Lite nytt från UK

Blir inte mycket bloggat nu när jag delar min tid mellan hemmet och stugan. Betyder nödvändigtvis inte att jag inte hittar något nytt till samlingen, bara att jag inte hinner fotografera det utan det läggs ännu så länge rätt osorterat i en låda…

Som jag skrivit innan har jag haft förmånen att bli inbjuden till en FB-sida där man köper och säljer äldre plastsmycken och en del hantverkssmycken. Det är otroligt kul, jag dreglar mest hela tiden över alla fina smycken, människor som intresserar sig för samma sak som jag och en hel del väldigt kunniga. Enda problemet är att sitta på händerna och inte köpa allt man vill ha, suck. Inte alltid det funkar, har bla köpt ett ”parti” med örhängen i bakelit.

 

Är också med i en liknande grupp helt inriktad på broscher, där säljs det dock både relativt nytt och gammalt. Även här hittar jag människor som kan en massa.

Jag har i alla fall bestämt mig för att köpa från Europa i första hand, blir naturligt mest UK, för att portot blir så väldigt dyrt från USA och Canada. Dessutom tar det evigheter innan det kommer fram. Gör det ett steg lättare att låta bli ”köp”!

Riktigt bra och roligt att ha hittat ett väldigt bra ställe att fråga och stämma av när jag nu snart ska börja katalogisera min samling lite ordentligt.

 

Liten loppisutflykt

Idag var det dåligt väder och vi behövde handla så det fick bli en tur runt till loppisen i Skruv. Det är en riktigt bra antikt & kuriosa-loppis, så kan man passa på att besöka Skrufs glasbruk (som ligger på samma ställe) och dessutom ta en fika eller handla gott bröd på bageriet i gamla stationshuset.

 

Jag letar efter ett skåp till torpet men det fanns det så klart inget, det är lustigt, jag tycker mig ha sett gamla skåp i massor för inga pengar alls men nu när jag behöver ett finns det inte att uppbringa… Men när jag ändå var där rotade jag så klart i smyckelådan också och hittade det här för 25 kr.

Ett par örhängen/clips i plast som jag är hyfsat säker på är 60-tal och ett halsband med skruvlås som nog är rätt gammalt, ska testa för bakelit när jag kommer hem.

Så det blev en rätt bra dag trots regn och utan skåp!

 

 

Servettringar bakelit

Jag samlar visserligen på äldre smycken i plast men ibland ramlar jag över något annat i äldre plastsmycken som jag faller för, som de här väldigt fina servettringarna i bakelit – dessutom kvar i sin kartong! Med största sannolikhet är de från 30-talet, det brukar de vara när de ser ut så här.

Ett skäl att jag ibland köper lite annat är, förutom att jag tycker det är fint, är att ha det som referens. Ju mer man ser och hanterar ett material,  ju mer känsla får man. Titta på bilder är nog så nyttigt men att ge händer och öga en känsla är oslagbart.

2017-05-04 08.59.33

För säkerhets skull testade jag dem även om jag var rätt säker på att det var bakelit. Dels hade de på alla sätt rätt färg och ”känsla” och dessutom har jag sett dem sälja sådana på Antique Road Trip.

Det råder verkligen ingen tvekan, mycket tydligt utslag i Simichrome-testet.

Testa plast i smycken del 3, lucite

Det tredje, och vanligaste, materialet i äldre plastsmycken är lucite. Lucite ”uppfanns” på 30-talet. Under 30-talet samexisterade celluloid, bakelit och lucite men när vi går in i 40-tal tar luciten över mer och mer, och när vi är framme vid 50/60-tal så är det i stort sett bara lucite. Lucite var både ett billigare och stabilare plastmaterial än celluloid och bakelit så därför slog det i princip ut allt annat.

På 60-talet och framåt kommer mängder med nya plastmaterial i smycken men inom äldre plastsmycken brukar man hålla sig till de här tre. Det är som jag brukar skriva, det är smycken, inte kemi jag sysslar med…

Lucite är i mångt och mycket föregångaren till det som vi idag kallar plexiglas även om det på den tiden fanns i alla upptänkliga färger och former, mjukhet och hårdhet.

Lucite är ett lätt plastmaterial och bakelit och lucite kan tex se väldigt lika ut men det är stor skillnad på vikten (och känslan i plasten). Svårare kan det ibland vara att skilja på celluloid, som också är lätt, och lucite, de kan se väldigt lika ut.

Det är svårt att säga ”så här gör du” för att veta om det är lucite. Lucite luktar inte och har inga andra tydliga kännetecken. Lucite är den enda av dessa tre plaster som kan vara genomskinlig, så är smycket äldre och genomskinligt då är det lucite, det är också den enda plasten som är riktigt vit, bakelit fanns i vitt från början men de har idag blivit beige/benfärgade av ålder och celluloid finns över huvud taget inte i kritvitt. Sedan är det helt enkelt uteslutningsmetoden, är det inte bakelit och inte celluloid och 60-tal och äldre – då är det lucite.

Mycket blommor blev det…

Sådär, nu har alla Blommor och Frukt kommit på plats. Känns riktigt roligt att sortera nu när jag kommit på hur. Dessutom hittar jag ett antal i kategorin tveksamma, antingen till material eller till ålder, dem sorterar jag för sig för att gå igenom senare.

Jag passar på att få så mycket sorterat som möjligt nu innan städhjälpen kommer i veckan. Jag ”inreder” lådorna med sammet och/eller filt också innan jag lägger dit mina smycken och det dammar en del när man klipper i den typen av tyger. Tygbitar från Erikshjälpen och Kupan och tunn dubbelhäftande tejp från Clas Ohlsons så går det galant.

Nu ska jag ge mig på ”kroppsdelar” som nästa kategori,  undrar vad jag ska kalla den kategorin? Kroppsdelar kan den ju knappast heta! Den består även kameer, ansikten, händer etc men det kanske får heta människor? Får nog fundera på det…

Äntligen!

Har verkligen haft ett ”heureka-moment”. Idén om att sortera upp min samling av äldre plastsmycken i kategorier istället för ålder och material var verkligen den förlösande faktorn. Det innebär ju att jag inte först måste ta reda på allting om varje smycke utan kan börja med att sortera, hitta dubbletter och tveksamheter för att sedan gripa mig an dem en och en en. Pust…

 

Ska sortera upp mitt bildarkiv på Pinterest likadant så blir det ju också otroligt mycket lättare att hitta där och se om jag redan har något liknande när jag är ute och letar.

Jag har börjat med kategorin Djur och fåglar. Och genast hittade jag ett par dubbletter och en som kändes väldigt tveksam. Så behovet av en genomsortering är stort har jag en obehaglig känsla av…

2017-04-01 09.08.06

 

En hög blev det…

Men den här gången har jag inte varit ute själv utan de kommer från ett par stycken jag återvänder till på Tradera och från Olga, en av mina ”leverantörer” som håller ögonen öppna efter roliga äldre plastsmycken åt mig.

e78744b88d1cf2a6a51dcbc732b1f051

Bland annat ett armband som Olga själv trodde var bakelit – och ja, det är det! Jag har gjort Simichrome-testet och det gav utslag. Tack Olga!

Tre jättefina halsband,  det blågröna och blå är med största sannolikhet lucite och från 1950-talet, det gulaktiga är troligen äldre och kan vara bakelit eller celluloid, inte testat än.

Två broscher och ett set med brosch och örhängen. De ljuvliga turturduvorna är celluloid och gissar 30/40-talet, den typen var poppis då. Fisken får jag fundera på, vet spontant inte varken material eller ålder. Och setet tror jag är lucite och skulle kunna vara 50-tal men även 40-tal.

Örhängen finns ju hur många roliga som helst, de här fyra är troligen 50/60-tal.

Och så till sist de där som är nästan stört omöjliga att få fram ålder på. Ringar är väldigt svårt, plastringar i lucite var väldigt populärt på 60-talet men de kom tillbaka på 80-talet och såg ungefär likadana ut… Det enda lite säkra är om man råkar hitta en bild eller annons där de dyker upp.

Undersöker en fin brosch

Ropade in den här fina broschen för några veckor sedan. Den är väldigt skör så min spontana idé var att detta är en äldre brosch, troligen i den äldre formen av celluloid. Den första celluloiden var mycket skör så det skulle absolut kunna vara det. Sedan är det pärlemor som är inlagt som mönster.

Hittade två liknande som sålts, en på Etsy som beskrevs som bakelit, och en på Ebay som stod att det var lucite, ingen av dem hade skrivit någon tidsperiod. Dessutom har alla tre plasttyperna gjorts i ”sköldpaddsskal” så där blev jag inte direkt hjälpt.

Problemet med min brosch är att den är så skör att det inte är helt enkelt att testa material, det bästa vore om man hittade någon mer på nätet eller i någon bok. Bläddrat igenom alla mina ”plastböcker” utan resultat, hittade ingenting liknande…

Konstaterar dessutom att min brosch nog är en mandolin och inte en gitarr eller ukulele.

Så då är det bara fram med ”detektivögonen” och se vad jag kan komma fram till;

1. Först tittar jag på nål/lås och konstaterar att det är ett C-lås och en äldre variant vid böjningen, med andra ord är den relativt tidig. Ser handgjort ut, talar också för att det är äldre.

2017-03-14 13.39.07

2. Skörheten i materialet talar också för de två tidigaste plasterna, celluloid eller bakelit. Lucite kom inte förrän i slutet på 30-talet och blev riktigt stor på 50-talet och sedan framåt. Har aldrig sett ett smycke i lucite som kan tappa skärvor eller få sprickor på det sätt som min brosch har fått (några få på baksidan).

2017-03-14 13.39.16

3. Celluloid är lättare än bakelit, visserligen är broschen väldigt liten men den är rätt lätt. Man ska se igenom det, ja det gör jag.

4. Äldre celluloid,  före 1930, ska lukta kamfer när man värmer det men det vågar jag mig inte på att göra med risk att broschen går sönder.

5. Slutligen testar jag för bakelit, för att utesluta det (eller kanske upptäcka att det är det) med simichrome. Men nej, ingen reaktion.

2017-03-14 13.39.46

Så efter alla dessa indicier bestämmer jag mig för att denna brosch är i äldre celluloid, gissningsvis från 20-talet.

Testa plast i smycken, del 1 bakelit

Hur vet man vad det är för plast i ett äldre smycke – och spelar det någon roll? Om du bara tycker ditt smycke är fint och inte bryr dig om ålder, värde eller andra kunskaper så nej, då har det ingen betydelse. Men är du intresserad av att veta mer om ditt smycke är materialet en viktig del.

Som jag skriver under rubriken Plastsmyckens material så brukar äldre plastsmycken vara av någon av följande tre; celluloid, bakelit och lucite. Dessa tre består egentligen av massor av olika plaster men eftersom det är smycken och inte kemi vi sysslar med så håller vi oss till de här tre.

Ett bra sätt att få en känsla för hur de olika materialen ser ut är att titta, titta och titta… I allt från böcker till min favoritplats Pinterest. Här har jag samlat bilder på smycken i de olika materialen för att få en känsla för hur det ser ut, Pinterestlucite, Pinterest celluloid, Pinterest bakelit. Finns i stort sett inga bombsäkra sätt att veta material men ett antal faktorer tillsammans så får man i alla fall till en kvalificerad gissning.

Hur tar man då reda på vilket material mitt smycke har? Jag börjar med bakelit som är det mest missuppfattade materialet. Tyvärr tror många att bara smycket är i plast och lite äldre är det bakelit. Inget kan vara mera fel, bakelit är en av de ovanligare plasterna i smycken som hade en relativt kort storhetstid, 30-tal och en liten bit in på 40-talet. Det är också därför ett äkta bakelitsmycke oftast kostar en del pengar. Men tyvärr också därför många vill att det ska vara bakelit…

Letat runt lite och hittade en blogg VaVoomVintage där det fanns en riktigt bra genomgång hur man gör. Här kommer en sammanfattning;

  1. Titta efter ”sömmar”, ett bakelitarmband eller annat helt i en och samma färg ska inte ha någon söm/kant inuti. Är det fler färger är det en annan sak.
  2. Titta på hur nålar, clips och annat är fäst. I de flesta fall ska de INTE vara limmade utan mer fastgjutna. Naturligtvis finns undantag – det kan ju dessutom vara lagat…
  3. Är bakeliten skuren, alltså någon form av mönster skuren i bakeliten,  ska man kunna se skrapmärken och liknande efter verktygen, kan tom ha gått någon liten flisa (bakelit är rätt ömtåligt), är det helt slätt är det nog en senare reproduktion. Finns det skrapmärken eller små flisor så ska färgen inunder vara samma färg som resten.
  4. Bakelit har en väldigt distinkt färg och yta. Den reflekterar ljuset men inte för ”skarpt”. Ytan ska vara väldigt slät, finns det orenheter etc är det troligen inte äkta vara.
  5. Färgen, bakelit kommer i ett antal ganska tydliga färger röd, grön, svart, smörkola, cremevit, orange, brun. Dessutom i mer marmorerade, ljust brun med mörka inslag (root beer), blekt gul (apple juice) och blå/turkos. Därutöver finns ett antal blandade färger, spenat med mörkare inslag tex.
  6. Vikt, bakelit är oftast tyngre än både modernare plast och annan plast från ”tiden”, tex celluloid eller lucite.
  7. Ljud, när två bakelitsmycken slår ihop uppstår ett speciellt ljud man kan lära sig känna igen, har med vikt och densitet att göra…
  8. Lukt, bakelit ska avge en speciell lukt av formaldehyd när man gjort den varm, gnid den varm med tummen. Inte alla som kan känna den men kan vara värt att försöka lära sig. Går också att spola med varmt vatten på den en stund och sedan lukta.
  9. Till sist kan man använda Simichrome-testet. Simichrome tror jag motsvarar det som, i alla fall förr hette Autosol – ett medel du putsar upp krom med. När du tar en klick på en tops och gnor på plasten ska den bli brun, är lite ljusrosa/skär från början. Ett tips är att tvätta plasten först så det inte bara är smuts…

Sedan finns det fler ”kemiska” sätt att testa men det känns som överkurs när man är intresserad av smycken, inte själva kemin…

.

Nu har jag nog kommit på det…

Tror jag har klurat ut hur jag ska gripa mig an att sortera och katalogisera min samling. Jag ska sortera upp dem i tre tidsålder,  1870-1920, 1930-1940 och till sist 1950-1960.

Så småningom tänker jag att de rent fysiskt ska ligga sorterade så men nu första tänker jag ägna mig åt att sortera upp dem här på bloggen.

Har lagt upp tre sidor (under arbete) som först har en kort sammanfattning om material och annat som är typiskt för plastsmycken under respektive period och därefter kommer min samling, med kommentarer, finnas under respektive rubrik. Så länge får även min rubrik Min samling… ligga kvar med länk till bildbanken.

Blir naturligtvis långa sjok med texter/bilder under varje rubrik men tror ändå att det kan fungera.