Lite nytt till samlingen

En ny laddning har anlänt från England, alltid lika roligt att dyka ner i lådan!

Blev ovanligt mycket bakelit den här gången. 

Tre broscher, alla 30-tal. Särskilt den nedre till höger är en typisk art deco, i ”Jacob Bengel-stil”.

FB_IMG_1565803189167

Ett vackert, klassiskt bakelit-halsband med små genomskinliga pärlor emellan. Också detta väldigt mycket 30-tal.

Så några med renoveringsbehov. Den vänstra fina art deco-broschen saknar en del stenar, hyfsat enkelt att åtgärda med stenar från ”skroten”. De tre armbanden är lite knepigare. Det saknas några ”pluppar”, kan bli knepigt att hitta sådan utan frågan är om jag inte måste hitta på något annat. Det gula är lite slitigt men förutom en rengöring går det väl knappast att göra något. Det mörkt bruna är enklast, det behöver ”bara” en rejäl rengöring och upputsning.

Lite celluloid;

En brosch och ett par örhängen i samma stil, 30-tal.

Två charmiga halsband, på det blå behövs metallen putsas/rengöras och det bruna har en konstig förlängning i metall som jag ska ta bort. Örhängen och brosch är rätt typiska för sitt material och sin tid. Alla 30/40-tal.

Så till sist, renoveringsbehov. Örhängen saknar några stenar och broschen behöver en riktigt rejäl rengöring.

Värme och datorstrul…

Efter några veckor med datorstrul och dessutom mycket sol och värme har det inte blivit bloggat på länge, nu hoppas jag att i alla fall datorstrulet lugnar ner sig, fint väder får det gärna fortsätta att vara men nej, nu blåser det KALLT.

Min engelska kontakt säljer allt hon har i gömmorna nu innan hon ska ha en bebis så det blir mycket därifrån just nu… Just hämtat den senaste laddningen, julafton som vanligt.

Lite tema djur, allt i celluloid utom den genomskinliga hunden med utstående öra, den är i lucite. Roligast, tycker jag, är ”fågelburs-örhängen”. Mest 30-40-tal.

Två riktigt, riktigt fina set, även dessa 30/40-tal. Rosorna är ett långt halsband med matchande örhängen i celluloid. Det andra, i gul bakelit och krom, är klassisk art deco.

Så lite mer art deco, bakelit och celluloid. Den större är en modell på brosch jag är lite extra förtjust i, bakelit med ”utsmyckning”. Armbandet i celluloid har en rätt ovanlig design, aldrig sett liknande.

Det är nog tur för min plånbok att Naomi nedkommer med bebis snart!

”Reversed carved”

En typ av smycken som då och då dyker upp (men ganska sällan i Sverige) är de som på engelska kallas ”reversed carved”, alltså utskurna från baksidan och sedan målade vilket ger en slags 3D-effekt som är väldigt fin.

När det gäller plast är de gjorda i lucite och daterar sig främst från 40-talet och en liten bit in på 50-talet. De äldsta är oftast inte täckta på baksidan utan man kan se hur de är gjorda, senare döljer man ofta på ett eller annat sätt och de är oftast inte lika djupt skurna. De kan vara målade i en enda färg eller vara riktigt färggranna med tex blommor i olika kulörer.

Här en brosch som talar emot ovan, den är äldre men har en täckt baksida… Troligen fransk, både låset (trombonlås) och baksida ger mig franska vibbar.

På det här armbandet ser man baksidan tydligast, hur det är utskuret och sedan målat.

Här en enfärgad variant, djupt skuren men allt är ”dolt” genom hur man satt dit låsen på så jag tror ändå att detta är in på 50-talet.

Denna är definitivt 50-tal, dels ser man att den inte är alls lika djupt skuren men också nål och hur nålen är ditsatt.

Har också stött på en och annan i glas som är gjord med samma teknik, de jag har sett i glas har dock alltid, till skillnad från plasten, varit täckta på baksidan. Vet inte om det har med glaset att göra att de måste täcka baksidan men dessa verkar vara minst lika gamla som de i plast, kanske tom något äldre. Jag har en här just nu och tittar man på metall-ramen och den typiska c-kroken så skulle jag gissa på 30/40-tal. Svårt att fånga 3D-effekten på bild på den här btoschen, lättare med plast som är tjockare och ofta utan ram ( se ovan).

Jag ser dessa relativt ofta i England och Frankrike (via FB) så de var nog betydligt vanligare där än här, även om de dyker upp här också någon enstaka gång.

Här lagas det…

Tack vare omflyttning och upptäckten av hur mycket det låg i ”att laga-lådorna” har jag äntligen fått tummen ur och laga. Ännu så länge betar jag av smycken som saknar en eller flera stenar, behöver nytt lås och liknande, alltså sådana dom är hyfsat lättlagade om man har de rätta grejerna och massor med skrot att plocka från.

20190321_094508

Ibland är det enkelt, jag hittar en lämplig sten och lyckas få dit den utan större missöden – och det syns inte ens att den är lagad. Ibland får en del smycken ligga i väntan på att ”rätt” del ska dyka upp och ibland får man helt enkelt ha lite fantasi.

20190321_094512

Ovanstående örhängen är ett typexempel på när man får tänka om lite, jag insåg rätt snabbt att chansen att hitta flera likadana små gröna stenar inte var så himla stor och jag tyckte att de var så snygga så det var synd att inte göra något med dem. Så vad då göra? Kom på att jag kunde flytta om de gröna stenarna så att det fattades på samma ställe på båda och ersätta dem med något annat men vad? Provade mig fram men landade i att ersätta dem med pärlor, det blev mest neutralt och ser inte konstigt ut, tycker i alla fall inte jag!

 

Har dessutom en proppfull låda med plastsmycken som behöver lagas men de har jag inte kommit till än.

Ursäkta bildkvaliteten men det är ju så mörkt hela tiden…

Och så lite nytt…

Som vanligt så ”levererar” min engelska vän Naomi mycket fint, det är av henne jag köper de flesta av de riktigt gamla smycken jag har i samlingen. Men jag tänker att jag får glädja mig så länge det varar, vem vet hur det blir med Brexit. Igår röstade de ner förslaget till avtal – igen – och risken finns att det blir utträde utan avtal och då vet man ju ingenting om hur det blir. Ett tag gick det även att handla från USA men det är sådana avgifter/skatter nu plus att de höjt portot/frakten något enormt så det blir alldeles för dyrt.

Här lite celluloid-smycken, alla från 20-30-talet även om man inte kan tro det! Siloutte-broschen är jag lite osäker på om metall-ramen är original men det spelar egentligen inte så stor roll, den är fin som den är.

Och som jag skrivit om förut, det blir svårare och svårare att hitta fina/bra plastsmycken här hemma, vad det nu beror på. Men eftersom samlingen numera är rätt gigantisk kanske jag inte ska klaga, det är kanske lika bra!

Här är lite blandade material, övre raden är en lucite-uggla med blommor på ”magen”, en kame i celluloid på en lucite-platta, båda 40-tal. Nedre raden med början från vänster, en brosch i bakelit med metallutsmyckning, ett halsband med bakelit med en kedja av celluloid (är nog förlängd och/eller lagad eftersom det har kommit dit några små glaspärlor), en av mina älskade hundbroscher, troligen celluloid, och till sist en liten fågel som jag varken vet ålder eller material på – den köpte jag bara för att den var söt!

Lite nya fynd…

Även om jag varit rätt upptagen av ommöblering i hemmet så har det ändå blivit lite nytt (som tur är har jag människor som håller koll åt mig!). Har ägnat dagen åt att fotografera ikapp lite.

 

Ett riktigt fynd var detta underbara armband (det högra). Såldes som afrikanskt och troligen ben men jag misstänkte att det var celluloid och mycket äldre, 20/30-tal, eftersom det påminde väldigt mycket om ett annat armband jag redan har (det vänstra). Ropade in det till det facila priset av 24 kr plus porto, det jag hade sedan tidigare betalade jag knappt 150 kr för! Och när det kom hade jag rätt, så himla nöjd.

20190220_101933

Ett annat ”fynd” är samlingen ovan. Fynd inom situationstecken eftersom de inte var speciellt billiga, däremot har jag aldrig sett just den här varianten av siloutte-smycken. Tyvärr är ett par av dem skadade, ramarna har blivit av med lite delar. Jag är rätt säker på att, i alla fall de med ljus ram, är i celluloid och har hyfsad ålder. Men dessa kräver lite extra djupdykning eftersom jag aldrig sett såna här förut.

 

Några sorgesmycken blev det också, är egentligen en sidosamling eftersom de här gjordes i alla möjliga material. Men jag håller mig till de material som antingen är tidig plast eller de material som var en del av de som var en del av plastens barndom.

 

Och så den vanliga blandningen av lite allt möjligt, från 20-tal till 60-tal och i lite olika plastmaterial…

Nej, julen är inte slut…

Idag har jag liten julafton, just hämtat ut ett parti blandade örhängen från ett äldre lager som jag ropat in på auktion. Det mesta i plast och det mesta 50/60-tal.

Problemet med den här typen av partier, som oftast stått på en vind eller ett garage, är att de kan vara i blandat skick och rätt smutsigt. Ropar man in på distans och inte kan se det mer än auktionsfirmans bilder så är det tyvärr sånt man får ta…

I partiet hittade jag bland annat de här urcoola i mjuk lätt plast, så typiska för 50/60-talet.

Mer mjuk plast, kanske något mer lättburna än de ovan (?!) men också väldigt typiska för sin tid.

Ett gäng vita, både mjuka men också lite hårdare. Den här typen av örhängen finns i hur många varianter som helst, jag tittar och tänker att de där har jag nog redan men sedan när jag tar fram dem och kollar är det alltid något som skiljer.

20190116_132510

De här tycker jag också var roliga, har aldrig sett den här varianten innan. Det är bland annat det som är så roligt med plastsmycken – jag hittar hela tiden smycken jag aldrig sett innan!

Lite nytt från England och Tradera

Min underbara ”leverantör” Naomi från England har frestat mig med lite nytt till samlingen. Inte billigast men bäst!

Ett målat hjärta i lucite från 40/50-talet någon gång, resten är i celluloid. Klart äldst är halsbandet, det är från 20-talet. Som den hundägare jag är så faller jag för det mesta med hundar, den är också rätt tidig, 30/40-tal och så smög det med ett julset också från 40/50-talet.

Lite annat från Tradera har det också blivit men det börjar bli svårare och svårare att hitta bra plastsmycken. Det knepiga är, till skillnad från min engelska kontakt, att det är så få som kan särskilt mycket om plast så det kan vara väldigt svårt att lista ut vad det är man köper. Dessutom tar många väldigt höga priser och då blir osäkerhetsfaktorn för stor. Det är ok att betala höga priser – om man vet att det faktiskt är värt det…

Två par rätt typiska örhängen 50/60-tal, en ursöt liten skidåkare som troligen är från 50-talet, fint och lite ovanligt gråmelerat halsband 50/60-tal och till sist det köp jag är allra, allra mest nöjd med – det urcoola armbandet från 60-talet.

 

 

Omsortering av samlingen

Nu är samlingen snart omlokaliserad till det stora skåpet, det var den enkla delen…

Samlingen är numera omplockad efter ungefärlig ålder men eftersom jag gjort omfördelningen så att säga ”från höften” så är nästa steg att ta varje låda för sig, gå igenom allt i den lådan, åldersbestämma och så långt det går även bestämma material. Så att allt som ligger i respektive låda ligger på rätt plats. Och plocka bort det som inte är i plast eller för nytt, det gömmer sig en del av ben och horn, dessutom en hel del från 70/80-talet.  Samlingen känns trots allt lite mer självklar i ålder och inte enbart utefter vad det är.

Planerar hela tiden en riktig katalogisering men det är trögt att komma dit. Ska försöka börja skissa ett upplägg för den där boken jag vill skriva men jag får se vad tiden och orken räcker till…

Vore roligt att så småningom forska i tillverkare och formgivare men är troligen rätt svårt, jag gissar att väldigt mycket importerades redan från plastens barndom.

Undrar om denna vinter räcker till? Eller hur många vintrar som hinner gå?!

Suck, vilken röra…

Mitt uppe i omsorteringen av samlingen innebär att jag just nu varken vet vad jag har eller var jag har det, suck…

Försöker hålla nere nyinköpen men lite smyger ju alltid med. Nu har det mest blivit lite örhängen och några broscher.

Två par lite roliga örhängen, mest största sannolikhet 60-tal. Vid ett snabbt ögonkast ser de ut som de är i metall men nej, de är helt i plast!

20181214_124432

De här är en aning äldre, rör sig nog i gränslandet mellan 40- och 50-tal. De är lite luriga, har gjorts en del kopior senare, men jag tror att de här har åldern inne. De är gjorda i celluloid.

Och så de här coola ”60-talarna”, stort och plastigt ska det vara! Kan riktigt se swingin London framför mig, kortkorta Mary Quant-klänningar och vita lackstövlar.

De här två skönheterna blev jag kär i. Den charmiga lilla vovven är riktigt gammal, troligen i celluloid från 30/40-talet. Den fina apan med ”päls” föddes mest största sannolikhet på 50-talet, var en period på 50- och tidigt 60-tal när dessa djur-broscher med ludd på var på modet.

20181214_154853

Så till sist den här skönheten som jag inte studerat närmare än, vid en första anblick skulle jag gissa 50-tal. Just den här typen av metallbaser fanns då. Men den kräver lite mer studerande – som får bli när broschen kommit på plats där jag tror den ska vara.