Plastmassa

Lite typiska plastbroscher från olika tider

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Jag går och väntar på ljus så det går att fotografera lite vettigt men så länge får det bli ett smakprov av broscher från olika tider ur plastsmyckens historia. Det går egentligen inte att datera plastsmycken så exakt som fasta 10-tal utan jag brukar hålla mig till mer flytande gränser men här har jag i alla fall gjort ett tappert försök…

Om jag börjar bakifrån så börjar jag med sekelskiftet/tidigt 1900-tal och fram till ungefär 20-talet. Vid den här tiden är plastsmycken tillverkade nästan enbart i celluloid och skulle fortfarande likna elfenben och andra material som man gjort smycken i tidigare. Det jag inte tagit med här är alla svartbruna varianter, som ebonit, guttaperka och liknande som de flesta sorgesmycken är gjorda av men just här har jag valt bort dem eftersom de flesta av dessa material eg är naturmaterial av olika slag.

  • Brosch celluloid från sekelskiftet
  • Brosch celluloid 10/20-tal
  • Brosch celluloid 10/20-tal
  • Silhuett-brosch i celluloid, 20-tal

När 30-talet kom och art deco-stilen handlade det fortfarande mycket om celluloid men nu började man även göra smycken i bakelit, egentligen det enda årtionde när bakelit (och liknande material, i Frankrike och Tyskland var galalith vanligt, i Sverige hade vi bla isolit) var hyfsat vanliga i smycken. Det var mycket blommor (som under alla årtionden) men också mycket art deco-stil. Utsmyckning av nitar och stenar av olika slag.

  • Brosch celluloid art deco/30-tal
  • Brosch bakelit 30-tal
  • Brosch celluloid 30-tal
  • Brosch celluloid art deco/30-tal
  • Brosch bakelit 30-tal

Fram på 40-talet var fortfarande celluloid ett vanligt material i plastsmycken men lucite slog också igenom. Lucite är en slags föregångare till plexiglaset och var en stabil och lätthanterlig plast att göra smycken av. Mycket blommor och djur blir det, mycket fåglar och hundar i olika former. Nu kommer också en variant jag skrivit om förut, broscher i lucite vars mönster är skuret och målat från baksidan för att skapa en 3D-effekt.

  • Brosch celluloid 30-tal
  • Brosch celluloid 30/40-tal
  • Brosch lucite 40/50-tal
  • Brosch celluloid 40-tal

På 40- och 50-talet var också den här sorters broscher vanliga. De säljs ofta som plast men de är gjorda i en slags plastlera, en slags föregångare till cernitlera tänker jag. De är hemmagjorda och troligen var det någon kvällskurs man kunde gå eller något man kunde lära sig via någon veckotidning är min gissning.

När vi kommer fram till 50-talet börjar det bli ointressant att titta på själva plastmaterialet enligt mig. Visserligen görs det fortsatt smycken i celluloid och lucite men plast som material rent allmänt utvecklas väldigt mycket och det kommer mängder med olika material, och den utvecklingen fortsätter på 60- och 70-talet. På sena 40-talet och 50-talet det bla att ”vanliga” människor har möjlighet att börja resa och souvenir-broscher av olika slag i plast är vanliga. Fortsatt mycket blommor och djur men det kommer också en hel del ”non-figurativa” broscher under 50-talet. Lucite-broscher som är skurna bakifrån lever kvar från 40-talet men börjar på 50-talet oftare dölja baksidan. Djuren börjar ha ”päls” och ibland rörliga ögon.

  • Souvenir-brosch celluloid 50-tal
  • Brosch lucite 50-tal
  • Brosch celluloid och metall 50-tal
  • Brosch celluloid med ”päls” 50-tal
  • Brosch 50-tal

60-talet, som på många sätt är min egen favorittid, jag älskar hela modet på 60-talet och det var också där någonstans som min kärlek för kitschiga plastsmycken startade. Redan på 50-talet kommer mycket som jag tror många förknippar med äldre plastsmycken men som på 60-talet blir väldigt vanliga, de mjuka plastblommorna. På 60-talet blir också, precis som modet, smycken grafiska, som tex den svartvita broschen som är klassiskt op-mode. ”Huvuden” är vanliga, både på 50- och 60-talet i samma stil som väggutsmyckningar och olika exotiska skönheter i porslin och gips.

  • Brosch mjuk celluloid 50/60/70-tal
  • Brosch 60-tal
  • Brosch celluloid 50/60-tal
  • Brosch op-mode 60-tal

Jag avslutar med lite 70-tal. Min samling sträcker sig egentligen ”bara” fram tom 60-talet, men dels har jag fortfarande en hel del icke utrensat från 70-talet, dels är det ibland svårt med gränsdragningen.

På 70-talet kommer rätt mycket av det som gett plastsmycken lite dåligt rykte, riktig massproduktion av dålig kvalitet. Mycket blommor, frukter och djur är det vid denna tid, jag tänker flower powers påverkan rätt långt in på årtiondet. På 70-talet var också mycket hemförsäljning, blomman med ram kommer från amerikanska Avon och såldes tillsammans med deras make up. Blomman är 70-talets variant på 30/40-talets celluloidblommor men är snarare gjord i en slags ”plastlera” än i traditionell plast. Fjärilen är omärkt men med största sannolikhet från danska Buch & Deichmann som gjorde smycken i plast under 70-talet för att sedan helt ägna sig år hårspännen, kammar och annan utsmyckning till håret. Äpplet påstås emellanåt ska vara Lea Stein, det är det inte, det som det däremot är att det är väldigt vanligt, dyker upp i massor av färger och varianter. Skulle jag våga mig på en gissning på ursprung så skulle det bli Hong Kong som fullständigt översköljde oss med plast vid den här tiden.

  • Brosch Avon 70-tal
  • Brosch ”plastlera” 70-tal
  • Brosch trol Buch &Deichmann 70-tal
  • Brosch 70-tal
  • Brosch 70-tal

Svåra material

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Har så smått börjat sortera i lådan/lådorna med osäkra och svåra material. Det finns ett antal knepiga material som jag fortfarande har svårt att skilja ordentligt på. Dels är jag urdålig på olika stenar, det kan säkert passera mig något ”äkta” utan att jag förstår det, dels är det svårt att skilja mellan glaspärlor och ev pärlor i sten, tex svart glas och stenkol/jet.

Sedan är det ju det som liknar ”mina” material, dvs plast och tex bärnsten, korall, ben, horn och liknande material som kan vara väldigt plastlika.

20190410_143836

Det enklaste knepet först, plast är kroppstempererat och glas/sten är kallt. Det kan man alltid använda när man är på loppis eller liknande ställen och är osäker. Det man måste tänka på är bara att om loppisen är utomhus och det är småkallt så är naturligtvis även plasten kall direkt när du tar den så helt självklart är det inte att man direkt kan säga vilket. Sen är det fler material som inte är kalla, bärnsten och korall tex. Ben kan däremot upplevas rätt kallt. Halsbandet här ovan är en typisk missbedömning på bild, ser ju på alla sätt ut som plast men så fort jag fick det i min hand insåg jag att det var glaspärlor. Nu har jag lärt mig att fråga ordentligt innan jag köper men det blir ändå fel ibland…

Tyngd kan ge en fingervisning men tex äldre bakelithalsband kan vara nästan lika tungt som ett halsband i glaspärlor. Korall, bärnsten, ben och horn är relativt lätta material, lika lätta som plast.

Nu har jag ju lärt mig allt eftersom och jag upptäcker att en del jag köpte på nätet i början vet jag nu vad det är eller att det i alla fall inte är plast. De två röda halsbanden ovan minns jag att jag inte förstod vad det var när jag köpte dem, nu ser jag genast att båda halsbanden är gjorda av målade mindre snäckor. Superfina men inget för mig.

Två material jag inte nämnt är pärlemor och trä. Den vänstra broschen visade sig vara i plast (”varm” att ta på) och inte pärlemor som det faktiskt ser ut som. Pärlemor tillhör sten-varianten och är kall att ta på. På bild är det helt omöjligt att avgöra. Ett annat material som kan vara otroligt knepigt är trä. Jag är fortfarande väldigt osäker på brosch och örhängen med metallinläggning (silver? tenn?) till höger men jag tror att de är i något slags trä och inte i plast men, som sagt, domen har inte riktigt fallit än…

Detta armband med skarabeer tror jag såldes till mig som plast men jag ser direkt nu (och känner) att detta är ben. Men plast och ben kan vara otroligt svårt att skilja åt, särskilt på bild men även i självaste verkligheten. Värme/kyla är en parameter, utseende en annan. Ben har ofta lite ojämnheter med lite bruna ”streck” men skuret, polerat ben och äldre celluloid kan vara nästan omöjligt att skilja på.

20190410_143918

Till sist ett material som jag i början trodde var plast men som jag senare lärt mig är en slags massa, en typ av föregångare till cernitlera. En del kallar detta ”tuggat franskbröd”, vet inte om man kanske kunde göra egen massa av franskbröd? I alla fall är inte detta vad som räknas till traditionell plast. De är äldre, kommer från 40/50-talet. Det är som med halsbanden, fina men inget för mig.