Samlat i år – halsband

Året är snart slut och det har inte varit någon ordning, varken på samlingen eller mina egna smycken. Min handled är inte bra men blir ändå så smått bättre och får jag till slut huset sålt (en nåd att stilla bedja om i dessa tider…) då kan jag äntligen flytta och få upp allting igen som nu ligger undanstuvat i vänta på flytt – då kanske livet så småningom återvända till något slags normalläge…

Så länge samlar jag ihop vad jag fått ihop till samlingen i år, denna gång halsband.

Först fyra halsband från 50-tal och tidigt 60-tal i sk termoplast. Nästan alltid fanns dessa att köpa tillsammans med matchande örhängen och armband men med tiden har de blivit delade på, gått sönder etc så nu för tiden är det rätt svårt att hitta hela set. Däremot händer det att man med tiden hittar de olika delarna.

Två frukt – och bärhalsband, 50/60-tal. Dessa var väldigt inne när det begav sig, inte alltid helt lätta att bära tänker jag…

Tre halsband som är lite svåra att datera. Det första gula har jag sett tidigare i bakelit men denna är i någon annan typ av plast, är den ändå från tiden dvs 30-tal eller är den senare? Lutar åt att det är något sdnare. Det svarta i mitten skulle lika gärna vara modernt men när jag tittar och känner på plast och metall tror jag ändå att det är i celluloid och från art deco-tid, dvs 20/30-tal. Den tredje har jag ännu inte blivit klok på…

Så till sist ett gäng ganska vanliga halsband från 50/60-tal….

Veckans fynd

Blir mycket julförberedelser och annar just nu men några smycken har jag hittat de senaste veckorna, framför allt har jag gjort ett fynd framför alla andra;

20191221_134609.jpg

Hittade detta underbara halsband på Tradera, ibland lönar det sig att leta… Halsbandet är i celluloid och från 20/30-talet med typisk ”kedja” till. Med tanke på att celluloid från den här tiden är väldigt skört så är skicket helt otroligt – nästan som nytt! Däremot var det mer tur än skicklighet att det överlevde posthanteringen, visserligen var det skickat i en bubbelpåse men inget hårt runt om, suck. Ibland är det väldigt svårt att få folk att förstå att den här typen av smycken kräver ”silkesvantar”.

På Erikshjälpen hittade jag det vita halsbandet i termoplast som är från 50/60-talet. Broschen i celluloid från 40-talet och örhängen från 50/60-talet hittade jag på Tradera.

Jag har skrivit om det förut men det har blivit väldigt mycket svårare att hitta fina äldre plastsmycken, och de man hittar är dyra. Men är man idog så finns det fortfarande fynd att göra!

Lite nytt till samlingen

Efter att i nästan två veckor brottats med en elak flunsa så är jag på benen igen. Bestämt mig för att ligga lite lågt (igen…) med nyinköpen under tiden jag går igenom samlingen och samtidigt skriver om bloggen. Ligga lite lågt i så motto att bara investera i sådant som är väldigt speciellt eller på annat sätt kompletterar samlingen.

Dessutom behöver jag komma igång med mina egna smycken nu när det börjar bli mer höst (och julmarknaden kommer alltid snabbare än jag tror!). Sålde rätt mycket förra julmarknaden och resten av vintern ägnade jag mig åt att göra om hemmet och göra ett ordentligt hobbyrum så under den tiden var allting nerpackat – och sen kom sommaren. Så nu finns det för ovanlighetens skull inga mängder med redan gjorda smycken att ”plocka av”. Det enda jag fått ur mig hittills är en ny ring.

Men lite nytt till samlingen har det trots allt blivit;

Tre par svartvita örhängen från 60-talet, de två, som är likadana bara skiftade, har jag matchande halsband och paret med ”blixt” kunde jag bara inte motstå!

Fyra broscher, en fyrkantig spännande art deco-brosch som jag nog ska forska lite mer kring, en brosch i celluloid (30-tal) som egentligen är en ”hat flash” som var så billig att jag inte kunde låta bli. En sorgebrosch till den delen av samlingen och så ett hundhuvud i celluloid från 40-talet, hundar har jag alltid svårt att motstå, särskilt om det när ”skägghundar” eftersom jag är matte till en mycket älskad dvärgschnauzer.

Ett typiskt 50-talsarmband i termoplast (en typ av lucite kan man säga) från Coro. Och så till sist, ett sånt där armband som antingen kan vara mer eller mindre sprillans nytt eller väldigt gammalt… kräver med andra ord lite detektivarbete  –  och det gillar jag ju!