Vintagesmycken

Äntligen lite arbete i verkstan

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Nu, äntligen, har allt kommit på plats efter omgörning av hemmet och hobbyrummet så nu kan det bli lite arbete i verkstan igen.

20190308_103654

Idag ägnar jag mig åt lagning. Fördelen med omflyttning är att man faktiskt tittar på det man har och jag insåg att jag hade VÄLDIGT mycket i, inte bara en men flera, ”laga-lådor”. Så jag måste ta det lite mellan skapa-varven, inte bara skapa nytt.

I ”laga-lådorna” ligger både äldre plastsmycken och andra äldre smycken som alla är i behov av omvårdnad, en del enkla, en del betydligt knepigare. Ibland saknas någon/några stenar, ibland är det sönder. Eftersom jag bara så att säga lagar för hand (och tex inte löder) så får jag ibland ha rätt mycket fantasi och dessutom inse att jag inte klarar att laga allting, att vissa smycken faktiskt är bortom lagning… Då blir de nya smycken eller, hemska tanke, hamnar de till slut i soporna om det inte finns någonting mer att göra med dem.

20190308_102548

 

Favorit i repris, vanligaste plastmaterialen i äldre smycken

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Som vanligt försöker jag slå en lans för att det tidigt fanns smycken i plast och att – inte minst viktigt – äldre plast är INTE samma sak som bakelit…

Den tidigaste plasten, som liknar det vi idag tycker är plast, är celluloid som utvecklades i slutet på 1800-talet. I första hand letade man efter ett material som kunde ersätta framför allt elfenben men även material som sköldpaddsskal. Det var inte smycken i första hand man tänkte på utan tex biljardbollar.

Brosch 20-30-tal

Eftersom den första plasten gjordes för att ersätta dyra material som var svåra att få tag på så är det just så de första plastsmycken såg ut, dvs de såg ut som elfenben, sköldpaddsskal, korall, bärnsten och liknande. Och så såg det ut till 20-talet ungefär, då började det utvecklas plastsmycken i alla möjliga färger och utseende. Celluloid var ett vanligt material i smycken fram på 50-talet.

Armband 30/40-tal celluloid

Bakelit utvecklades från tidigt 1900-tal (med början 1907) och samma sak här, det var inte något smyckematerial från början utan utvecklades för helt andra användningsområden, det som de flesta känner till är väl telefoner och belysningsdetaljer av olika slag. Något större/vanligare smyckematerial blev inte bakeliten förrän på 30-talet. Bakelit hade sin storhetstid på 30-talet, ovanligt att hitta äldre men nästan lika ovanligt att hitta yngre.

Bakelit, 30/40-tal
Bakelit

Lucite utvecklades på 40-talet och tog på många sätt över från bakeliten. Det var ett material som både var billigare och enklare att arbeta med än bakelit. De smycken vi förknippar med 50-tal och tidigt 60-tal, ”pärlhalsband” i plast, de typiska halsbanden/armbanden på metall osv är ofta i lucite.

Lucite, 50/60-tal

På 50/60-talet formligen exploderade plastens utveckling och det kom mängder av olika plastmaterial så därefter är det knappast intressant vilket plastmaterial smycket är gjort av.

Naturligtvis finns det andra tidiga plastmaterial men få som fick sånt genomslag som celluloid, bakelit och lucite. Det kom en del andra ”bakelitliknande” material, i Sverige utvecklade Perstorp Isolit (som finns men är otroligt ovanligt i smycken), i mellaneuropa (Frankrike, Tyskland etc) var galalith är ganska vanligt material i smycken.

I sorgesmycken hittar man en del andra material men det har jag skrivit om förut men det kommer också ett nytt inlägg om det…

 

 

 

En av mina finaste

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Hittade detta helt underbara, och typiska, art deco-halsband i silver med röda plastdetaljer. Kvalar klart in bland mia allra finaste i samlingen. Ser nästan nytt ut men är med största sannolikhet från tiden, dvs 20/30-tal. Det gjordes en del smycken med art deco-stil på 80-talet men baksidan, plastens slitage (tittar man i lupp ser man slitaget) och hur plastdelarna är fästa pekar på den ”äkta” varan.

Det är stämplat silver och några markasiter, plasten är jag osäker på, inte bakelit, kan ev vara galalith men kräver lite mer tester/undersökningar. Hade önskat att jag kunde säga att detta var av Jakob Bengel men tyvärr tror jag inte det… Silverstämplarna säger i alla fall att det är importerat till Sverige, så av stilen och döma tror jag ändå ursprunget finns någonstans Tyskland/Österrike någonstans. Oavsett vilket – ett otroligt vackert halsband är det!

20190301_082732

20190301_082741

”Bygget” går framåt

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Nu börjar det likna något – mitt hobbyrum är klart! Allt är inte sorterat och lagt där det ska vara men själva rummet är klart och jag är riktigt, riktigt nöjd!

Jag funderade på hur jag skulle få till bra arbetsytor där jag, förutom min verkstad, också får plats med att ha symaskinen framme och lösningen blev tre bordsskivor utan ben från Ikea. Arkivskåpen hade jag sedan tidigare, min samling har varit i dem innan jag köpte det gigantiska skåpet, och de fick agera ”ben”. På kortväggen är skrivbordet underlaget för skivan. Superenkelt och dessutom VÄLDIGT billigt.

 

Det enda jag skaffat, förutom bordsskivorna, är hyllorna, också dessa från Ikea (Kallax). Till hyllorna hittade jag perfekta förvaringshyllor/korgar, eller vad man nu vill kalla dem, på Clas Ohlson. Resten hade jag sedan tidigare undangömt nere i källaren.

 

Såå, för en billig peng och mycket arbete fick jag till mitt drömrum – känns otroligt lyxigt!

Suck, tänk om folk kunde lära sig…

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Jag har ondgjort mig över detta tidigare och jag gör det igen, vad är det som gör att alla tror att äldre plast alltid är bakelit?! Har du till exempel ett guldfärgat smycke gissar du ju inte på guld i första hand (om det inte finns stämplar så klart) utan du säljer ju det som guldfärgad metall. Varför kan man inte då sälja som plast? Eller åtminstone kalla det äldre plast eller bakelit-liknande material?

Bakelit, 30/40-tal
Celluloid 30/40-tal
Lucite, 50/60-tal

Här ovan är tre armband, alla gamla (30-50-tal) men i tre olika material. Det svarta är bakelit, det bruna celluloid och det gulorange är i lucite. Men, men… du hittar i princip likadana moderna armband och hur ska du se skillnad på bild?! Dessutom är värdena på dem VÄLDIGT olika.

Smycken i bakelit kan kosta löjliga pengar (det är bara att titta på priserna på eBay) så det är inte oviktigt – vet man inte vad det är för sorts plast kalla det då bara för plast! I mina ögon är det lika mycket ”lureri” att sälja ett smycke som bakelit, när det inte är det, som att sälja ett smycke som guld när det ”bara” är guldfärgad metall.

Modern kopia
Celluloid 30/40-tal

Här är två armband som vid en första anblick (och lite dåligt foto, som det ofta är på Tradera) ser mer eller mindre likadana ut men det vänstra är en modernare kopia och den högra är i celluloid från 30/40-tal. Värdet på de här två är också väldigt olika…

Det är så dubbelt, å ena sidan tycker man plast är bara skräp, å andra sidan kan man kalla det för material det inte är och försöka ta bra betalt, suck. Det är en sak när man själv har har chansen att ta på det och bilda sig en egen uppfattning utefter tyngd, känsla och lukt men när man ska köpa det via en bild behöver man ju hjälp.

Här är ytterligare en klassisk sammanblandning, dessa säljs väldigt ofta som plast och dessutom ofta som bakelit. De är moderna, industritillverkade och i bärnsten. Oftast gjorda i Ryssland eller i Baltikum. Jag tror att de gör någon slags ”massa” av bärnstenen som de sedan gjuter, det är det som ger en viss plastkänsla. Finns säkert liknande i plast men de är i så fall fortfarande moderna och INTE i bakelit.

Då har jag ändå inte tagit med det absolut svåraste, halsbanden… Det är i princip omöjligt att på bild skilja ett halsband med pärlor i bakelit och annan plast så kan inte den som säljer något om plastmaterial är det omöjligt att de ”vet” att det är bakelit.

Nu när jag ändå är igång och gnäller så är det också förvånansvärt många på Tradera som inte fotograferar baksidan eller lås på smycken man lägger ut, gäller inte bara privatpersoner utan även tex Sellpy och andra som säljer mer professionellt. Det är där all information finns som man kan ha glädje av när man ska köpa ett smycke, oavsett material. Det är på baksidan och via låset man många gånger kan skaffa sig en uppfattning om ålder, material och skick. Så en uppmaning till er som säljer smycken på nätet – glöm inte baksidan!

Finaste jag sett!

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Idag är det liten julafton igen när jag fått öppna den senaste leveransen från England. Och i den lådan fanns ovanstående helt ljuvliga armband, från 30-tal och i celluloid. Armbandet ligger definitivt på 10 i topp över finaste smycken i samlingen.

Lite annat smått och gott kom också i lådan så klart. Ett skuret armband i galalith och ytterligare ett celluloid-armband från 30/40-tal. De är väldigt typiska för sin tid (30/40-tal), en tid när fortfarande mycket plastsmycken gjordes för att efterlikna dyrare material från naturen,  i detta fall elfenben och korall.

Några äldre broscher blev det också, alla i celluloid. De är från 20/30/40-tal. Särskilt elefanten med mycket patina tycker jag är otroligt charmig. Den nedre raden, förutom blomsterkorgen, består av handskurna broscher. De flesta är trots allt gjutna så hitta skurna känns lite kul.

Två lucite-smycken smög sig också med… dels en skuren (från baksidan) från 40-talet, dels en svartvitgrå som med största sannolikhet är 60-tal.

Svårare och svårare

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Det har definitivt blivit svårare och svårare att hitta bra, äldre plastsmycken. Det har blivit svårare att hitta äldre plastsmycken över huvud taget, vet inte riktigt vad det beror på – jag ensam har ju knappast lyckats ”tömma” Sverige på äldre plastsmycken även om samlingen är stor!

En del tror jag kan handla om vurmen för retro/vintage inom kläder och inredning, då vill man även ha tidstypiska smycken. Och många av de smycken jag samlar passar in perfekt. Alltså, vi är fler som vill ha tag på dessa smycken så istället för att skänkas eller hamna på loppisar lägger yngre beslag på mammas/mormors/farmors smycken.

Men det kan ju knappast vara hela sanningen? Har handlare fått upp ögonen för att det går att sälja så de köper upp? Eller är det så illa att generationerna som bar dessa smycken börjar ”ta slut”?

Jag tycker i alla fall att det är märkligt, när jag började för sisådär en fem år sedan hade jag alltid med mig en hel hög hem efter en loppis-runda, nu får jag vara glad om jag hittar något över huvud taget. Visst, allt eftersom jag lärt mig mer har jag naturligtvis blivit mer finsmakare och mycket finns redan i samlingen men jag hittar väldigt lite, knappt ens något att rata.

Tur att jag har min engelska ”leverantör” Naomi, så länge det nu varar med Brexit och allt… Och så får jag väl helt enkelt lära mig leva med att det blir längre och längre mellan fynden och att fynden kanske inte är några fynd längre utan jag måste vara beredd att betala mer för de smycken jag hittar. Tur att jag varit så idog medan det gick att fynda!

Lite nytt från England och Tradera

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Min underbara ”leverantör” Naomi från England har frestat mig med lite nytt till samlingen. Inte billigast men bäst!

Ett målat hjärta i lucite från 40/50-talet någon gång, resten är i celluloid. Klart äldst är halsbandet, det är från 20-talet. Som den hundägare jag är så faller jag för det mesta med hundar, den är också rätt tidig, 30/40-tal och så smög det med ett julset också från 40/50-talet.

Lite annat från Tradera har det också blivit men det börjar bli svårare och svårare att hitta bra plastsmycken. Det knepiga är, till skillnad från min engelska kontakt, att det är så få som kan särskilt mycket om plast så det kan vara väldigt svårt att lista ut vad det är man köper. Dessutom tar många väldigt höga priser och då blir osäkerhetsfaktorn för stor. Det är ok att betala höga priser – om man vet att det faktiskt är värt det…

Två par rätt typiska örhängen 50/60-tal, en ursöt liten skidåkare som troligen är från 50-talet, fint och lite ovanligt gråmelerat halsband 50/60-tal och till sist det köp jag är allra, allra mest nöjd med – det urcoola armbandet från 60-talet.

 

 

Omsortering av samlingen

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Nu är samlingen snart omlokaliserad till det stora skåpet, det var den enkla delen…

Samlingen är numera omplockad efter ungefärlig ålder men eftersom jag gjort omfördelningen så att säga ”från höften” så är nästa steg att ta varje låda för sig, gå igenom allt i den lådan, åldersbestämma och så långt det går även bestämma material. Så att allt som ligger i respektive låda ligger på rätt plats. Och plocka bort det som inte är i plast eller för nytt, det gömmer sig en del av ben och horn, dessutom en hel del från 70/80-talet.  Samlingen känns trots allt lite mer självklar i ålder och inte enbart utefter vad det är.

Brosch 20-30-tal
Armring 20-tal celluloid
Brosch 20-tal celluloid

Planerar hela tiden en riktig katalogisering men det är trögt att komma dit. Ska försöka börja skissa ett upplägg för den där boken jag vill skriva men jag får se vad tiden och orken räcker till…

Armband 30-tal bakelit
Armband 30/40-tal celluloid
Armband 30-tal bakelit

Vore roligt att så småningom forska i tillverkare och formgivare men är troligen rätt svårt, jag gissar att väldigt mycket importerades redan från plastens barndom.

Undrar om denna vinter räcker till? Eller hur många vintrar som hinner gå?!

Julmarknaden över för den här gången

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Julmarknaden över, pust. Med mina fysiska förutsättningar är julmarknaden en enorm ansträngning, även om jag har mycket hjälp av vänner. En gång per år är fullt tillräckligt…

20181201_104257

I år stod jag tillsammans med Kristine Lorentszon som är skribent och författare. Vi hade var sitt bord men hjälpte varandra så gott vi kunde.

Försäljningen gick väl så där men det berodde mest på vädret, det var betydligt mindre besökare än det var förra året och det kan man ju knappast lasta någon för.

Det som alltid är roligt, oavsett mängd sålda smycken, är att få visa upp det man gör och få positiva kommentarer av vilt främmande människor. Det är värt otroligt mycket!

Insåg just att jag tyvärr missat att dokumentera mina senaste alster och nu är många av dem sålda, kul men samtidigt synd att jag glömde att fotografera. Tycker det är lite roligt att spara bilder på det jag gör.

Blir alltid lite så med slutspurten inför julmarknaden att det inte hinns/orkas med så mycket annat. Så när jag bara vilat mig i form igen, tar någon vecka, så får jag gå igenom och se vad det är som jag missat mer.

Har ett tufft år bakom mig så jag har skött bloggen lite dåligt, behöver ”städa”, har varit slarvig med att lägga upp hänvisningar, inte skrivit klart sidor osv, osv. Men det kommer väl nya tider hoppas jag.