Nu får ”utställningen” vila sig lite

Har haft en liten utställning i ett vitrinskåp, en utställning som jag hoppas kunna göra större när jag flyttat. Lite fint från olika årtionden har jag haft där, nu har den också fått flytta ner i lådor.

Vackra armband från 20-talet, alla i celluloid. De övre är för överarmen vilket var väldigt vanligt om du var en ”flapper-girl”. Den tidens celluloid var något skörare än den senare, att de överlevt och dessutom med stenar i behåll är egentligen rätt otroligt – de är ju närmare 100 år gamla!

Fler vackra armband, dessa från tiden sent 20-tal fram till tidigt 40-tal. Överst till vänster ett riktigt tidig lucite-armband, tyvärr har metallen rostat. Nere till vänster, armbandet som ser ut som ett skärp, är jag osäker på plastmaterial och resten är alla i bakelit.

Håller oss kvar på 20/30-tal, i mitten ett klassiskt art deco-halsband i krom och galalith, resten är i bakelit. Materialen är dock blandade vilket inte var ovanligt på den här tiden, de få plastmaterial som fanns hade väldigt olika egenskaper. Det till vänster har en kedja av celluloid, det högra är blandat med trä och det nedre har småpärlor av en annan plast, troligen lucite som vid den här tiden var den enda plast (vad jag vet i alla fall) som gick att göra genomskinlig.

Två art deco- broscher, den vänstra i krom och galalith, det högra i krom och bakelit. Kromen har en förmåga att få dem att se oanvända ut!

Nu förflyttar vi oss fram till sent 30-tal och 40-tal. Alla i celluloid. Nu börjar man rätt tydligt se att celluloid börjar finnas i allt fler former som sen på 50-talet exploderar i mängder av olika plastmaterial.

Så till sist, 50/60-tal. Spridningen av olika typer/uttryck och material är gigantisk från 50-talet och framåt. I min personliga stil är jag särskilt svag för 60-talet men uppskattar ändå alla dessa stilar och varianter från hela plastens utveckling.

Kommer längre och längre…

… i mitt packande av samlingen. Hela det gigantiska skåpet är tömt och nu närmar jag mig de allra äldsta smyckena i samlingen som kommer att kräva extra omsorg att packa ner. Men först lite 30/40-tal.

Någon som sa blommor? Broscher med blommor för hela slanten, alla i celluloid och från 30/40-talet. Blommor går väl egentligen ur modet men just vid den här tiden var det väääldigt populärt med blommor.

Och lite mer blommor… Dessa är lite äldre än de ovan, definitivt 30-tal och kanske något äldre, någon/några kanske t.o.m. kan vara 20-tal.

Så mitt i alltihop hittade jag en låda med sjöhästar och ödlor… Mässing och galalith. Dessa är från samma tid, dvs 30/40-tal, men kan inte vara mer annorlunda. Några av dem är JHP (Jean Painleve) från Paris. Sjöhästarna är hans, ödlorna och den lite märkliga gripliknande figuren tillskrivs honom men är lite osäker på om det är rätt, till skillnad från sjöhästarna är dessa enbart märkta DEPOSE (betyder ungefär patent) Made in France. Men jag har sett sjöhästar som inte är märkta alls så det är rätt svårt att veta…

Det går framåt!

Nu är det – äntligen – flytt på gång! Dröjer ett tag dock, troligen inte förrän efter sommaren. Men det innebär trots allt att det känns lättare att fortsätta packa ner samlingen när det finns något slags ljus i tunneln när den kan komma fram igen… Nu ska jag ”bara” hitta en bra förvaringslösning.

Idag är det lite fina armband som packas ner.

Fem armband, alla i bakelit och från 20/30-talet och art deco-tiden. Alla är elastiska och tyvärr behöver i stort sett alla träs om… Är ett sånt jobb som har väldigt svårt att bli av men dag ska det väl bli av, de kommer inte riktigt till sin rätt när de inte har någon ”stuns”.

Mer bakelit från samma tidsperiod, dessa är väl vad man kalla halvstela. Det gröna armbandet har jag dessutom lyckats hitta matchande örhängen, kan mycket väl vara så att det från början funnits fler delar.

Och så lite stela bakelit-armband. Väldigt typiska varianter, dels de släta som finns i många olika färger men den här gula och den brunmelerade som syns ovan på de halvstela är de absolut vanligaste. En annan variant jag hittar då och då är de med skuren dekor, oftast svarta. De två längst till vänster är ett nyinköp, de ligger i en rund ask. Har aldrig sett det förut, ska se om det går att klura ut om de legat i den från början eller om de bara råkade passa i den.

Så ytterligare två bakelit. Den vänstra skulle man kunna fördelas att tro är i celluloid, påminner ju mycket om alla dessa blommande armband som finns i celluloid men nej, den är skuren i bakelit. Det högra blir jag inte riktigt klok på, alla ”slantarna” är i bakelit och själva armbandet i okänt plastmaterial. Men det är inte det som är frågetecknet utan det är att det är så stort i omkrets. På den här tiden hade man mycket armband på överarmen men det brukar alltid vara stela armband men bäst vad det är stöter jag väl på en bild eller någon som vet.

Så till sist, armband i celluloid, är dock osäker på materialet i den längst upp till vänster, från 30- och 40-talet. Det som är lite lurigt är det med blå blommor till vänster i andra raden, det här är i celluloid men samma typ av blommor gjordes också ofta i ben. Det gäller även broscher och örhängen som man också hittar i detta mönster. Till sist bjuder jag på ett underbart gult armband som är som gjort för våren och påsken .

Tänk att få dansa charleston

Jag är väldigt svag för smycken från 20- och 30-talet, tänk bara att få gå på fest med de tjusiga utstyrslar som många kvinnor hade då!

Ja, ja, vad är väl en bal på slottet… Drömmen är att hitta en klänning från tiden i hyfsat skick men så länge får jag väl glädjas åt några fina smycken i celluloid från tiden 😁

Bara att dessa relativt sköra smycken med massor av stenar ens överlevt, de är ju närmare 100 år gamla, är rätt otroligt! Och många av dem fullt bärbara idag.

Undrar hur jag ska kunna visa min samling?

Jag längtar verkligen efter att flytta och inreda ett nytt hem men tyvärr tar det nog ett tag innan den önskan slår in på dagens bostadsmarknad… Så i väntan på det så packar jag successivt ner min samling utan att veta när jag får se den igen. Det jag däremot vet är att det gigantiska skåp där samlingen förvarats fram till nu inte kommer att följa med i flytten utan jag ska försöka hitta ett annat sätt att förvara samlingen som gör att jag också kan visa upp den. Det finns ”bara” tre problem med den drömmen. Ett problem är yta, måste hitta en lägenhet som är stor nog för att ha ett kombinerat hobby- och utställningsrum, det andra är att jag inte har en aning om hur och var jag ska hitta skåp som uppfyller det jag vill ha och det tredje är att jag helst inte vill bli ruinerad på kuppen…

Jag tänker mig någon slags kombo av vitrinskåp med förvaringslådor i botten, lite som man ser i butik men ändå något som inte ser ut som om jag har butik… Men det är först när jag vet vilken yta jag har som jag kan börja leta på riktigt.

Bakelit-broscher

Jag har bestämt mig för att hoppas att jag, trots läget på bostadsmarknaden, lyckas sälja mitt hus under våren. Det innebär att jag fortsätter att packa ner samlingen, även om det bär emot…

Det innebär också lite blandade nedslag, idag lite bakelit-broscher som av någon anledning hade hamnat i en låda där de inte skulle vara 😁 Alla broscherna är från 20/30-talet och art deco-perioden.

Först två helt ljuvliga broscher i bakelit med metall och stenar. De här känns verkligen som från en annan tid när även bijouterier gjordes med största hantverksskicklighet. Ingen vet egentligen ursprung men troligen Tjeckoslovakien eller någonstans i det området, där tillverkades många otroligt vackra i smycken med metall och stenar (glas) under den här perioden.

Det här var en form på brosch som var vanlig under art deco-perioden, inte bara i plast utan över huvud taget. När det gäller bakelit var de antingen gjutna i form som skapade mönstret men ofta ”snidade” som den gula här ovan.

Så till sist lite blandat, den vänstra väldigt klassisk art deco med bakelit och krom. Den lilla åsnan har jag aldrig sett förut, den tror jag är rätt ovanlig. Blommor har alltid varit ett vanligt mönster så även i bakelit, och kaméer dyker naturligtvis upp i bakelit också.

Samlat i år – halsband

Året är snart slut och det har inte varit någon ordning, varken på samlingen eller mina egna smycken. Min handled är inte bra men blir ändå så smått bättre och får jag till slut huset sålt (en nåd att stilla bedja om i dessa tider…) då kan jag äntligen flytta och få upp allting igen som nu ligger undanstuvat i vänta på flytt – då kanske livet så småningom återvända till något slags normalläge…

Så länge samlar jag ihop vad jag fått ihop till samlingen i år, denna gång halsband.

Först fyra halsband från 50-tal och tidigt 60-tal i sk termoplast. Nästan alltid fanns dessa att köpa tillsammans med matchande örhängen och armband men med tiden har de blivit delade på, gått sönder etc så nu för tiden är det rätt svårt att hitta hela set. Däremot händer det att man med tiden hittar de olika delarna.

Två frukt – och bärhalsband, 50/60-tal. Dessa var väldigt inne när det begav sig, inte alltid helt lätta att bära tänker jag…

Tre halsband som är lite svåra att datera. Det första gula har jag sett tidigare i bakelit men denna är i någon annan typ av plast, är den ändå från tiden dvs 30-tal eller är den senare? Lutar åt att det är något sdnare. Det svarta i mitten skulle lika gärna vara modernt men när jag tittar och känner på plast och metall tror jag ändå att det är i celluloid och från art deco-tid, dvs 20/30-tal. Den tredje har jag ännu inte blivit klok på…

Så till sist ett gäng ganska vanliga halsband från 50/60-tal….

Samlat vår/sommar höst – broscher

Livet har ju varit lite motigt så det har inte blivit så mycket skrivet men försöker sakta ta mig tillbaka till sånt som är roligt. Lite broscher har jag ändå hittat…

Broscher i celluloid förutom den märkt bruna sorgebroschen. Allt från perioden tidigt 1900-tal till 20/30-tal. Jag är fortfarande fascinerad av att smycken i plast är i så fint skick och är fullt bärbara idag – de har trots allt runt 100 år på nacken!

Lite art deco, dvs 20/30-tal. Broschen med målade blommor är bakelit på en metallbaksida, ankaret och den gröna är i galalith. I galalith är också den röda clips-broschen, eller dressclip om du nu föredrar det.

Lite blommor och djur från perioden 30/40-tal. Tre är broscher i lucite skurna och målade från undersidan för att få fram en 3D-effekt, resten i celluloid förutom den runda med fjärilar som är i bakelit.

Så till sist några ”udda”… Broschen med sjöhästen är från franska JHP (Jean Hippocampe Painleve) Paris, de dyker upp ibland men är relativt ovanliga. Såldes från 1936 och ett antal år framåt. Den svarta är en hatt-brosch (eng hat-flash) i celluloid som gjordes specifikt för att smycka hatten med under 20- och 30-talet. De följande två är i celluloid men behöver gräva lite mer kring dem. Killen tror jag är från 40-talet och solfjädern från 20-talet. Till slut en ”tavla” I celluloid på metall som jag också tror är relativt tidig men även den kräver lite mer grävande.

Bärnsten eller plast, testar ett nytt knep

Jag älskar alla former av tv-program om antikviteter och en serie jag alltid följer är från BBC och heter Antiques Road Trip och kan bla ses på 8:an. Jag tycker det ofta är väldigt svårt att skilja på bärnsten och plast men i ett av programmen lärde jag mig ett knep som jag nu ska testa på några smycken.

Bärnsten har tydligen naturlig statisk elektricitet, du tar tex en pappersnäsduk och river av små bitar, gnuggar smycket mot dina kläder/byxorna på något lättåtkomligt ställe och sen provar du om den lilla biten från din pappersnäsduk fastnar – gör den det så är det med största sannolikhet bärnsten. Fördelen med detta lilla knep är att du kan testa i butik eller på en loppis, bara du har några pappersnäsdukar i fickan.

En annan sak att tänka på är att om det är infattat i silver (eller guld gör den delen) så är det med största sannolikhet bärnsten, väldigt sällsynt att plast sitter på/i någon form av ädel metall.

Nu ska jag i alla fall försöka testa detta i praktiken, har några smycken jag är väldigt osäker på, tror de alla är i bärnsten men har hittills inte hittat något enkelt sätt att kolla.

Den ensamma manschettknappar är jag rätt säker på är bärnsten så jag börjar med den. Gnuggar på byxbenet en liten stund och så håller jag den mot en av de små lapparna och vips så sitter den på.

Sedan har jag en brosch och ett set med brosch och örhängen som jag misstänker kan vara bärnsten. Samma manöver här;

För säkerhets skull plockar jag fram en brosch av någon ”vanlig” plast och testar men hur mycket jag än gnuggar fastnar det inte någon lapp.

Som allt sånt här är det säkert inte idiotsäkert, misstänker att om plasten är tex lackad kanske själva lacken är statisk men det är bara en gissning från min sida. Men det är i alla fall ett hyfsat säkert och enkelt sätt att testa.

Har nog hittat en lösning

Tror jag hittat en vettig lösning, som jag inte blir utfattig av, på hur jag ska packa ner min samling när jag ska flytta. Har hittat två bra mindre kartonger, en lite större för det som inte tillhör det allra sköraste och en mindre för det som är skört och behöver lite extra skydd. Och sen packa ner dem i mindre flyttkartonger (eller vanliga, har inte testat än).

Men det blir MÅNGA kartonger så det gäller att märka dem ordentligt annars får jag aldrig ordning på samlingen igen. Eftersom det har gått lite sådär (!) med katalogiseringen så är planen att katalogisera dem när jag plockar upp dem igen. Blir dock lite automatisk genomgång när jag packar upptäckte jag när jag började så smått. Har börjat i slutet, börjat med halsband från 50/60-talet som inte gåtts igenom ordentligt sedan jag köpte skåpet för ett antal år sedan. Innebär att jag ”fyndar” ett och annat från mina tidiga samlardagar när jag kunde mindre och kan passa på att sortera ut redan nu. Plockar också undan en del som behöver undersökas, de får nog några egna lådor på slutet. Har mycket tid på mig eftersom jag varken sålt huset än eller hittat drömlägenheten än så jag kanske till och med kommer att hinna undersöka en del av det jag lägger åt sidan. Men jag tänker att när flytten väl närmar sig behöver jag nog fokusera på en del annat så jag tänker packa lite då och då så samlingen, åtminstone nästan, är nerpackad innan det blir skarpt läge.