Jean Painleve JHP

Jean Painleve var en fransk biolog, naturfilmare, motståndsman och en hel del annat, en riktig mångsysslare. I mitten på 30-talet skapade han, tillsammans med sin partner Genevieve Hamon, en serie mode-accessoarer med sjöhästen som tema. Sjöhästen var hans mest kända film och blev ett signum för honom. Denna serie såldes under namnet jHp, Jean Hippocampe Painleve. Det var bla scarfes, tyger och smycken.

Han öppnade flera butiker i Paris och runt om i Frankrike. Ska man vara säker på att det är ett smycke från Jean Painleve har det märkning enligt bild.

Smycken är tillverkade i mässing och galalith, en bakelit-liknande plast gjord på mjölk (!). Detta armband ingår i min samling. Har även två broscher med ”rätt” märkning.

Resten i min samling, inklusive mitt nyanskaffade armband, har ingen märkning alls eller enbart märkta Made in France. Det är i stort sett omöjligt att få reda på om dessa smycken också kommer från Painleve eller om det är kopior.

Jag har heller inte inte lyckats ta reda på om verksamheten återupptogs efter kriget, det startade 1936 och jag antar att det låg nere under andra världskriget men sen? Det dyker upp drakar och ödlor förutom sjöhästarna. Oavsett om de är märkta eller inte så säljs alla dessa som troliga jHp och i bra skick kan de kosta en del pengar.

Några missuppfattningar…

Jag försöker sprida min uppskattning av äldre plastsmycken och jobba bort missuppfattningar och fördomar som sorgligt nog finns runt plastsmycken. Oftast är det roligt men emellanåt kan jag bli liiite trött. Idag ser jag tex ett halsband till salu där det står ”halsband i bakelit, OBS ej plast”. Så här kommer några av de större missuppfattningar och fördomar som finns;

1 All äldre plast är INTE bakelit – i verkligheten är smycken i bakelit absolut inte vanligast bland äldre smycken, det är celluloid. Det finns dessutom mängder av andra plastmaterial som liknar bakelit från samma tid, tex galalith (en plast som gjordes på mjölkråvara), isolit (uppfunnet av Perstorps Ättiksfabrik) och en mängd andra. Även material som många sorgesmycken är gjorda av som guttaperka, bog oak, ebonit misstas för bakelit.

    Tre exempel, armbandet till vänster är bakelit, halsbandet i mitten i galalith och till höger isolit.

    2. Bakelit ÄR plast det också. Vet inte riktigt var den idén har kommit ifrån att bakelit inte skulle vara plast men troligen handlar det bara om att bakelit anses finare (och dyrare) och man vill inte att det ska blandas ihop med med den ”billiga” plasten.

    3. Plastsmycken kom på 60/70-talet. Jag möter ofta den fördomen när jag berättar om min samling och de undrar varför jag samlar sånt ”skäp”. Det man ser framför sig är all den billiga plasten vi blev översköljda med på 70-talet. När jag berättar om plastens historia från 1800-talet och framåt bli i princip alla väldigt förvånade. Det är rätt märkligt egentligen att det rent generellt finns så lite kunskap om ett material som är så väldigt närvarande i vår vardag. Plastsmyckens historia går ju parallellt med plastens historia.

    4. Plastsmycken är skräp och av dålig kvalitet. Visst finns det plastsmycken som är av dålig kvalitet, mycket av det som kom på 70-talet ligger väl inte direkt högt på kvalitetslistan men tittar man bakåt så finns det plastsmycken av väldigt hög kvalitet. Även under perioden 60-80-talet gjorde många av de stora modeföretagen smycken i plast av väldigt hög kvalitet.

    5. Plastsmycken kan man bara slänga eller lägga i barnens leklåda när man går igenom någon äldre släktings smyckeskrin. Gör inte det! Låt hellre någon som kan/vet något om äldre plastsmycken att titta igenom vad som finns. Visst finns det smycken du glatt kan låta barnen leka med men det kan också finnas smycken som kan vara värda rätt många hundralappar…