Mycket blommor blev det…

Sådär, nu har alla Blommor och Frukt kommit på plats. Känns riktigt roligt att sortera nu när jag kommit på hur. Dessutom hittar jag ett antal i kategorin tveksamma, antingen till material eller till ålder, dem sorterar jag för sig för att gå igenom senare.

Jag passar på att få så mycket sorterat som möjligt nu innan städhjälpen kommer i veckan. Jag ”inreder” lådorna med sammet och/eller filt också innan jag lägger dit mina smycken och det dammar en del när man klipper i den typen av tyger. Tygbitar från Erikshjälpen och Kupan och tunn dubbelhäftande tejp från Clas Ohlsons så går det galant.

Nu ska jag ge mig på ”kroppsdelar” som nästa kategori,  undrar vad jag ska kalla den kategorin? Kroppsdelar kan den ju knappast heta! Den består även kameer, ansikten, händer etc men det kanske får heta människor? Får nog fundera på det…

Ibland är det bara svårt att låta bli…

Köpte den här broschen från USA alldeles för dyrt, men jag kunde bara inte låta bli…

Broschen är nog inte väldigt gammal, tillräckligt för min samling tror jag nog iofs. Den är i celluloid och troligen från 50/60-talet.

Men i det här fallet är det inte bara det som är grejen, jag samlar plastsmycken, heter Helen och har en ”skägg-hund” (inte en skotte dock, som detta är, utan en schnauzer) – då gick det ju bara inte att motstå! Trots att den egentligen var dyrare än vad jag för det mesta brukar vara beredd att ge.

Undersöker en fin brosch

Ropade in den här fina broschen för några veckor sedan. Den är väldigt skör så min spontana idé var att detta är en äldre brosch, troligen i den äldre formen av celluloid. Den första celluloiden var mycket skör så det skulle absolut kunna vara det. Sedan är det pärlemor som är inlagt som mönster.

Hittade två liknande som sålts, en på Etsy som beskrevs som bakelit, och en på Ebay som stod att det var lucite, ingen av dem hade skrivit någon tidsperiod. Dessutom har alla tre plasttyperna gjorts i ”sköldpaddsskal” så där blev jag inte direkt hjälpt.

Problemet med min brosch är att den är så skör att det inte är helt enkelt att testa material, det bästa vore om man hittade någon mer på nätet eller i någon bok. Bläddrat igenom alla mina ”plastböcker” utan resultat, hittade ingenting liknande…

Konstaterar dessutom att min brosch nog är en mandolin och inte en gitarr eller ukulele.

Så då är det bara fram med ”detektivögonen” och se vad jag kan komma fram till;

1. Först tittar jag på nål/lås och konstaterar att det är ett C-lås och en äldre variant vid böjningen, med andra ord är den relativt tidig. Ser handgjort ut, talar också för att det är äldre.

2017-03-14 13.39.07

2. Skörheten i materialet talar också för de två tidigaste plasterna, celluloid eller bakelit. Lucite kom inte förrän i slutet på 30-talet och blev riktigt stor på 50-talet och sedan framåt. Har aldrig sett ett smycke i lucite som kan tappa skärvor eller få sprickor på det sätt som min brosch har fått (några få på baksidan).

2017-03-14 13.39.16

3. Celluloid är lättare än bakelit, visserligen är broschen väldigt liten men den är rätt lätt. Man ska se igenom det, ja det gör jag.

4. Äldre celluloid,  före 1930, ska lukta kamfer när man värmer det men det vågar jag mig inte på att göra med risk att broschen går sönder.

5. Slutligen testar jag för bakelit, för att utesluta det (eller kanske upptäcka att det är det) med simichrome. Men nej, ingen reaktion.

2017-03-14 13.39.46

Så efter alla dessa indicier bestämmer jag mig för att denna brosch är i äldre celluloid, gissningsvis från 20-talet.

Vilket fynd!

Hittade de här roliga ljusmanschetterna helt i plast igår när jag var ute på loppistur. Var egentligen på jakt efter ett par helt ”vanliga” ljusmanschetter i mörkblått (så gammalmodig är jag att jag gillar ljusmanschetter) och när jag letade i lådan med ljusmanschetter så hittade jag de här helt underbara!

Jag kunde bara inte låta bli att ta med mig dem hem, att de dessutom i stort sett inte kostade något alls gjorde ju inte saken sämre.

Börjar bli hyfsad på att bedöma ålder på plastsmycken men ljusmanschetter? Bollade frågan lite med Annette som är duktig ”loppare” och hennes bedömning var minst 60-tal, några av dem eventuellt äldre. Det blev gårdagens riktiga fynd!

Senaste tillskotten

Blivit lite nytt till samlingen  (undrar när jag ska få någon ordning på den…).

2017-02-22-09-15-00

Det här fina halsbandet har silverlås och det gjorde mig lite förvirrad. Spontant hade jag sagt ett halsband i lucite från 40/50-talet men de brukar aldrig ha silverlås… Så en teori skulle kunna vara bärnsten. Det är bundet med textiltråd så Coca-Cola-testet fungerar inte så det är ögon och näsa som får jobba lite. Men jag kan varken se eller lukta bärnsten (luktar kåda) så det är nog trots allt plast. Och eftersom jag inte kan känna någon direkt lukt är det ändå med största sannolikhet lucite.

Tyvärr har inte silverstämpling någon årsstämpel utan ”bara” 830, kattfot och S, så någon hjälp där får jag inte. Min teori är att det är äldre, snarare från 30/40-tal när plast fortfarande var lite dyrare material än vad det är idag så det var värt ett silverlås.

 

Detta fina ”dressclip” som du sätter i ringningen är i celluloid och från 20/30-tal. Det finns en utsmetad stämpel och jag tror att detta är gjort i Japan. Många i den här stilen är gjorda där och såldes till Europa, främst under mellankrigstiden, dvs 20/30-tal. De ska vara skurna och inte gjutna, med vetskap om Japans kultur på det här området stämmer säkert det – fina är de oavsett!

 

Lea Stein

Köpte en brosch av Annette, en av dem som hjälper mig att nosa upp roliga plastsmycken, som såg väldigt annorlunda ut. När jag köpte den var jag mest fundersam över åldern, väldigt svårt att säga hur gammal den är.

På en promenad med hunden fick jag helt plötsligt för mig att det skulle kunna vara en Lea Stein, en fransk smyckeartist som är känd för hennes annorlunda, mycket typiska, plastsmycken. Så fort jag kom hem googlade jag på Lea Stein och ”boyshead” och visst hittade jag en likadan fast i lite andra färger.

lea-stein-figural-dark-blue-gavroche-chauffeur-boy-brooch-pin-french-resin-paris-a553279a59ffa7b4d63f65a6d8337b0a

Lea Stein är en fransk smyckeartist som började arbeta i en, för henne, väldigt typisk plastblandning (en slags akryl) på 60-talet. Hennes broscher i plast gjordes under två perioder, dels mellan 1969 och 1981, dels från 1991 och framåt. De görs alltså fortfarande, Lea Stein är still going strong. Hon är väldigt okänd i Sverige men välkänd och samlas framför allt i Frankrike, England och USA. På E’bay ligger tex denna pojke ute för 85 dollar.

Själv hörde jag talas om Lea Stein via min förkärlek för BBC’s olika antikprogram, i detta fall tror jag att det var Bargain hunt.

2017-02-10-08-01-39

Min brosch har fel nål/lås, den ska vara en lite v-formad nål och är nästan alltid signerad. Men jag ser att det är rätt kladdigt av lim runt fästet så jag tror helt enkelt att nålen gått sönder och den blivit bytt.

Så broschen blev ett riktigt fynd! Däremot är jag fortfarande väldigt osäker på åldern, i stort sett alla hennes broscher är gjorda efter 1969 och då är den ju per definition för ”ny” för mig!

 

 

 

Barnsmycken från 50-talet

Den här veckan blev det barnsmycken i celluloid från 50-talet, möjligen början av 60-talet, för hela slanten. Ropade in ett parti med helt oanvända som legat nerpackade, troligen från en butik. Helt ljuvliga!

Fyra broscher med sagotema, har inte riktigt klurat ut vilka alla sagorna är bara. Snövit, prinsessan som kysste grodan men sen?

Lite maritimt…

Några fåglar/djur.

Och så till sist, förutom ett halsband också något som jag egentligen inte samlar på men som var så otroligt söta…

 

 

Ålder med hjälp av smyckedetaljer, del 3

Jag har försökt att sammanställa vad man ska titta på när det gäller lås och nålar på broscher och lås på armband och halsband. Länkar till dem ligger under Vintagesmycken.

Idag ger jag mig på örhängen, framför allt clips eftersom den tid jag främst ägnar mig åt, sent 1800-tal fram till 60-talet, var det främst clips och skruv som var det rådande.

Som med alla smyckedetaljer så är inte åren så exakta, ofta ganska flytande när det ena eller andra användes. Dessutom kan de vara utbytta så det gäller att inte bara stirra sig blind på baksidan- titta ordentligt på framsidan också.

Måste erkänna att jag trodde att hål i öronen var en företeelse som slog igenom på 1960/70-talet men har upptäckt att det fanns långt tillbaka i tiden. Har aldrig sett ett par örhängen med ”spjut” från långt bak i tiden men vad jag lyckats läsa mig till var själva spjutet mycket tjockare än dagens, dessutom skruvade man på bakdelen. Men måste ändå varit ovanligt. Fanns också ”fiskekroksvarianten”, dvs det vi idag kallar örhängeskrokar eller just fiskekrokar. Bland bijouterier från sekelskiftet och fram till 60-talet så hittar man naturligtvis örhängen för hål men skulle jag vilja påstå att det är skruvar och clips som är, nästan, det allenarådande.

2017-01-31-15-13-48

Skruv kom i slutet på 1800-talet och var vanligt fram till 40-talet, kan även hitta ett och annat örhänge med skruv fram på 50-talet.

Clipsen kom på 20-talet och används ju än idag. Själva funktionen har inte ändrat sig särskilt mycket men däremot kan man titta på utformningen.

 

Den här typen av utseende hittar man oftanpå örhängen från 20-30-talet, väldigt ofta i mässing/mässingsfärg. 

Sådär framåt 30- och 40-talet ser det väldigt ofta ut ungefär så här och kan vara i vilken metallfärg som helst…

2017-01-31-15-14-48

Frampå slutet av 40-talet och vidare  in under 50- och 60-talet hittar man ofta den här typen av clips.

Sedan finns mittemellan-varianten, clips med skruv (som jag just nu inte hittade annat än på bild). Den är ju till för att du ska kunna moderera trycket mot örat och göra bärande av clips mer behaglig. Den användes under 50- och 60-talet.

20170131_155439

Sedan finns det så klart mängder av varianter på temat… Ska försöka fylla på allt eftersom jag hittar olika varianter som jag är hyfsat säker på vilken tid de kommer ifrån…

 

 

From overthere…

Kunde inte riktigt hålla mig så jag ropade in några smycken från Ebay, utbudet är betydligt större än vad jag hittar i Sverige – men också betydligt dyrare.

I USA är det dyrast och där finns också sedan länge en stor skara samlare och det märks, både på utbud och priser. I England finns det också ett hyfsat utbud, inte lika dyrt men framför allt blir inte frakten därifrån lika dyr.

Tre halsband som jag tror är 50/60-tal men kräver en del efterforskning.Möjligtvis är det orange halsbandet äldre. Material är troligen celluloid, både färger och utformning tyder på det, men även det kräver lite mer efterforskningar.

2017-01-24-11-23-24

Ett riktigt gammalt set, armband och brosch, i svart celluloid.  Jag tror (och det trodde säljaren också) att det här är från 20-talet – riktigt, riktigt fint. Armbandet behöver träs om men jag ska ju inte använda det så jag får väl fundera hur jag ska göra.

Senaste till samlingarna

Fyllt på samlingen lite, nya fynd kan jag knappt kalla dem eftersom en del av dem var rätt dyra… Tyvärr, för min plånbok, har jag börjat falla för lite smycken på Ebay- och de är inte precis billiga!

Först en brosch som ev skulle kunna vara i bakelit, har inte testat den ännu men jag har förhoppningar!

Ett gäng helt ljuvliga celluloid-broscher som sträcker sig från 20-talet fram till 60-talet.

Några halsband, de två högra är definitivt celluloid troligtvis från 30/40-talet men de två vänstra kräver lite mer ordentligt titt. Det övre är troligen lucite, celluloid är aldrig riktigt vitt, och det undre är troligen celluloid men skulle också kunna vara någon form av nöt eller möjligtvis ben.

Till sist ett gäng örhängen som alla mer eller mindre kräver lite funderande, de hängande röda är äldre än de andra, de pärlemorskimrande rosorna kan vara just pärlemor och inte plast…