bakelit

Några ”dyrgripar” och andra inte

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Idag har jag fått lite dyrgripar med posten, och några som nog är ”yngre” än jag trodde.

20181113_152101

Fyra stycken av typen sorgebroscher, sålda som bakelit men i verkligheten är det bara en som är i bakelit. De andra tre är i någon annan typ av material, kan vara ebonit, guttaperka, svartek eller liknande, kan också vara pressad horn. Många tror att de är i bakelit men oftast är de inte det. De flesta är tidigare/äldre (sent 1800-tal och tidigt 1900-tal) än när bakeliten slog igenom som smycke-material (20/30-tal). Men det är rätt på så sätt att dessa material på många sätt är föregångare till plasten i smycken.

20181113_152039

Om man tittar på baksidan så ser man att de ser lite ”trä-aktiga” ut, de har liksom ränder. Bakelit, egentligen alla plastmaterial, är mycket tätare och har en slät och, oftast, rätt blank yta.

Säljaren av sorgebroscherna var gullig nog att skicka med en liten gåva. Spontant känns den som plast och testar till och med positivt med Simichrome men jag var ändå lite fundersam eftersom jag aldrig sett något liknande plastsmycke förut. Så jag har tagit lite hjälp av mina engelska ”kollegor” och kommit fram till att denna brosch troligen är ett lack-arbete, antagligen rysk (eller åtminstone östeuropeisk, målningen tyder på det) och är antingen av trä eller av papier mache. Detta är en del av det roliga – och det svåra – med plastsmycken, det dyker ständigt upp smycken och material man inte kan! Precis när man tycker man har koll på läget inser man att det här kan man inte alls…

Den andra, eller femte, dyrgripen är en helt underbar hund-brosch i lucite från 40-talet eller möjligtvis tidigt 50-tal. Och i nyskick!

Förutom sorgebroscher och lucite-brosch så var det också ett armband i posten. Tyvärr troligen mycket ”nyare” än vad jag trodde det skulle vara. Gångjärnet ser väldigt nytt ut och armbandet har liksom en kant på insidan som jag aldrig sett på ett äldre armband. Har dock inte gett upp helt, det ska undersökas lite grundligare. Man vet ju aldrig?!

 

Den tidiga plasten…

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Förutom att jag kan bli tokig på att många tycker att all plast som är något äldre är bakelit så finns det också en del roliga missuppfattningar. Den första plasten som kom var i slutet på 1800-talet men ibland när jag frågar efter material på något smycke jag sett på tex Tradera så får jag svaret, vet inte vad det är för material men smycket är så gammalt att plast kan det inte vara – och då är det kanske från 40-talet.

En favorit i repris/kortis om plastens framväxt som smyckematerial (generaliserat);

 

Senare delen/slutet av 1800-talet: första celluloiden kom och ”härmade” andra dyra material som sköldpadda, elfenben, korall och liknande.

 

Vid samma tid exprementerades det med mängder av andra material som bara fanns en kort period, bla ebonit, eborit, vulkanit, guttaperka, svartek. Många sorgesmycken från den här tiden är i dessa material, inte i bakelit som många tror. Det finns sorgesmycken i bakelit men det är inte det vanligaste materialet.

 

Bakelit
Armband 30-tal bakelit
Bakelit

Under 1910-talet kom bakelit men slog inte igenom riktigt som material i smycken förrän på 30-talet. 30-talet var den riktiga storhetstiden för bakelitsmycken, plus en bit in på 40-talet men sedan slog nyare och mer lätthanterliga plastmaterial, som utvecklad celluloid och lucite, i stort sett helt ut bakelit.

 

Lucite, 50/60-tal

1940-tal kom lucite och celluloiden fortsatte att utvecklas för att bli stabilare, de flesta plastsmycken på 40-talet är av dessa två material.

 

1950/60-tal, som ju rent allmänt är plastens stora genombrott som material i alla möjliga produkter, då utvecklas mängder av olika plastsorter så sedan är det svårt, och i mitt tycke inte intressant, vilken den exakta plastblandningen som ett smycke har.

Lite till samlingen

~ helensjoy ~ 3 kommentarer

Fotograferat ikapp lite av de senaste tillskotten till samlingen.

20181015_084515

Ett helt ljuvligt handskuret armband i celluloid. Detta är ett tidigt armband, troligen 20/30-tal men kan vara äldre. Vackert, nästan som ett litet konstverk.

Fyra broscher, alla i celluloid, av varierande ålder men äldre än man kan tro. Äldst är fåglarna på en gren och den lilla handen med nyckel, de är båda 20/30-tal. Handen och den mittersta, vad man nu ska säga att det är, ser nästan nya ut men är troligen 40-tal.

Så några svårbedömda, dels i material men framför allt ålder.  Elefant-ringen har jag aldrig sett förut, den kan vara ny, den kan vara gammal, får jag nog fördjupa mig i. Armbandet är samma sak, kan vara nästan nytt men kan också vara gammalt. Gitarrerna och blomman i mitten vet jag är gamla, den svarta tillhör kategorin sorgesmycken och är tillverkad i någon av alternativen till plast, guttaperka, ebonit eller liknande. Gitarrerna är lite svåra, skulle ev kunna vara 50-tal men också både yngre och äldre…

Så till sist, några halsband. Det undre bruna är i bakelit och 40-tal, båda de övre är 60-tal. Det vita drar mot 70-tal och det gröna mot 50-tal. Trots att jag är väldigt fascinerad av tidiga plastsmycken så måste jag erkänna att jag är rätt kär i de stora plastiga smycken som fanns på 50/60-talet. Men jag skyller på mamma, jag växte upp på 60-talet och kunde sitta och titta på hennes smycken hur länge som helst. Tyvärr har de lekts sönder så det finns inga kvar. Har ett armband i samlingen som varit mammas, det är det enda.

 

”Verkstadsarbete”

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Nu när hösten kommit, brrr vad ruggigt det blev, så känns det roligt att sätta sig i verkstan igen. Igår blev det en liten tavla och två halsband. Dock är jag lite osäker på om halsbanden är klara eller om jag ska göra något med kedjorna…

Tavlan är gjord, i all enkelhet, av en brosch och en äldre ram i bakelit. Gjord för att hänga på vägg.

Lite osäker på om jag ska låta det här halsbandet vara som det är eller ev försöka hitta något rosa och grönt, som matchar hänget, att komplettera kedjan med. Tror det får ligga till sig lite till innan jag slutligt bestämmer mig.

Denna brosch, i form av en blomsterkorg, har jag haft ganska länge och försökt göra ett hänge av. Varit lite svårt att få det att hänga riktigt men nu tror jag att jag hittade lösningen, har låtit kedjan löpa utmed handtaget. Jag ska bära det ett tag så jag ser att det hänger ordentligt innan jag anser att det är färdigt.

Gör nästan alltid det med mina smycken, bär det en dag eller två för att se så det sitter som det ska, inte rivs/nyps eller helt enkelt inte håller… En liten extra ”kvalitets-check” innan jag tycker jag kan sälja och ta betalt för det.

Bra start på veckan

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Var ute ett ärende och tog bara en snabb runda till Kupan. Hittade två halsband, bruna, med lås i samma som pärlorna. Det finns mängder med äldre bruna halsband i plast men låset brukar ändå vara en viss kvalitetsfaktor. Jag köpte dem, tänkte att är de för lika några jag redan har så får jag bara sälja dem igen.

Det första jag gjorde när jag kom hem var att testa dem med Simichrome, dvs testa om de är i bakelit – och ja, båda två! Det var ett riktigt kap så här på måndagsmorgonen!

Simichrome, som du också kan läsa om på annat ställe i bloggen, är ett putsmedel (av samma typ som Autosol) som reagerar med bakelit. Det är rosa men nlir gult om det är bakelit. Se bara till att det du testar är rent så det inte bara är smuts…

20180924_111009

Det som inte var riktigt lika roligt var att snöret gick av, suck, blir till att trä om. Men så är det ju ibland, det här är halsband som är från 30/40-talet så att snöret är skört är inte direkt konstigt.

Äldre celluloid

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Många samlar, och gillar, äldre smycken i bakelit och jag har naturligtvis en antal sådana i samlingen. Ingen samling av äldre plastsmycken är komplett utan ett antal smycken i bakelit men mina absoluta favoriter är ändå smycken av den äldre celluloiden. Det är smycken som inte egentligen inte passar mig på så sätt att det är smycken jag inte skulle bära, där passar färggrann bakelit mig mycket bättre, men de är så vackra.

Brosch 20-tal celluloid

Många tror att plast i smycken kom mycket, mycket senare men celluloid har funnits sedan sent 1800-tal och kom som ett sätt att hitta ersättning för dyra material som tex elfenben och sköldpaddsskal. Ovanstående smycken spänner över ett spann från tidigt 1900-tal fram till 50-talet, de flesta är från 20/30-tal. När man ser dem är det svårt att tro att många av dem är så gamla, många av dem är antika eller snart antika.

Lite hopsamlade fynd över sommaren

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Även om denna lååånga varma sommar inte inbjudit till några större loppisrundor så har det ändå blivit lite av varje, mycket köpt från nätet.

Ser fram emot att få mitt stora ”samlarskåp” på plats så jag så småningom kan börja kategorisera och sortera om samlingen bättre. Dels har jag lite oordning i allmänhet men framför allt tänker jag att försöka sortera om efter ålder istället för vad det är, med lite undergrupper. Just nu är samlingen sorterad efter vad det är, dvs armband, halsband etc. Ett gigantiskt arbete men värt att göra bedömer jag.

Roligare att kunna följa tidstrender och utveckling tänker jag. Ska jag dessutom skriva min bok, ställa ut eller ta kontakt med sådana som letar efter smycken och kläder till en film eller tv-serie (som jag funderar på ibland) är tiden en bättre faktor. Det kommer ju en lång höst och vinter, då ska det nog bli tid till sådana aktiviteter.

Lucite, 50/60-tal
Armband 30-tal bakelit

Två armband som jag när väldigt nöjd med. Det bärnstensfärgade är i lucite och 50/60-tal, nöjd för att jag VET att det är lucite och kan använda som referens för att jämföra med andra. Det svarta är ett bakelit-armband från 30/40-talet och det fyndade jag ihop med tre andra svarta stela plastarmband i ett litet parti för väldigt lite pengar.

2018-08-08 12.11.51

Ett roligt plast-skärp från 60-talet.

Blandade örhängen, inte ordentligt genomgångna men jag skulle säga att i stort sett alla är 50/60-tal.

Halsband som alla kräver en analys, väldigt osäker på ålder på ett antal av dem. Det är naturligtvis ytterligare ett skäl att kategorisera ordentligt, plocka bort och sälja vidare allt som faktiskt är för nytt innan jag drunknar…

Så till sist, ett gäng broscher. Den gula blomman i mitten är i celluloid och från 20/30-tal (kan man ju inte tro!), samma gäller fåglarna fast de nog är snarare 30/40-tal. Paraplyet kan vara helt i plast men kan också vara en blandning av plast och bärnsten, den häftiga kvinnan med cigarettmunstycket kan vara gammalt men också en repris från 70-talet. Den lilla rosa hunden är nog tyvärr det, dvs senare ”kopia” på hundarna i celluloid från 40/50-talet men juryn sammanträder fortfarande…

 

Liten julafton

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Jag har en kontakt i England som jag emellanåt köper ifrån, Naomi som hon heter, brukar samla en period så vi får ihop en kartong. Det är alltid ”liten julafton” när jag hämtar ut den där lådan!

Det är inte alltid billigt, särskilt när pundet är dyrt, men däremot vet man alltid vad man köper. Naomi är otroligt kunnig när det gäller äldre plastsmycken så oftast är det också hon som får hjälpa mig när jag kör fast.

Hon är dessutom duktig på hela ”vintage-grejen”, hon driver flera FB-sajter men har också skrivit ett antal böcker, bla den här Style me vintage.

Tre armband, alla i celluloid. Det bruna armbandet är tidigt, 20/30-tal. Armbandet med stenarna och det blommiga är båda 30/40-tal. Särskilt det med stenarna är jag extra nöjd med, hade inget sånt innan och det saknas inte en enda sten – efter så många år… häftigt!

Mer celluloid, är rätt förtjust i det måste erkännas… Armband i blått och vitt, brosch i blått och natur och brosch med matchande hattbrosch, alla 30/40-tal. Örhängen något senare, 40/50-tal.

Två 50-talare jag inte kunde låta bli… Troligen celluloid även i dessa men de är dessutom täckta med en slags sammetsyta. Särskilt hunden är ju helt underbar!

Bakelit

Så till sist, två bakelitbroscher 30/40-tal. Båda fina, var och en på sitt sätt, den svarta typisk art deco och den med de blå stenarna är en riktigt fin sak, troligen gjord i Österrike som på den här tiden gjorde otroligt tjusiga saker med glas-stenar.

Smycken som INTE är i plast

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Det finns några material som väldigt många tror är plast, det ena är ben, det andra är glas, ett slags pressat glas.

Det kan ibland vara otroligt svårt att avgöra om ett smycke är i plast, glas eller ben, särskilt på bild, men har du det i din hand är det enklare, både ben och glas är kallt när man håller i det, plast varmt (kroppstemp).

Det här otroligt vackra armbandet är väldigt typiskt, skulle precis lika gärna vara celluloid som ben. Plasten celluloid gjordes ju från början bland annat för att efterlikna elfenben och äldre smycken kan ibland, precis som smycken i ben, vara skurna. Men ben har ofta färgskiftningar, dvs de är inte helt enfärgade, och man ser det även på strukturen. Men det absolut enklaste, om smycket är stort nog, håll i det och känn på det eller be säljaren göra det åt dig. I det här fallet kände jag det så fort jag tog i det fast säljaren sålt det som plast.

Det andra typ-exemplet är detta. Smycken, broscher och clips-broscher oftast, som det här säljs väldigt ofta som bakelit – det är det inte… Det är pressat glas. Det enklaste även här är att känna om det är kallt eller varmt. Har man hanterat lite bakelit så ser man med blotta ögat att det inte ser ut så här men egentligen kan man jämföra med vilken äldre plast som helst, glaset har en annan typ av blank yta än plast.

Som alltid – plocka med dina smycken så du får en känsla som sätter sig i händerna!

Loppis-säsong igång

~ helensjoy ~ Lämna en kommentar

Efter strul med WordPress som vägrade spara det jag skrev, suck, så är jag äntligen på banan igen.

Nu börjar den bästa tiden på året för oss ”retro/vintage-nördar” och det är våren och sommaren med alla loppisar. Visserligen finns det loppisar året runt, allt från Kupan, Erikshjälpen, nätet och alla antik &  kuriosa-ställen men roligast är ändå alla dessa loppisar som poppar upp så här års. Det är också där jag har största chans att göra fynd, där är fortfarande plast ”skräp”.

På gott och ont har mycket jag gillar blivit betydligt dyrare, Kupan, Erikshjälpen och säljare på nätet har många gånger blivit kunnigare. Antik-intresset har generellt blivit större och numera finns det relativt många antikprogram på TV. Antikrundan så klart och Auktionssommar (hette det så?) men mina favoriter är engelska Antique Road trip, Bargain Hunt och liknande, mycket mera högt och lågt i de programmen. Tycker Antikrundan har blivit mycket sämre sedan Pernilla Månsson Colt tog över som producent, dels är det väldigt mycket dyra ”fina” föremål, dels så är det så stor del av den där stackars timmen som används till intervjuer i kön, klipp från allt möjligt, bakom scenen etc, etc så numera är det säkert bara halva tiden som är föremål.

Eller är jag hänvisad till sajter för just plastsmycken och där är det definitivt dyrt, där vet man vad man säljer. Naturligtvis blir risken för felköp betydligt mindre där men själva jakten blir inte riktigt lika rolig.

Sedan är jag själv kanske lite medskyldig? Missionerar allt vad jag kan om det helt förbisedda kulturarv alla dessa äldre plastsmycken är och ju bättre jag lyckas, ju dyrare blir det… men jag tänker att jag har hunnit/hinner bygga upp en ansenlig samling under tiden så det får det vara värt.

Jag har inte riktigt kommit igång med loppis-springet än, mest blivit handel på nätet. Några riktiga fynd är det kanske inte ur pengasynpunkt men flera av dem är fynd på så sätt att jag letar/letar efter just sådant.