Siluettbroscher

Nu har jag fått fram min samling av siluettbroscher i celluloid, dessutom köpt ytterligare en. Siluettbroscherna är alla i celluloid och från 20- och 30-talet. Otroligt när man tänker på att dessa broscher är tillverkade i en relativt skör plast och har massor av små detaljer har överlevt i bortåt 100 år!

Många av dem kommer från Frankrike, i alla fall den här typen här ovan. De flesta är märkta med Depose France men Depose är inte tillverkaren (som många tror) utan det betyder ungefär ”patent för något som är handtillverkat i Frankrike”. Tillverkare av dessa var ett företag som hette Maloupa i Paris. Förutom märkningen har alla dessa broscher trombonlås som är väldigt vanligt vid den här tiden när smycket kommer från Frankrike.

Som ni kan se på bilderna kom de både målade och omålade och med ett antal olika varianter på ram. En ”undergrupp” är kända byggnader, kan bara gissa att dessa såldes som souvenirer. Några har en täckt botten, jag tror att dessa kan vara något nyare, alltså lite längre fram på 30-talet.

Man behöver både syna dem noga och kanske försöka hitta en bild på hur den ska se ut annars kan det ibland vara väldigt svårt att se om det saknas någon liten detalj. Tyvärr säljs de ofta på tex Tradera utan kommentarer om skador som gör att det ibland kan vara väldigt svårt att se om broschen är komplett eller inte, det handlar ju både om att veta vad man köper men också en prisfråga. Jag tror att de allra flesta av mina broscher är kompletta men dessa två är det inte. Den vänstra är ju lätt att se med blotta ögat men den högra är inte lika lätt att upptäcka men den större björnen saknar en liten del av sin tass.

Även om jag har många, dessutom redan en variant av Sacré Coeur så kunde jag inte låta bli att köpa den här broschen, välaktad med väldigt fina detaljer.

Upphör aldrig att fascinera

Något som aldrig upphör att fascinera mig är hur otroligt moderna många smycken från art deco-perioden (1920-30-tal) fortfarande är. Packade upp lite armband från lådorna de legat i de senaste månaderna och det är inte många som man direkt tänker – det där är ett gammalt smycke! Snarare tvärtom skulle jag säga, ibland får jag till och med övertyga mig själv genom att titta på tidstypiska tillverkningsdetaljer…

Alla dessa armband är från tiden, tillverkade i mässing eller någon form av ”förgylld” metall och med plattor av bakelit. Fullt bärbara än idag.

Även de här fyra, speciellt armbandet till vänster i övre raden (galalith) och och det nedersta (bakelit) är ju också väldigt moderna. Armbandet med hunden, bakelit & krom, är från 30-talet och kanske inte riktigt lika självklart modern, inte heller armbandet till höger i celluloid från 20-talet men ser ju knappast ut att vara nästan 100 år gamla heller…

Upplockning påbörjad…

Från början hade jag tänkt att katalogisera allt eftersom jag plockade upp men insåg snabbt att det skulle innebära att upplockningen aldrig blir klar… Dessutom måste jag försöka bestämma var i tiden jag ska sluta i skåp ett och börja på skåp två. Jag hade tänkt att skåp ett skulle vara 1800-tal fram till 20-talet, skåp två 30/40-tal och skåp trec50/60-tal men inser att det inte fungerar, 20- och 30-talet går ihop och ska jag få plats med åtminstone en bråkdel av samlingen måste 30-talet få ”inkräkta” i skåp ett. Men det blir fullt så då inställer sig nästa fråga – hur ska jag lägga/ställa mina smycken så man både ser vad det är och att det samtidigt blir lite fint att titta på?

Har en känsla av att samlingen kommer att plockas om många gånger innan jag känner mig nöjd… Och hur förvarar jag resten av det som inte kommer att få plats? Har i alla fall packat upp alla lådor märkta 1800-tal till 1920-talet, nu ger jag mig på 30/40-tal så far jag ta det därifrån.

Det närmar sig

Äntligen har jag kommit så långt att jag så smått kan börja fixa i hobbyrummet (mitt lekrum kallar jag det). Ser rätt ok ut på ytan men det är en synvilla, det mesta känns mest intryckt i skåp och lådor så nu får jag ta en låda/skåp i taget och se vad som hamnade där…

Och jag kan så sakteliga börja öppna lådorna med samlingen! Måste bara fundera ut om jag ska plocka fram, fota och notera vad det är innan jag ställer det någonstans eller om jag ska plocka fram, försöka få fint i skåpen och sen ta ett smycke taget? Tanken är ju att få samlingen ordentligt katalogiserad nu när jag har chansen. Samtidigt kliar det i fingrarna att få fram den. Jag har fuskat lite med att göra ett ”art deco-skåp” (översta bilden) i hallen med en del av mina Jakob Bengel-smycken och lite annat.

Har investerat i tre stora och bra skåp så jag kan få fram mer av min samling, planen är skåp 1; från 1800-talet tom 20-talet, skåp 2; 30-40-tal och det tredje skåpet 50-60-tal. Om det funkar eller inte återstår att se. Hur jag ska förvara resten har jag inte riktigt löst än… Någonstans skulle jag ju vilja kunna visa lite av mina egna smycken också men hur det ska se ut eller gå till har jag inte heller ännu, en sak I taget.

Snart dags för flytt

Äntligen! I juli blir flytten äntligen av som har varit på gång så länge. Innebär dock en hel del arbete att flytta från hus till lägenhet, även om lägenheten är hyfsat stor. Saken blir inte enklare av att jag bott i mitt hus i 30 år…

Visserligen ska jag köpa en hel del av flytten men mannen från flyttfirman tyckte jag skulle packa ner hobbyrummet själv, han trodde inte flyttgubbarna riktigt skulle förstå sig på hur de på ett bra sätt skulle packa alla pryttlar jag har där. Har viss förståelse för det och då kan jag packa det ordentligt. Ska även packa mina fina vintageklänningar själv, vågar inte lita på att de är tillräckligt rädda om dem.

Hela den gigantiska samlingen är nerpackad sedan någon månad tillbaka, den hade jag aldrig vågat låta någon annan packa, även om jag lyckats köpa några smycken sen dess.

Ber om ursäkt för bildkvaliteten, fotade dem en kväll innan de också packades ner. En charmig skidåkarna från 40/50-tal och ett par roliga örhängen från 60-talet. Ett halsband som såldes som bakelit men inte är det, dock gammalt och fint ändå, som kräver en längre kedja. Såldes som armband (!) bara för att halva kedjan var borta. En brosch från 30-talet, troligen galalith, och ett coolt armband som däremot faktiskt är i bakelit från 30-talet och väldigt art deco.

Nu blir det tyst ett tag från mig till efter sommaren när jag börjar packa upp allting på mitt nya ställe, har verkligen saknat att hålla på med mina smycken. Förhoppningsvis kommer kreativiteten flöda igen när jag ser allt igen.

Ha en väldigt bra sommar därute så hörs vi igen framåt höstkanten!

Nu får ”utställningen” vila sig lite

Har haft en liten utställning i ett vitrinskåp, en utställning som jag hoppas kunna göra större när jag flyttat. Lite fint från olika årtionden har jag haft där, nu har den också fått flytta ner i lådor.

Vackra armband från 20-talet, alla i celluloid. De övre är för överarmen vilket var väldigt vanligt om du var en ”flapper-girl”. Den tidens celluloid var något skörare än den senare, att de överlevt och dessutom med stenar i behåll är egentligen rätt otroligt – de är ju närmare 100 år gamla!

Fler vackra armband, dessa från tiden sent 20-tal fram till tidigt 40-tal. Överst till vänster ett riktigt tidig lucite-armband, tyvärr har metallen rostat. Nere till vänster, armbandet som ser ut som ett skärp, är jag osäker på plastmaterial och resten är alla i bakelit.

Håller oss kvar på 20/30-tal, i mitten ett klassiskt art deco-halsband i krom och galalith, resten är i bakelit. Materialen är dock blandade vilket inte var ovanligt på den här tiden, de få plastmaterial som fanns hade väldigt olika egenskaper. Det till vänster har en kedja av celluloid, det högra är blandat med trä och det nedre har småpärlor av en annan plast, troligen lucite som vid den här tiden var den enda plast (vad jag vet i alla fall) som gick att göra genomskinlig.

Två art deco- broscher, den vänstra i krom och galalith, det högra i krom och bakelit. Kromen har en förmåga att få dem att se oanvända ut!

Nu förflyttar vi oss fram till sent 30-tal och 40-tal. Alla i celluloid. Nu börjar man rätt tydligt se att celluloid börjar finnas i allt fler former som sen på 50-talet exploderar i mängder av olika plastmaterial.

Så till sist, 50/60-tal. Spridningen av olika typer/uttryck och material är gigantisk från 50-talet och framåt. I min personliga stil är jag särskilt svag för 60-talet men uppskattar ändå alla dessa stilar och varianter från hela plastens utveckling.

Kommer längre och längre…

… i mitt packande av samlingen. Hela det gigantiska skåpet är tömt och nu närmar jag mig de allra äldsta smyckena i samlingen som kommer att kräva extra omsorg att packa ner. Men först lite 30/40-tal.

Någon som sa blommor? Broscher med blommor för hela slanten, alla i celluloid och från 30/40-talet. Blommor går väl egentligen ur modet men just vid den här tiden var det väääldigt populärt med blommor.

Och lite mer blommor… Dessa är lite äldre än de ovan, definitivt 30-tal och kanske något äldre, någon/några kanske t.o.m. kan vara 20-tal.

Så mitt i alltihop hittade jag en låda med sjöhästar och ödlor… Mässing och galalith. Dessa är från samma tid, dvs 30/40-tal, men kan inte vara mer annorlunda. Några av dem är JHP (Jean Painleve) från Paris. Sjöhästarna är hans, ödlorna och den lite märkliga gripliknande figuren tillskrivs honom men är lite osäker på om det är rätt, till skillnad från sjöhästarna är dessa enbart märkta DEPOSE (betyder ungefär patent) Made in France. Men jag har sett sjöhästar som inte är märkta alls så det är rätt svårt att veta…

Lite blandat…

Nerpackandet av samlingen fortskrider, längtar verkligen till dagen när jag kan börja packa upp den på ny plats! Då, när bruten och felopererad arm, husförsäljning och flytt ligger bakom mig kan jag äntligen fortsätta att skriva på min bok som just nu mest består av blandade spridda anteckningar…

Idag packar jag lite blandat, hittade en låda som diverse hamnat i och lite (väldigt få) nyinköp.

Första fyra fina broscher i lucite, 40/50-tal. Den charmiga hunden är jag särskilt förtjust i men de är fina på var sina sätt.

Älskar de här lite småknäppa hundbroscherna, särskilt när de gör ”människo-aktiviteter”. Alla i celluloid och från 30/40-talet, någon kanske tagit sig över till 50-talet.

De här har jag funderat mycket över, har några olika varianter i samlingen, denna med Shirley Temple bakom luckan. De är i celluloid och från 30- och 40-talet men är de tillverkade av ett smyckesföretag eller gjorde man dem hemma? Jag får känslan av hemmagjort men det kan vara helt fel – kanske kunde man skicka efter en ”byggsats” från en tidning eller något kanske?

Några art deco-smycken från 30-talet, fyra i bakelit, två galalith och en i celluloid. Lite olika i sitt uttryck men från samma tid.

Tre underbara silhuett-smycken, alla i celluloid och från 20-talet. Det är egentligen otroligt att så många av dessa överlevt till våra tider, celluloid, och särskilt de äldre, är ett skört material och just silhuett-smycken har många små sköra detaljer.

Inget är komplett utan att smyga in lite blommor också. Alla i celluloid från 20-talet (den avlånga med små blommor på) fram till 50-talet och allt däremellan.

Så avslutar jag det hela med två underbara skidåkare i celluloid från 40/50-talet 😊

Det går framåt!

Nu är det – äntligen – flytt på gång! Dröjer ett tag dock, troligen inte förrän efter sommaren. Men det innebär trots allt att det känns lättare att fortsätta packa ner samlingen när det finns något slags ljus i tunneln när den kan komma fram igen… Nu ska jag ”bara” hitta en bra förvaringslösning.

Idag är det lite fina armband som packas ner.

Fem armband, alla i bakelit och från 20/30-talet och art deco-tiden. Alla är elastiska och tyvärr behöver i stort sett alla träs om… Är ett sånt jobb som har väldigt svårt att bli av men dag ska det väl bli av, de kommer inte riktigt till sin rätt när de inte har någon ”stuns”.

Mer bakelit från samma tidsperiod, dessa är väl vad man kalla halvstela. Det gröna armbandet har jag dessutom lyckats hitta matchande örhängen, kan mycket väl vara så att det från början funnits fler delar.

Och så lite stela bakelit-armband. Väldigt typiska varianter, dels de släta som finns i många olika färger men den här gula och den brunmelerade som syns ovan på de halvstela är de absolut vanligaste. En annan variant jag hittar då och då är de med skuren dekor, oftast svarta. De två längst till vänster är ett nyinköp, de ligger i en rund ask. Har aldrig sett det förut, ska se om det går att klura ut om de legat i den från början eller om de bara råkade passa i den.

Så ytterligare två bakelit. Den vänstra skulle man kunna fördelas att tro är i celluloid, påminner ju mycket om alla dessa blommande armband som finns i celluloid men nej, den är skuren i bakelit. Det högra blir jag inte riktigt klok på, alla ”slantarna” är i bakelit och själva armbandet i okänt plastmaterial. Men det är inte det som är frågetecknet utan det är att det är så stort i omkrets. På den här tiden hade man mycket armband på överarmen men det brukar alltid vara stela armband men bäst vad det är stöter jag väl på en bild eller någon som vet.

Så till sist, armband i celluloid, är dock osäker på materialet i den längst upp till vänster, från 30- och 40-talet. Det som är lite lurigt är det med blå blommor till vänster i andra raden, det här är i celluloid men samma typ av blommor gjordes också ofta i ben. Det gäller även broscher och örhängen som man också hittar i detta mönster. Till sist bjuder jag på ett underbart gult armband som är som gjort för våren och påsken .

Tänk att få dansa charleston

Jag är väldigt svag för smycken från 20- och 30-talet, tänk bara att få gå på fest med de tjusiga utstyrslar som många kvinnor hade då!

Ja, ja, vad är väl en bal på slottet… Drömmen är att hitta en klänning från tiden i hyfsat skick men så länge får jag väl glädjas åt några fina smycken i celluloid från tiden 😁

Bara att dessa relativt sköra smycken med massor av stenar ens överlevt, de är ju närmare 100 år gamla, är rätt otroligt! Och många av dem fullt bärbara idag.