… och allt som är brunt och lite äldre är inte bakelit. Så fort något är lite äldre, smycken men också mindre prylar, och är brunt eller brunsvart så tror de flesta att det är bakelit. Beror nog på en mix av okunskap och att bakelit känner alla till och då blir det oftast lite dyrare.

Idag stötte jag på fenomenet igen när jag slösurfade på Tradera och kom på att jag skulle plocka fram de tidiga smycken, oftast typen av sorgesmycke, som är av andra material.

Först lite kort bakgrund, många av dessa smycken är tidigare än bakelit. Bakelit togs det patent på 1907 men det tog några år, egentligen till 20/30-tal, innan det slog igenom ordentligt som smyckematerial. Många sorgesmycken eller den stilen av smycken är från sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal. Nålens längd och utseende ger oftast en indikation, nålen är lika lång eller längre än broschen och ”låser” i en c-formad krok. För att göra allting svårare, varför göra det för lätt, så görs det dock sorgesmycken i bakelit och man hittar också sådana från bakelitens barndom, dvs från tidigt 1900-tal. Så inget är självklart och enkelt i äldre smyckens värld!

Det finns det ytterligare en feluppfattning om bakelit som brun och brunsvart (beror det på telefoner och bestick tro?). Bakelit kan ha regnbågens alla färger, dessutom med detaljer i, alltså tex likna bärnsten. När det gäller smycken i bakelit skulle jag säga att svart och brun nästan är de minst förekommande färgerna, i alla fall inte alls dominerande när man kommer till den stora ”massan” (är egentligen inte så stor, andra plastmaterial dominerar) av bakelitsmycken från 30-talet.

För att visa hur otroligt svårt det kan vara så är här tre sorgesmycken men bara ett av dem är i bakelit, den högra i övre raden. De andra två är i tidiga material som ebonit, guttaperka eller annat i den stilen. En del kan också vara i horn, som kan se förvånansvärt plastigt och/eller träaktigt ut.

Tyvärr, särskilt när man handlar på nätet, så handlar det mycket om en känsla när man tar i den. Men något man titta på är baksidan och hur den ser ut/känns.

Bakelit är ofta, inte alltid men oftast, lite blankare och lite slätare medan många av de andra tidiga materialen som just den här typen av smycken är gjorda i, mer ”trä-aktiga”, har lite tydligare linjer.

Ett exempel till där skillnaderna syns tydligare. Den övre är i bakelit och där ser man att även om den är skuren får man en helt annan struktur på det.

Den här sammanblandningen förstår jag, det kan verkligen vara otroligt svårt att se skillnad. Det jag vänder mig mot är att man regelmässigt beskriver det som bakelit utan att egentligen ha en aning. Kalla det hellre äldre plastmaterial eller äldre plastliknande material – eller ta reda på vad det är för något. Vi kallar ju inte alla vita/ofärgade stenar för diamanter!

Märkligt nog har många också svårt att skilja på bakelit och andra mycket hårdare material som glas, stenkol/jet eller andra svarta stenar. Finns ju även sorgesmycken i dessa material men de är ju hårda, kalla och blanka på ett sätt som man både ser med blotta ögat att det måste vara glas eller sten. Men framför allt känns det när man tar i dem, den enkla tumregeln kallt = glas eller sten, varmt (kroppstemp) = plast eller något annat tidigt plastliknande material.