Boktips på bra översikt av modehistoria

Det finns så klart massor av bra info på nätet om modehistoria (till skillnad på smyckehistoria!) men ibland, tycker i alla fall jag, kan det vara lättare att få en översikt i en bok. Att jag älskar böcker gör mig kanske lite jävig men det bjuder jag på!

Hittade en bokserie på Tradera om Mode från 1920 fram till  1990-talet. Kortfattad, enkel med bra översikt och bilder. Gavs ut på 90-talet av Bokfabriken Fakta.

En annan bra och överskådlig bok om Mode är Hundra år av mode 1890-2000. Utgiven av Historiska Media 2001.

20200119_102653

Den tredje boken jag också läser och letar i som jag tycker är hyfsad, är Mode, Designernas århundrade utgiven av Könemann 2001. Lite mycket fokus på designer för det jag vill veta men ändå bra översikter.

20200119_102704

Den fjärde boken jag slår i för det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet är Modet genom tiderna utgiven 1965 av Svensk Litteratur/SLT. Fokus i denna bok är mycket tidigare, beskrivningarna av 1900-talet är ganska summariska.

20200119_102842

Har många fler titlar om mode men dessa är de jag har som jag tycker är enkla och har bra översikt. Finns säkert fler men de här är de jag hittat.

Tyvärr är alla dessa böcker slut sen länge på förlagen så det är Tradera, antikvariat (antikvariat.net), Bokbörsen (bokborsen.se) och liknande ställen du får leta.

Jag tycker rent generellt att det är svårt att hitta lätta, överskådliga böcker om mode och smycken. Antingen är de väldigt inriktade på det ”fina” dyrbara, eller är det någon slags ”vetenskaplig” översikt. Något lättare att hitta engelska/amerikanska böcker.  Det är, som med så mycket annat, liksom inte fint nog med det som vi ”vanliga” har haft på oss, tyvärr. Men det öppnar ju för boken jag håller på att skriva!

 

Den första kärleken

När man samlar, vad det än är, har man en tendens att bli mer och mer kräsen i sitt samlande. När jag började samla hade jag tex aldrig hört talas om Jakob Bengel (vilket de flesta trots allt inte har) och visste väldigt lite om hur gammal plast i smycken var och vilka fina riktigt gamla plastsmycken det fanns. Och som det blir så här jag en tendens att numera leta efter och köpa den sortens smycken.

Men nu ropade jag in lite plastsmycken från en annan samlare (tack Susanne), typiska 50/60-talare och kände att jag nästan glömt bort min första kärlek, nämligen plastsmycken från 50/60-talet. Minns att min fina mamma hade halsband i fina färger och clips-örhängen i form av blommor – allt i plast. Jag tyckte det var så mysigt att sitta framför min mammas sminkbord (ja, man hade såna på 60-talet!) lukta på parfymer och krämer och prova hennes clips-örhängen som hon också förvarade där. Då var jag 6-7 år och den kärleken finns kvar, tycker fortfarande att en viss typ av klänning som kallades Jackie Kennedy-klänning (som man ofta sydde själv, gärna i Crimplene) och matchande halsband och clips är väldigt fint!

 

Favorit i repris, vanligaste plastmaterialen i äldre smycken

Som vanligt försöker jag slå en lans för att det tidigt fanns smycken i plast och att – inte minst viktigt – äldre plast är INTE samma sak som bakelit…

Den tidigaste plasten, som liknar det vi idag tycker är plast, är celluloid som utvecklades i slutet på 1800-talet. I första hand letade man efter ett material som kunde ersätta framför allt elfenben men även material som sköldpaddsskal. Det var inte smycken i första hand man tänkte på utan tex biljardbollar.

Eftersom den första plasten gjordes för att ersätta dyra material som var svåra att få tag på så är det just så de första plastsmycken såg ut, dvs de såg ut som elfenben, sköldpaddsskal, korall, bärnsten och liknande. Och så såg det ut till 20-talet ungefär, då började det utvecklas plastsmycken i alla möjliga färger och utseende. Celluloid var ett vanligt material i smycken fram på 50-talet.

Bakelit utvecklades från tidigt 1900-tal (med början 1907) och samma sak här, det var inte något smyckematerial från början utan utvecklades för helt andra användningsområden, det som de flesta känner till är väl telefoner och belysningsdetaljer av olika slag. Något större/vanligare smyckematerial blev inte bakeliten förrän på 30-talet. Bakelit hade sin storhetstid på 30-talet, ovanligt att hitta äldre men nästan lika ovanligt att hitta yngre.

Lucite utvecklades på 40-talet och tog på många sätt över från bakeliten. Det var ett material som både var billigare och enklare att arbeta med än bakelit. De smycken vi förknippar med 50-tal och tidigt 60-tal, ”pärlhalsband” i plast, de typiska halsbanden/armbanden på metall osv är ofta i lucite.

På 50/60-talet formligen exploderade plastens utveckling och det kom mängder av olika plastmaterial så därefter är det knappast intressant vilket plastmaterial smycket är gjort av.

Naturligtvis finns det andra tidiga plastmaterial men få som fick sånt genomslag som celluloid, bakelit och lucite. Det kom en del andra ”bakelitliknande” material, i Sverige utvecklade Perstorp Isolit (som finns men är otroligt ovanligt i smycken), i mellaneuropa (Frankrike, Tyskland etc) var galalith är ganska vanligt material i smycken.

I sorgesmycken hittar man en del andra material men det har jag skrivit om förut men det kommer också ett nytt inlägg om det…

 

 

 

Nej, julen är inte slut…

Idag har jag liten julafton, just hämtat ut ett parti blandade örhängen från ett äldre lager som jag ropat in på auktion. Det mesta i plast och det mesta 50/60-tal.

Problemet med den här typen av partier, som oftast stått på en vind eller ett garage, är att de kan vara i blandat skick och rätt smutsigt. Ropar man in på distans och inte kan se det mer än auktionsfirmans bilder så är det tyvärr sånt man får ta…

I partiet hittade jag bland annat de här urcoola i mjuk lätt plast, så typiska för 50/60-talet.

Mer mjuk plast, kanske något mer lättburna än de ovan (?!) men också väldigt typiska för sin tid.

Ett gäng vita, både mjuka men också lite hårdare. Den här typen av örhängen finns i hur många varianter som helst, jag tittar och tänker att de där har jag nog redan men sedan när jag tar fram dem och kollar är det alltid något som skiljer.

20190116_132510

De här tycker jag också var roliga, har aldrig sett den här varianten innan. Det är bland annat det som är så roligt med plastsmycken – jag hittar hela tiden smycken jag aldrig sett innan!

Lite nytt från England och Tradera

Min underbara ”leverantör” Naomi från England har frestat mig med lite nytt till samlingen. Inte billigast men bäst!

Ett målat hjärta i lucite från 40/50-talet någon gång, resten är i celluloid. Klart äldst är halsbandet, det är från 20-talet. Som den hundägare jag är så faller jag för det mesta med hundar, den är också rätt tidig, 30/40-tal och så smög det med ett julset också från 40/50-talet.

Lite annat från Tradera har det också blivit men det börjar bli svårare och svårare att hitta bra plastsmycken. Det knepiga är, till skillnad från min engelska kontakt, att det är så få som kan särskilt mycket om plast så det kan vara väldigt svårt att lista ut vad det är man köper. Dessutom tar många väldigt höga priser och då blir osäkerhetsfaktorn för stor. Det är ok att betala höga priser – om man vet att det faktiskt är värt det…

Två par rätt typiska örhängen 50/60-tal, en ursöt liten skidåkare som troligen är från 50-talet, fint och lite ovanligt gråmelerat halsband 50/60-tal och till sist det köp jag är allra, allra mest nöjd med – det urcoola armbandet från 60-talet.

 

 

Sticker emellan med ett retro-kök

Äldre smycken är mitt stora intresse och passion men måste erkänna att jag också har en förkärlek för 50/60-tal. Händer att jag faller för kläder och prylar från den tiden bara för att jag tycker de är fina…

fb_img_1546606918006

 

Jag bor i ett hus byggt i början av 60-talet och mitt kök har kvar mycket detaljer från när det byggdes bl.a. en perstorpsskiva. Köket är ju byggt för mindre storlek på möbler än de vi har idag så matbordshörnan är inte så stor. Har länge tänkt att köpa något mindre men inte riktigt kommit på hur jag ville det skulle se ut – sen stod det bara där på Erikshjälpen! Bord med perstorpsskiva och stolar/soffa med galon. Jag tvekade inte en sekund, jag köpte det på stört.

20190103_103639

Sen har jag letat efter en lampa som passar till och tycker jag hittade en på Tradera som jag tror kommer att bli bra. Alltid svårt att vara säker innan de hänger på plats men den ser ut att funka i alla fall!

received_1160563774106680

Dessutom hittade jag tre stolar med galon på auktion som jag kompletterat med, de ser precis ut som man tänker sig en amerikansk diner.

Nu när julen dansats ut ska mina fina äldre krukor från farmor upp i fönstret lampan komma på plats så är min ”nya” matplats klar!

Tur att nätet finns, eller?!

Det har inte blivit så mycket loppisar som önskat denna varma sommar utan det har istället blivit att lusläsa Tradera, FB och andra ställen på nätet (när solen gått ner). Det är naturligtvis superbra att nätet finns, om inte annat är det ett ställe för oss nördar att ha kontakt, men kanske inte alltid lika bra för plånboken. Det är på loppisar jag fyndar, på FB-sidor för smycken har plastsmycken blivit allt dyrare och även på Tradera har det blivit svårare och svårare att hitta plastsmycken till vettiga priser.

Jag har väl delvis mig själv att skylla (?!) eftersom jag missionerar ganska idogt om dessa smycken och den kulturskatt jag anser att de är. Sedan har också vintage/retro blivit allt större och särskilt 40/50/60-talssmycken blivit mer eftertraktade för att ytterligare förstärka ”outfiten”. Det känns lite dubbelt eftersom jag samtidigt tycker hela den här retro/vintage-världen är rätt kul!

 

 

Har i alla fall blivit några nya smycken till samlingen. Armbandet är en riktig raritet (och dyrt!), det är fransk art deco och i galalith. Galalith är en plast gjord på mjölkråvara (!) – alla som pratar om den ”hemska” plasten som miljöbov, varför tar ingen upp den här plasten igen, vore väl bra för mjölkbönderna också?!

Röda, vita och blå örhängen är 60-tal och borde ha kommit från USA, typiska patriotiska amerikanska färger. Halsbandet, till sist, känner jag mig osäker på men skulle gissa 50/60-tal men det behöver jag studera närmare.