsten. Samma manöver här;

För säkerhets skull plockar jag fram en brosch av någon ”vanlig” plast och testar men hur mycket jag än gnuggar fastnar det inte någon lapp.

Som allt sånt här är det säkert inte idiotsäkert, misstänker att om plasten är tex lackad kanske själva lacken är statisk men det är bara en gissning från min sida. Men det är i alla fall ett hyfsat säkert och enkelt sätt att testa.

Lite nytt…

Trots allt har det smugit sig in lite nytt i samlingen även om jag medvetet legat lite lågt, både för ekonomin men också med vetskapen om att min enorma samling måste packas ner inför flytten även om jag inte hittat mitt drömboende än.

Hittat ytterligare några änglar i celluloid för att fylla på min ängla-orkester. Jag hoppas att jag någon gång ska hitta mer information om de här och hur många varianter det finns. Tack vare att jag också har några som inte är broscher, utan står på en liten sockel, har jag i alla fall kommit så långt att de är äldre än man skulle kunna tro. De är tillverkade i Tyskland före delningen vilket innebär före andra världskriget, alltså 30-tal eller möjligen tidigt 40-tal. Känns dock lite märkligt om de skulle ha tillverkats under kriget men vad vet man…

Några 50/60-talsset har jag också lyckats hitta, halsband med armband alternativt med örhängen. Det gula och det rosa är i vad som brukar kallas thermoplast, det vita är jag mer osäker på vilken typ av plast det är. De exakta plastmaterialen är inte så viktiga när man kommer så här långt fram i tiden, finns hur många varianter plast som helst. Set är alltid roligt att hitta, de har en tendens att ha blivit skilda åt under årens lopp.

En cool ring frå, troligen i lucite eller plexiglas. Ingen märkning men den har lite känsla av Siv Lagerström och de lite senare märktes med etikett och stämplades inte i plasten så omöjligt är det inte. Snygg är den oavsett!

Några broscher, de två vänstra är souvenir-broscher i celluloid, en från Karlskrona och en från Paris och Notre Dame, 40/50-tal, ev skulle den från Paris kunna vara från före kriget. Den högra är en sorgebrosch i ebonit från tidigt 1900.

Till slut ett helt galet armband i form av en krokodil, vet varken ålder eller material men tyckte den bara var så udda så jag kunde inte låta bli!

Blivit lite nytt trots allt

Precis som tidigare har jag fortfarande inte fått ordning på mitt hus/avlopp. Knäcker mig både mentalt och ekonomiskt så det har blivit alldeles för få loppisar i sommar och alldeles för lite tid för samlingen och min bok och absolut noll inspiration till mina egna smycken. Det är så himla trist…

Jag ser verkligen fram emot att sälja huset och hitta en fin äldre lägenhet att inreda i min alldeles egna lite udda retro/vintage-stil och förhoppningsvis få till en bättre utställning av mina smycken än jag har nu. Känns rätt spännande och som en nystart – det är ”bara” den lilla detaljen att hitta den där lägenheten jag vill ha…

Lite har det i alla fall smugit sig in, bla tack vare en gåva av örhängen från en trevlig kvinna jag träffade på utställningen och en bra loppis på Tyrolen i söndags.

Klassiska örhängen från 50/60-tal förutom blommorna uppe till vänster, de är snarare 40-tal. De hängande ”godisarna” var jag säker på att de var i glas när hon tog fram dem men nej, de är i plast.

Två armband, det vänstra är i bakelit från 30-talet och var ett riktigt loppisfynd för 20 kr och det högra armbandet är i samma ålder men i celluloid.

Tre broscher, fast den vänstra är nog någon form av ”hat flash”, dvs en brosch speciellt gjord gör att sitta på en hatt, men kan också vara gjord för att jålla ihop en sjal. I vilket fall är den troligen i galalith och från 30/40-talet. Broschen i mitten är en väldigt typisk celluloid-brosch från 30/40-talet och den högra är en art deco-brosch från 20/30-tal i krom och bakelit.

Några halsband från 50/60-tal, alla rätt typiska för sin tid, förutom halsbandet uppe till vänster som jag aldrig sett något liknande.

Så till sist, två halsband och ett hänge (?) som jag behöver undersöka lite mer, både vad gäller material och ålder. Eftersom jag just nu inte har orken så lägger jag ”detektivarbetet” på hög så länge.

En utställning växer fram…

I ett obevakat ögonblick lovade jag att ställa ut lite av min samling på Tingsryds konst- och hembygdsrunda 3-4 september. Verkar kul när jag får frågan, sen ångrar jag mig eftersom det är rätt mycket jobb och sen blir det kul igen när jag väl är där…

Funderade på hur jag skulle göra det hyfsat enkelt för mig men ändå få det att verka lite spännande för dem som ska titta och kom fram till att använda samma struktur som på Gokväll, dvs fyra tidsperioder. Men på grund av mina ryggproblem kan jag antagligen inte närvara hela tiden så jag måste ha det lite skyddat för ev stölder och det måste ändå se lite kul ut. Så det får bli ett par dockor med tidstypiska kläder och några smycken på dem, även jag kommer att ha tidstypiska kläder (50-tal och 60-tal) om vädret/temperaturen tillåter.

Jag har två bord, på bord 1 har jag 1800-tal till tidigt 1900-tal och 1930/30-tal plus en klänning från 30-talet med några tidstypiska smycken.

På bord 2 blir det 40-tal och 50/60-tal och en riktig ”babydoll”-klänning från 60-talet.

Önskar jag hade några proffsiga skåp att ställa upp men det får duga så här också, jag är ju trots allt amatör!

Liten julafton

Det är numera väldigt svårt att hitta bra vintage-smycken i allmänhet på loppis och det gäller även plastsmycken. Vore spännande att veta varför, kan människor mer så de inte skänks eller köps de upp av handlare? Eller börjar helt enkelt kvinnorna med välfyllda smyckeskrin ta slut?

D här veckan har jag i alla fall lite julafton eftersom mina samlade köp från England har dykt upp. Eftersom frakten numera är rätt dyr så samlar vi helt enkelt till vi fått ihop tillräckligt för att det ska kännas lönsamt att skicka. Det roliga med det är att det hinner bli köp under en rätt lång tidsperiod vilket gör att jag hunnit glömma vad jag köpt så därför känns det alltid som jag packar upp en present!

Tre charmiga set, alla från 50- och 60-talet. Från vänster till höger, set med armband och brosch från Coro i silverfärgad metall och celluloid, gult set med armband och halsband i thermoplast och kromfärgad metall och längst till höger också thermoplast men med en ganska ovanligt utformning.

En av dyrgriparna är det här vackra halsbandet från 30-talet i typisk art deco-stil, krom och galalith. ”Jakob Bengel lookalike”.

Ytterligare tre dyrgripar, alla tre i bakelit från 30-talet. Från vänster till höger, armband I mässing och bakelit, halsband bakelit på okänd metall och längst till höger ett mycket ovanligt armband med en fin skotte i metall och en grov kedja man ändrar vidden med, aldrig sett något liknande.

Två relativt tidiga plastsmycken från 20-talet i celluloid, det vänstra armbandet är ett ormarmband med strass för att bära på överarmen och till höger är en rätt vanlig variant på brosch från tidigt 20-tal.

Till slut fyra örhängen från olika tider. De rosa med ränder är i lucite och från 50/60-talet men de har nog vid tillfälle lagats eftersom en är upp och ner, dock enkelt att rätta till genom att ta loss ett av clipsen och vända på det, de orange är från 60-talet i tidstypisk design. Sen kommer två riktiga favoriter, de svarta i celluloid från 20/30-talet som skulle vara lika moderna idag och de ljuvliga vita i lucite som har ett mönster utskuret bakifrån för att skapa 3D-effekt. Tyvärr har clipsen rostat så den övre delen har blivit missfärgad. Ska göra ett försök med mitt vanliga trick, mjuk borste och tandkräm, och se om jag kan få bort åtminstone lite av det.

Längtar så…

Blir tyvärr rätt lite pysslande med min samling för tillfället, varken skrivandet på boken eller katalogisering. Lite nytt har jag hittat enligt nedan men resten av samlingen är ”gömd” bakom möbler och saker som jag varit tvungen att flytta från två andra rum på grund av en tråkig vattenskada och dessutom lite andra avloppsproblem…

Och eftersom det står grejer överallt har jag heller inte ro att skapa nya smycken så det känns rätt trist. Längtar förtvivlat till när allt kring vattenskada och avlopp är fixat och jag ”får tillbaka” mitt hus (och mitt liv känns det som!) igen. Inte nog med två pandemi-år utan också snart ett år med hantverkare som går ut och in och allting i en enda röra, suck. Kan suga musten ur vem som helst men för mig, med lite andra utmaningar, gör att jag alldeles tappar styrfart. Men snart är det förhoppningsvis klart och det är sommar, även om inte den i år heller har mer än styrfart, då får jag upp farten in!

Fina halsband i plast kan man väl aldrig få för många? Särskilt inte härliga ”50/60-talare” i fina färger.

En siluett-brosch i celluloid och guldfärgad metall från 20/30-tal och två par örhängen från 60-talet helt i nyskick.

Och till sist två som kräver lite mer undersökning. Halsbandet skulle kunna vara 60-tal men också nyare, jag tror på 60-tal helt pga av lås och hur plasten ”känns” men kräver lite mer koll. Setet med hänge och örhängen såldes som bärnsten men jag är tveksam, tror mer på någon typ av plast. Men jag ska försöka använda det jag just lärt mig, bärnsten är ”elektriskt”. Ta en pappersnäsduk eller liknande och riv av en liten bit, gno smycket mot dina byxor eller något annat så du skapar statisk elektricitet och fastnar sen den lilla biten av pappersnäsduken är det bärnsten, annars plast. Jag såg detta tips på hur man testar bärnsten på Antiques Road trip på BBC men inte provat det än.