armband

Påfyllning

~ helensjoy ~ 3 kommentarer

Nu har det varit jul igen, så här strax före påsk 🙂  Min senaste sändning från England har kommit och som vanligt innehöll den mycket fint. Tur att hon ska ha bebis på försommaren så min ekonomi får återhämta sig lite!

Tre armringar från 20/30-tal, alla i celluloid. Inte en sten som saknas vilket ju egentligen är otroligt med tanke på åldern!

Den här typen av hängen i tidig celluloid börjar jag ha en rätt stor samling av. Kvinnan har en tillhörande ”kedja” i celluloid, de utskurna blommorna har ett, också tidstypiskt, ripsband. De övriga två är bara hänget.

Något jag med tiden blivit otroligt förtjust i är de här utskurna motiven i lucite. De ska vara utskurna från baksidan om de har rätt ålder, oftast ser man baksidan (och känner) att de är utskurna och sedan målade.

Så till sist de två riktiga rariteterna. Hänget till vänster är i utskuren galalith från 1920-talet med mycket tidstypisk klädsel och hänget till höger (som faktiskt egentligen är från en väska och har suttit som ett draghjälpmedel vid öppning) är även det i galalith i en otroligt typisk jugend-stil, även denna från tidigt 1920-tal.

Jag tänker ibland att det är rätt roligt att de plastsmycken jag under samlandets gång fått en särskild vurm för, som de här ovan, är smycken som jag aldrig skulle valt att bära. Det jag bär ska helst vara stort och maffigt och gärna svartvitt. Färg går iofs bra men inte alls det här lite fina gulliga som jag gärna samlar på. Men det kanske är just därför jag snöat in på dessa?!

Ny leverans…

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Nu har jag, i alla fall tillfälligt, gett mig själv ”nästan” köpförbud. Jag behöver samla lite i ladorna efter att jag kostat på mig ett hobbyrum och ”nästan” betyder att jag får köpa om det är något riktigt ovanligt. Ska verkligen försöka koncentrera mig på att gå igenom det jag har och inte bara köpa nya smycken, men det är SVÅRT! Hittar ju hela tiden så mycket fint/roligt…

2019-03-26 13.19.26

Men innan köpförbudet trädde i kraft så hann jag naturligtvis köpa en laddning (eller två – väntar på en leverans till) från min smyckes-kompis i England. Nu ska hon ha tillökning till försommaren och ligga lite lågt med försäljningen ett tag i samband med det och det är nog bara bra för min plånbok! Från henne köper jag ju mycket som är ovanligt och äldre, smycken jag faktiskt VET är i rätt material och ålder, men billigt är det ju inte.

Mycket celluloid blir det… tycker att det är lite roligare än bakeliten som alla är på och som dessutom är väldigt dyr! Dessa smycken, allabi celluloid, sträcker sig tidsmässigt från 20-tal (solfjädern) till 50-tal.

Två stora fina lucite-smycken 40/50-tal.

2019-03-26 15.39.04

Och så, till sist, dyrgripeni den här sändningen. Brosch i Jakob Bengels stil, skulle kunna vara Bengel. Det svåra med hans smycken är att de aldrig märkta så man kan ju bara läsa på, tycka och tro. I det här fallet tror vi, Naomi och jag, att detta skulle kunna vara en ”riktig”. Men det återstår att försöka få det mer bekräftat, hur jag nu ska göra det…

Här lagas det…

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Tack vare omflyttning och upptäckten av hur mycket det låg i ”att laga-lådorna” har jag äntligen fått tummen ur och laga. Ännu så länge betar jag av smycken som saknar en eller flera stenar, behöver nytt lås och liknande, alltså sådana dom är hyfsat lättlagade om man har de rätta grejerna och massor med skrot att plocka från.

20190321_094508

Ibland är det enkelt, jag hittar en lämplig sten och lyckas få dit den utan större missöden – och det syns inte ens att den är lagad. Ibland får en del smycken ligga i väntan på att ”rätt” del ska dyka upp och ibland får man helt enkelt ha lite fantasi.

20190321_094512

Ovanstående örhängen är ett typexempel på när man får tänka om lite, jag insåg rätt snabbt att chansen att hitta flera likadana små gröna stenar inte var så himla stor och jag tyckte att de var så snygga så det var synd att inte göra något med dem. Så vad då göra? Kom på att jag kunde flytta om de gröna stenarna så att det fattades på samma ställe på båda och ersätta dem med något annat men vad? Provade mig fram men landade i att ersätta dem med pärlor, det blev mest neutralt och ser inte konstigt ut, tycker i alla fall inte jag!

 

Har dessutom en proppfull låda med plastsmycken som behöver lagas men de har jag inte kommit till än.

Ursäkta bildkvaliteten men det är ju så mörkt hela tiden…

Och så lite nytt…

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Som vanligt så ”levererar” min engelska vän Naomi mycket fint, det är av henne jag köper de flesta av de riktigt gamla smycken jag har i samlingen. Men jag tänker att jag får glädja mig så länge det varar, vem vet hur det blir med Brexit. Igår röstade de ner förslaget till avtal – igen – och risken finns att det blir utträde utan avtal och då vet man ju ingenting om hur det blir. Ett tag gick det även att handla från USA men det är sådana avgifter/skatter nu plus att de höjt portot/frakten något enormt så det blir alldeles för dyrt.

Här lite celluloid-smycken, alla från 20-30-talet även om man inte kan tro det! Siloutte-broschen är jag lite osäker på om metall-ramen är original men det spelar egentligen inte så stor roll, den är fin som den är.

Och som jag skrivit om förut, det blir svårare och svårare att hitta fina/bra plastsmycken här hemma, vad det nu beror på. Men eftersom samlingen numera är rätt gigantisk kanske jag inte ska klaga, det är kanske lika bra!

Här är lite blandade material, övre raden är en lucite-uggla med blommor på ”magen”, en kame i celluloid på en lucite-platta, båda 40-tal. Nedre raden med början från vänster, en brosch i bakelit med metallutsmyckning, ett halsband med bakelit med en kedja av celluloid (är nog förlängd och/eller lagad eftersom det har kommit dit några små glaspärlor), en av mina älskade hundbroscher, troligen celluloid, och till sist en liten fågel som jag varken vet ålder eller material på – den köpte jag bara för att den var söt!

Favorit i repris, vanligaste plastmaterialen i äldre smycken

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Som vanligt försöker jag slå en lans för att det tidigt fanns smycken i plast och att – inte minst viktigt – äldre plast är INTE samma sak som bakelit…

Den tidigaste plasten, som liknar det vi idag tycker är plast, är celluloid som utvecklades i slutet på 1800-talet. I första hand letade man efter ett material som kunde ersätta framför allt elfenben men även material som sköldpaddsskal. Det var inte smycken i första hand man tänkte på utan tex biljardbollar.

Brosch 20-30-tal

Eftersom den första plasten gjordes för att ersätta dyra material som var svåra att få tag på så är det just så de första plastsmycken såg ut, dvs de såg ut som elfenben, sköldpaddsskal, korall, bärnsten och liknande. Och så såg det ut till 20-talet ungefär, då började det utvecklas plastsmycken i alla möjliga färger och utseende. Celluloid var ett vanligt material i smycken fram på 50-talet.

Armband 30/40-tal celluloid

Bakelit utvecklades från tidigt 1900-tal (med början 1907) och samma sak här, det var inte något smyckematerial från början utan utvecklades för helt andra användningsområden, det som de flesta känner till är väl telefoner och belysningsdetaljer av olika slag. Något större/vanligare smyckematerial blev inte bakeliten förrän på 30-talet. Bakelit hade sin storhetstid på 30-talet, ovanligt att hitta äldre men nästan lika ovanligt att hitta yngre.

Bakelit, 30/40-tal
Bakelit

Lucite utvecklades på 40-talet och tog på många sätt över från bakeliten. Det var ett material som både var billigare och enklare att arbeta med än bakelit. De smycken vi förknippar med 50-tal och tidigt 60-tal, ”pärlhalsband” i plast, de typiska halsbanden/armbanden på metall osv är ofta i lucite.

Lucite, 50/60-tal

På 50/60-talet formligen exploderade plastens utveckling och det kom mängder av olika plastmaterial så därefter är det knappast intressant vilket plastmaterial smycket är gjort av.

Naturligtvis finns det andra tidiga plastmaterial men få som fick sånt genomslag som celluloid, bakelit och lucite. Det kom en del andra ”bakelitliknande” material, i Sverige utvecklade Perstorp Isolit (som finns men är otroligt ovanligt i smycken), i mellaneuropa (Frankrike, Tyskland etc) var galalith är ganska vanligt material i smycken.

I sorgesmycken hittar man en del andra material men det har jag skrivit om förut men det kommer också ett nytt inlägg om det…

 

 

 

Lite nya fynd…

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Även om jag varit rätt upptagen av ommöblering i hemmet så har det ändå blivit lite nytt (som tur är har jag människor som håller koll åt mig!). Har ägnat dagen åt att fotografera ikapp lite.

 

Ett riktigt fynd var detta underbara armband (det högra). Såldes som afrikanskt och troligen ben men jag misstänkte att det var celluloid och mycket äldre, 20/30-tal, eftersom det påminde väldigt mycket om ett annat armband jag redan har (det vänstra). Ropade in det till det facila priset av 24 kr plus porto, det jag hade sedan tidigare betalade jag knappt 150 kr för! Och när det kom hade jag rätt, så himla nöjd.

20190220_101933

Ett annat ”fynd” är samlingen ovan. Fynd inom situationstecken eftersom de inte var speciellt billiga, däremot har jag aldrig sett just den här varianten av siloutte-smycken. Tyvärr är ett par av dem skadade, ramarna har blivit av med lite delar. Jag är rätt säker på att, i alla fall de med ljus ram, är i celluloid och har hyfsad ålder. Men dessa kräver lite extra djupdykning eftersom jag aldrig sett såna här förut.

 

Några sorgesmycken blev det också, är egentligen en sidosamling eftersom de här gjordes i alla möjliga material. Men jag håller mig till de material som antingen är tidig plast eller de material som var en del av de som var en del av plastens barndom.

 

Och så den vanliga blandningen av lite allt möjligt, från 20-tal till 60-tal och i lite olika plastmaterial…

Finaste jag sett!

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Idag är det liten julafton igen när jag fått öppna den senaste leveransen från England. Och i den lådan fanns ovanstående helt ljuvliga armband, från 30-tal och i celluloid. Armbandet ligger definitivt på 10 i topp över finaste smycken i samlingen.

Lite annat smått och gott kom också i lådan så klart. Ett skuret armband i galalith och ytterligare ett celluloid-armband från 30/40-tal. De är väldigt typiska för sin tid (30/40-tal), en tid när fortfarande mycket plastsmycken gjordes för att efterlikna dyrare material från naturen,  i detta fall elfenben och korall.

Några äldre broscher blev det också, alla i celluloid. De är från 20/30/40-tal. Särskilt elefanten med mycket patina tycker jag är otroligt charmig. Den nedre raden, förutom blomsterkorgen, består av handskurna broscher. De flesta är trots allt gjutna så hitta skurna känns lite kul.

Två lucite-smycken smög sig också med… dels en skuren (från baksidan) från 40-talet, dels en svartvitgrå som med största sannolikhet är 60-tal.

Ibland blir mer det spännande…

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Det som är det roliga med samlande, förutom själva jakten, är när man lite oväntat hittar något spännande.

Ropade in detta underbara art deco-set på auktion. Först blev jag lite besviken när jag fick hem det, köpte det som bakelit och som Art deco men när jag testade gav det inget utslag. Dessutom var clipset i pressglas. Blev lite tveksam till alltihop, var det verkligen art deco nu när det inte stämde med bakeliten? Så jag tyckte jag varit dum som gick med i budgivningen och betalat alldeles för mycket.

Den enda info som fanns var en märkning D.R.G.M 1138525. Innan jag gjorde några större efterforskningar tänkte jag vara lat och fråga några som är kunnigare än jag. Jag gjorde en efterlysning om lite hjälp från en av mina ”plastsmycke-grupper” på FB. Där fick jag en länk där jag kunde läsa mer om dessa urtjusiga äkta Art deco-smycken från Tyskland, då blev jag genast gladare! De ÄR äkta Art deco, det som ändå är lite märkligt är att även i denna text omnämns de som bakelit men jag lyckas inte få någon som  helst reaktion när jag testar med Simichrome. Misstänker någon annan typ av ”bakelit-liknande” plast, troligen galalith, men det spelar egentligen inte så stor roll längre när de är så här filmstjärnefina!

Enligt länken, A Jewelry Mystery Solved, så är de tillverkade i Tyskland av ett företag som heter Schreiber & Hiller. Märkningen står inte för företaget utan är ett tyskt patentnummer, DRGM står för Deutsches Reichs Gebrauchsmuster. Företaget startade 1920 i Pforzheim och gjorde under 30-talet gjorde de helt underbara Art deco-smycken, armband, halsband, örhängen och broscher. I bakelit (?! se ovan) och med stenar. Måste erkänna att jag inte riktigt förstår vad de som skrivit texten i länken menar med uttrycket diamanté, diamanter? Eller bara stenar som ska efterlikna? Eller någon annan form av slipad sten? Får nog försöka forska lite mer i stenarna, tyvärr är min kunskap minimal när det kommer till äkta stenar… Det svåra med att försöka reda ut material i äkta smycken är att det finns så få ”riktiga” juvelerare nu för tiden, det är bara Guldfynd och liknande företag, vet inte riktigt vart man ska vända sig för bedömning.

Tydligen ska en av aktriserna i nyinspelningen av Mordet på Orientexpressen bära ett halsband i denna stil, blir nog till att se om filmen enbart med ögon för kläder för smycken.

Oavsett vilken plast det nu är och om det är äkta eller oäkta stenar så är mitt armband och min brosch ett stycke Art deco-historia från plastens relativa barndom och riktigt tjusiga smycken som kommer att ha en framträdande plats i samlingen. Och det som först kändes som ett dyrt felköp istället blev något som jag känner mig väldigt nöjd med, kul!

Lite nytt från England och Tradera

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Min underbara ”leverantör” Naomi från England har frestat mig med lite nytt till samlingen. Inte billigast men bäst!

Ett målat hjärta i lucite från 40/50-talet någon gång, resten är i celluloid. Klart äldst är halsbandet, det är från 20-talet. Som den hundägare jag är så faller jag för det mesta med hundar, den är också rätt tidig, 30/40-tal och så smög det med ett julset också från 40/50-talet.

Lite annat från Tradera har det också blivit men det börjar bli svårare och svårare att hitta bra plastsmycken. Det knepiga är, till skillnad från min engelska kontakt, att det är så få som kan särskilt mycket om plast så det kan vara väldigt svårt att lista ut vad det är man köper. Dessutom tar många väldigt höga priser och då blir osäkerhetsfaktorn för stor. Det är ok att betala höga priser – om man vet att det faktiskt är värt det…

Två par rätt typiska örhängen 50/60-tal, en ursöt liten skidåkare som troligen är från 50-talet, fint och lite ovanligt gråmelerat halsband 50/60-tal och till sist det köp jag är allra, allra mest nöjd med – det urcoola armbandet från 60-talet.

 

 

Omsortering av samlingen

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Nu är samlingen snart omlokaliserad till det stora skåpet, det var den enkla delen…

Samlingen är numera omplockad efter ungefärlig ålder men eftersom jag gjort omfördelningen så att säga ”från höften” så är nästa steg att ta varje låda för sig, gå igenom allt i den lådan, åldersbestämma och så långt det går även bestämma material. Så att allt som ligger i respektive låda ligger på rätt plats. Och plocka bort det som inte är i plast eller för nytt, det gömmer sig en del av ben och horn, dessutom en hel del från 70/80-talet.  Samlingen känns trots allt lite mer självklar i ålder och inte enbart utefter vad det är.

Brosch 20-30-tal
Armring 20-tal celluloid
Brosch 20-tal celluloid

Planerar hela tiden en riktig katalogisering men det är trögt att komma dit. Ska försöka börja skissa ett upplägg för den där boken jag vill skriva men jag får se vad tiden och orken räcker till…

Armband 30-tal bakelit
Armband 30/40-tal celluloid
Armband 30-tal bakelit

Vore roligt att så småningom forska i tillverkare och formgivare men är troligen rätt svårt, jag gissar att väldigt mycket importerades redan från plastens barndom.

Undrar om denna vinter räcker till? Eller hur många vintrar som hinner gå?!